Benjamin Fulford on BRI: China’s Belt and Road Initiative

Detaljerad plan för den framtida ”Planeringsbyrån för Världen” presenteras för De 300:s kommitté


Image result for belt and road initiative

 

 

 

 

Image result for kalla kriget

Image result for kriget i irak och afghanistan

Image result for handelskrigen mellem usa og kina

Related image

Publicerat i Bakom Kulisserna, BENJAMIN FULFORD, BRI nya sidenvägen | Lämna en kommentar

Code Civile: Lagen ska stötta ett civiliserat umgänge

Code Napoléon

Första sidan till 1804 års upplaga:
Code Napoléon är ett populärt namn för Code civil des français, en lagbok som Napoleon I lät upprätta med hjälp av franska jurister som Jean Étienne Marie Portalis. Denna bok anses vara grunden för dagens lagböcker. Det nya med lagboken var att den fastställde att alla var lika inför lagen och att inga samhällsgrupper skulle ha några privilegier som inte gällde andra. Den sade också att alla får ägna sig åt den religion man vill, och att alla, som har möjlighet, ska betala skatt.
Wikipedia

Stig Strömholm:
Lagboken var Napoleons största triumf
Den franska civillagen, le Code Civil, bar landet genom 1800-talets politiska stormar. Den fasta rättsliga ramen var en social, kulturell och rentav litterär triumf och har kallats Frankrikes sanna författning. I år fyller Code Civil 200 år.
(SvD 2004)

P.S. När Napoleon på S:t Helena såg tillbaka på sitt liv, som ju blev kort – han nådde inte 55 – och där varje levnadsår mellan 1790 och 1815 så att säga får en enorm specifik vitalitetsvikt, lär han ha sagt att de 40 stora bataljer som han vunnit snart skulle vara glömda men att hans civillagbok skulle bestå.

Publicerat i Historiska läxor, Kvinnofrid, Människa, Socialdemokrati, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Karl-Olov Arnstberg: frågade sig varför? För fyra år sedan!

Publicerat den 

Karl-Olov Arnstberg
https://morklaggning.wordpress.com/2015/11/21/varfor/

 

  • Först väljer vi våra politiker och sedan gör de sitt bästa för att byta ut oss mot människor från andra delar av världen.
  • Varför?
  • Vi anförtror våra politiker större delen av våra inkomster, i tanken att de ska bygga upp trygghetssystem och se till att det blir en rättvisare fördelning mellan svaga och starka i landet. Men istället skänker de bort en hög procent av våra pengar till människor som inte varit med om att arbeta ihop dem, som aldrig tidigare ens besökt Sverige.
  • Vi vill att politikerna ska tala om för oss vad massinvandringen kostar, men istället försöker de slå i oss att den är lönsam.
  • När de höga kostnaderna för massinvandringen står där svart på vitt, försöker de lugna oss med att det inte är nu, utan på sikt, som invandringen är lönsam.
  • Politikerna säger att invandringen sätter fart på handeln, men talar inte om att det är skattepengar som gör det.
  • När de höga kostnaderna för massinvandringen tömmer den svenska skattkistan vill de höja skatten, trots att Sverige redan ligger i världstoppen, med avseende på skatter.
  • De säger att när man ska hjälpa människor i nöd, så får man inte se till kostnaderna.
  • De försäkrar oss att nykomlingarna, varav en majoritet är unga muslimska män, í framtiden kommer att ta hand om våra gamla.
  • De ljuger om att Sverige genom sitt medlemskap i EU och genom att skrivit på FN-konventionen om mänskliga rättigheter är tvingat att ta emot alla asylsökande som svarar mot kriterierna och vill komma in i Sverige.
  • De tror på alla unga människor som söker sig till Sverige och säger att de är under 18 år. De vägrar att testa om deras påståenden om sin ålder stämmer, trots att denna vägran medför årliga mångmiljardkostnader.
  • Istället för att tala om att de flesta av dem som söker asyl har låg eller ingen utbildning alls, så påstår de att många av de som kommer har hög och för den svenska arbetsmarknaden relevant utbildning.
  • De problematiserar aldrig att en majoritet av dem som beviljas asyl aldrig levt i demokratiska eller ens fungerande stater.
  • De försäkrar oss om att det absolut inte finns några terrorister bland dem som strömmar in i Sverige. Som om de vet något om den saken.
  • De försöker hjärntvätta oss till att tro att alla människor är såväl lika mycket värda som lika – vi ska inte skilja mellan vi och dem.
  • Om vi envisas med att skilja på folk och folk, så påstår de att vi har fel värdegrund, och då kan vi förlora jobbet eller förvägras ett nytt jobb.
  • De ser till att nykomlingarna, trots bostadsbristen, får förtur till tillgängliga bostäder. Det spelar dem ingen roll att det medför att landets egna unga medborgare får ytterst svårt att hitta bostäder och bilda familj.
  • De kallar alla som söker asyl för flyktingar, trots att för de flesta vore välfärdsmigranter ett mer adekvat begrepp.
  • De kräver inte att asylsökande ska visa passhandlingar eller ens på ett tillfredsställande sätt bevisa sin identitet.
  • De kallar alla oss som är oroliga för den massiva muslimska invandringen för psykiskt sjuka (islamofober).
  • De kallar alla som vill begränsa invandringen till exempelvis snittnivån för EU:s övriga medlemsstater för främlingsfientliga och rasister.
  • De kallar alla som vill värna om den svenska kulturen och sätta svenskar i första rummet för fascister och nazister.
  • De bryr sig inte om att ungdomsimporten snedfördelar relationen mellan antalet flickor och antalet pojkar.
  • De bryr sig inte om att svenska pass säljs på svarta marknaden och att den svenska medborgare som sålt sitt pass kan kvittera ut ett nytt utan att förklara sig, inte bara en utan många gånger.
  • De säger att alla syrier som kan ta sig till Sverige beviljas asyl. Om dessa har bott i Turkiet eller Libanon i flera år, det spelar ingen roll.
  • Välkommen-till-Sverige-politiken gör att många människor vågar livet över Medelhavet, med hopp om en trygg framtid i vårt land. På så sätt har svenska politiker del i skulden för drunkningsdöden i Medelhavet.
  • När skolresultaten på ett skrämmande sätt sjunker, vägrar politikerna att se sambandet med massinvandringen.
  • Islamismen är toppen på det muslimska isberget. Ändå hävdar våra politiker att islamism, jihadism och terrorism inte får kasta någon skugga över islam, som de påstår är en fredens religion.
  • När det är uppenbart att Sverige måste begränsa massinvandringen för att inte kollapsa, inför politikerna gränskontroller av ett slag som inte medför just några begränsningar alls. Däremot tas flera hundra poliser bort från sina ordinarie yrkesuppgifter, för en verksamhet som närmast kan liknas vid tågkonduktörers biljettkontroller.
  • Det finns ett klart samband mellan i synnerhet invandring från Nordafrika och Sveriges extremt höga våldtäktsstatistik, men detta är tabu för politiker att ens tala om. Än mindre att försöka göra något åt.
  • Svenska politiker kallar sig gärna för feminister men reagerar inte över det höga antalet gruppvåldtäkter i Sverige. Kan det bero på att de flesta av dessa begås av invandrare och utlänningar?
  • Trots att massinvandringen inte visar några tecken på att avta, kallar politikerna den för en flyktingkris. En kris är något tillfälligt. De flesta av dem som söker asyl i Sverige är inte flyktingar i ordets egentliga mening utan först har de, om de alls har flytt, tagit sig till något grannland. Därefter har de valt Sverige, kanske främst för att Sverige är en välkomnande välfärdsstat. Begreppet ”flyktingkris” är i sig en lögn men det bryr sig inte våra politiker om.
  • Svenska folket har aldrig frågat efter något så stolligt som en feministisk utrikespolitik men en sådan ska vi enligt regeringen ha.
  • När den socialdemokratiske politikern Daniel Suhonen säger att han är beredd att ”ta upp kalashnikoven och skjuta” för en socialistisk revolution tycker inte svenska politiker att det är någon ”järnrörsskandal”. Men Gud nåde den SD-politiker som trampar snett.
  • Politiker säger att Sverige ska bli ett mer inkluderande land, när de påminns om att landet är ett av de mest segregerade i Europa. De säger däremot inte hur det ska gå till.
  • Sjuklöverspolitikerna mobbar Sveriges tredje största parti, Sverigedemokraterna, trots att det är det enda riksdagsparti som numera bärs upp av en levande folkrörelse. Utan att ens reflektera över det odemokratiska i sitt beteende utesluter de Sverigedemokraterna från samtal/diskussioner som rör för landet viktiga frågor, i synnerhet invandringspolitiken. Istället bejakar de avsevärt mindre, och när det gäller invandringspolitiken, mer extrema och svenskfientliga partier, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
  • Den socialdemokratiska regeringen påstår att de nyanlända mer eller mindre direkt ska komma ut i arbete, trots att det tar närmare ett decennium i snitt, för dem som alls vill ha och hittar ett jobb.
  • Den som arbetar en timme per vecka räknas inte som arbetslös i statistiken. Det tycker svenska politiker är bra, därför att de vill dölja de verkliga siffrorna, med avseende på arbetslösheten i landet.
  • Svenska politiker upprätthåller inte regeln om högst tre månaders vistelse för EU-medborgare i Sverige. Romer kan bygga kåkstäder och bo här i flera år. De kan utan problem åka fram och tillbaka över gränsen.
  • Ledande svenska politiker säger att svenskarna inte har någon egen kultur.
  • Svenska politiker säger att de är stolta över det svenska asylsystemet, där permanenta uppehållstillstånd och asyl ofta beviljas på felaktiga grunder.
  • Svenska politiker påstår att befolkningen måste föryngras, trots att Sveriges kvinnor föder tillräckligt med barn för att upprätthålla befolkningen.
  • Trots att svenska politiker anser att det föds för få barn i landet, driver de inte kampanjer och förbättrar villkoren för unga familjer. Istället importerar de ”nya medborgare”.
  • Snedfördelningen mellan unga män respektive kvinnor som söker asyl i Sverige visar att det inte primärt är situationen i hemländerna eller kriserna i världen som är drivande i massinvandringen. Svenska politiker underlåter att vara välinformerade i denna viktiga fråga.
  • Svenska politiker är ointresserade av frågan om allvarliga sjukdomar följer med den okontrollerade massinvandringen in i landet.
  • Ensamkommande ungdomar kan få bidrag för att resa tillbaka till de hemländer de påstår sig ha flytt ifrån, för att hälsa på sina föräldrar. Det utgör inget problem för svenska politiker, trots att det signalerar att dessa ungdomar inte är flyktingar i ordets egentliga betydelse.
  • Svenska politiker säger att landet är fullt men stoppar ändå inte massinvandringen.
  • Skjutningar, rån och misshandel redovisas frekvent i det dagliga nyhetsflödet. Flera hundra så kallade utanförskapsområden har bildats på kort tid.
  • Polisen redovisar 55 områden de på grund av den höga brottsligheten och fientligheten inte gärna åker in i. Ändå påstår svenska politiker att Sverige har blivit tryggare.
  • Svenska politiker talar aldrig om svenskfientligheten och den rasism som drabbar etniska svenskar.
  • Svenska politiker har sett till att det finns en fyraårig preskriptionstid för asylsökande som gömmer sig i landet, efter att ha fått avslag. När denna tid gått ut kan de som vistas illegalt i landet på nytt ansöka om att få stanna i Sverige. Har de under tiden skaffat ett eller flera barn, ökar deras chanser betydligt.
  • Svenska politiker ger ”Sveriges Förenade Muslimer” statliga bidrag.

Hela det opinionsbildande Sverige använder samtliga medier, i synnerhet formellt opartiska Sveriges Radio och SVT, för att tala om för Sveriges medborgare att svensk invandringspolitik är human och generös. De lyckas så bra att en majoritet av medborgarna inte vet att den svenska kollapsen redan inletts och att den fortsätter, om inte dramatiska politiska förändringar kommer till stånd.

Med sitt agerande förverkar såväl politiker som opinionsbildare det extremt höga förtroende som ett hyggligt och omisstänksamt svenskt folk länge har hyst för dem. Förtroendet är resultatet av trettio års klok välfärdspolitik, efter andra världskriget. För den insatsen stod framför allt de medelålders vita män som i dag hanteras föraktfullt i samtliga medier. När förtroendet är borta tar det många år att återvinna, om det alls går.

Varför vill politiker och opinionsbildare ha det så här? Varför?

Karl-Olov Arnstberg

Född: 24 september 1943 (ålder 75 år)
Publicerat i Bakom Kulisserna, JÖKen:, Kvinnofrid, migration, Mind Control, Pedofili, Pengar, politik, Socialdemokrati, The New Totalitarians, Val 2018 | Lämna en kommentar

Agatha: Kärlek, Uppskattning, Medkänsla, Förlåtelse, Ödmjukhet, Förståelse, och Mod

 

 

Mariana Stierna
Agartha- Jordens inre värld
Vårt framtida Hem
Solrosens Förlag, 2010

”Läsare, den här boken har skrivits för att väcka dig till ett nytt medvetande om att du i dessa orostider kan bistå en hel värld med KÄRLEK. Tänk över vad du kan göra och vakna upp ur din apati och din egoistiska livsföring. Att använda kärlek och empati är de första stegen på den väg vi människor måste vandra. det finns förutom kärleken sex steg till:
Uppskattning, Medkänsla, Förlåtelse, Ödmjukhet, Förståelse, och Mod. Öva dig att tillämpa dessa egenskaper så kommer du att märka att Förändringens Goda Vind smeker din själ och kropp!”

Jag, Timmothy från Femte dimensionen i Jordens sjätte världsdel Agartha, har berättat min historia i sanning och kärlek. Jag står för varje ord jag skrivit genom mitt medium Mariana och jag förmedlar ett helt rikes hälsning till mänskligheten: Agartha hälsar sina systrar och bröder och hoppas på ett framtida kärleksfullt samarbete i glädje och vänskap …

Tim i Agartha via Kerstin Sisilla, 18 juni 2019

 

Tim i Agartha 18 juni 2019

 

Mina Vänner, kära Systrar och Bröder. Jag är Tim i Agartha. Jag är glad och tacksam över kontakten med er. Ni är storartade i er förmåga att ta in de stigande kärleksenergierna som jordytan överöses med, både från Universum och från jordens inre.

Vi här i Agartha är förväntansfulla och lyckliga nu. Vår väntan på att återfå kontakten med er har varit lång. Själv besökte jag jordytan på 1970-talet med uppdraget att berätta för er om oss och om den underbara civilisationen här som ni var helt ovetande om.

På 1950-talet räddades jag av två agarther när min pappas fiskebåt förliste vid en storm utanför Kanadas kust. Besättningen drunknade, utom jag som togs ner i en båt i en kanal / ingång till Telos, en av Agarthas många städer. Jag blev oerhört väl omhändertagen av mina nya vänner och blev introducerad i en fantastiskt kärleksfull och vacker värld. En ljus och levande värld, full av blomsterängar med fjärilar, bin, älvor och ljusalver. Som en dröm, en sagovärld där allt är ljus och kärlek. Jag fick nypa mig i armen många gånger för att förstå att jag var levande i detta paradis och inte död. Människorna här är glada, kärleksfulla och umgås med varandra. Fester med dans och musik har vi ofta här. Vinet är underbart gott och livskraftsgivande, naturligtvis utan alkohol. Eftersom vi inte har olika religioner eller använder oss av något pengasystem behöver vi inte lägga energi på att kriga om olika åsikter, utan kan ta en svängom tillsammans i stället. Vi har en gemensam gud som är Skaparen / Källan som har skapat allt i Universum.

Publicerat i Agartha, Ascension, Framtid, Fred, Hälsa, Kvinnofrid, Människa, Ny Andlighet, Sagan om en bättre värld, spirituell tillvaro, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Kung Peng och de lönsamma krigens årtusende (tre versioner)

Kung Peng och de lönsamma krigens årtusende

För att kunna förutse framtiden måste filosofen känna bakgrunden.
En tusenårig världsfred måste byggas på långa historiska skeenden.
Pengamaktens utveckling började för ca 800 år sedan med kampen mellan Katolska Kyrkan, Korsriddare och Frimurare.

Likaså är bildandet av Bank of England, år 1694, viktig.
Falskspelet bakom Franska Revolutionen, första och andra världskrigen, samt 9/11, pekar vidare framåt mot ett finansiellt WWIII.
Kostnaderna för produktion av vapen, ammunition samt återuppbyggnad av förstörda hus är alla positiva element i bankers ekonomi.
En kollaps av den internationella Bank-Kartellen ingår därför i bilden, inför skapandet av ett fredligt årtusende (Peaceful New World Order).

VärldsGemenskapen behöver ett medkännande, nytt pengasystem

1. Hela Sagan om Kung Peng och det lönsamma krigens årtusende, hittar du på (http://www.peace.se/?p=29 )

Bakom Kulissernas Författar Arkiv innehåller:

Publicerat i Bakom Kulisserna, BENJAMIN FULFORD, Brage, CIA, City of London, Fria Sidor, Historiska läxor, judiska lobbyn, korruption, Maktmissbruk, Mind Control, MORDOR Ondskans Rike, Pedofili, Pengar, politik, Sagan om en bättre värld, sionism, Terrorism, The New Totalitarians, Trump, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Welcome to a creative Pax Mare Baltikum Summit, 2020

Pax Mare Baltikum Summit;  A  reminder

Dear President Donald Trump, welcome to Stockholm next summer:
A Pax Mare Baltikum Summit Handshake between Presidents
Putin, Xi Jinping and Yourself in the beautiful Stockholm City Hall,
can be a Hallmark of your creative re-election campaign!

Especially, if you invite Ms. Margaret Rockefeller to participate.
As the eldest daughter of the late financial patriarch David Rockefeller,
Ms. Margaret can be in the position to offer us: say a Billion USD as a
gesture of Family Rockefeller Good Will Investment for the American BRI:
(i.e. The Belt And Road Initiative for: The Pan-American BRI-project
between The Arctic and Antarctic and the Pacific and the Atlantic)

God bless a future creative, neutral and peaceful Americas!

Ove Svidén World Peace Foundation, Stockholm
Philosophizing President and scenario writer

P.S. A copy of my book: Profitable Municipal Kidnapping in Sweden, was sent to each sisters Margaret and Victoria Rockefeller, beginning of 2014. A year or two after that, the US Ambassador in Stockholm, Mark Brzezinski offered me to send a copy of the same book to the White House Library, via his courier mail. It might explain some of the bold Executive Order You signed, with an indictment of 1500 pedophiles (present level: 110 000) during your first week in office after January 20, 2017?
I will love to meet my pen-friend Ms. Margaret Rockefeller in Stockholm.
Please give her a lift to the Summit Event in your Air Force One!

Furthermore, in my scenario mind, I will also ask Ms. Margaret Rockefeller
to engage as a Vice President of the World Peace Foundation Advisory Board!

A Pax Mare Baltikum Summit Day in Stockholm can thus be effective for US in many ways…

Publicerat i BENJAMIN FULFORD, BRI nya sidenvägen, Europa, Fred, GESARA, Kina, OBOR Nya Sidenvägen, Pax Mare Baltikum, Pengar, politik, Putin, QRS, sionism, Trump, VärldsGemenskap, Xi | Lämna en kommentar

PEDOFILI i rättsrötans Totalitära Demokrati Sverige

DIKTATURVIBBAR I SVERIGE

Saxat från Facebook

Skrivet av Jan Björklund (inte fd partiledare för Liberalerna)

 

Jag måste ta bladet från munnen. Jag har en fullmakt i vårdnadsfrågan i ett känt ärende, som även har lett till ett brottmål mot min klient. Det händer så mycket konstigt i detta ärende att det luktar om det. Tankarna går till sovjetisk rättvisa.

Min klient anmälde fadern till deras gemensamma son för övergrepp mot sonen i juli 2016. Förundersökningen påverkades av socialtjänsten i Uppsala på ett sådant sätt att polis och åklagare aldrig gjorde ett fullgott arbete. Trots flera anmälningar, utförliga läkarintyg, konkreta vittnesmål och mängder av inspelningar och foton på helt absurda blåmärken på barnet hade fadern inte kallats till förhör så sent som i oktober 2018.

En polisanmälan gjordes i september 2018 av en person med goda kontakter högt upp i rättsväsendet. Det visade sig snart att även den förundersökning som den anmälan ledde till, manipulerades genom kontakter mellan socialtjänst och polis. Modern gjorde då polisanmälan i oktober 2018. Polisen tog ärendet så allvarligt att mor och barn skjutsades till överlämning till skyddat boende.

Socialtjänst och polis såg fortfarande inte behov av skydd av barnet, utan koncentrerade sig på moderns gärning – att bortföra barnet. Modern greps i mars och barnet fördes – utan någon mellanlandning — direkt till fadern. Modern häktades och dömdes i tingsrätten för grov egenmäktighet med barn och grovt förtal, p g a att hon offentligt redovisat händelserna. Domen är nu överklagad. Detta är en mycket kort version. Men nu ska jag ta upp det som rent objektivt – oavsett vad man har för inställning i målet – är riktigt, riktigt allvarligt.

Det kan konstateras rent objektivt att socialtjänsten har frångått normala handläggningsrutiner. Pappan har informerats av socialtjänsten om innehållet i moderns sjukjournaler. Faderns påståenden om modern har vidarebefordrats till polisen för att minska deras arbetslust. Den socialsekreterare som fick utredningsuppdraget har bevisligen tidigare samarbetat med polisen för att täcka över en barnmisshandel. Hon uppmanade uttryckligen fadern att söka ensam vårdnad. Utredningen offentliggjordes en dag före muntlig förberedelse i vårdnadsmålet. Moderns ombud gjorde inte det självklara, nämligen att begära uppskjutande av förhandlingen p g a ny bevisning. Resultatet blev att boendet flyttades till fadern. Därefter gjorde socialtjänsten ”utredningar”, som bl a innebar att pojken förhördes tillsammans med pappan FÖRE huvudförhandlingen, varpå de kunde meddela tingsrätten att det inte fanns uppgifter om övergrepp. Samtal tillsammans med modern planerades däremot in EFTER huvudförhandlingen. Trots omfattande bevisning om övergrepp bestämde tingsrätten att fadern skulle få ensam vårdnad.

Men det blir än värre. Samma förundersökningsledare och samma utredningsgrupp har utrett BÅDE anklagelser mot modern och mot fadern. JO hade inget att invända, trots att det är uppenbart att risken är stor att en sådan förundersökningsgrupp kan föregripa domstolsprövning genom att förundersökningsgruppen på egen hand kan bestämma vem de ska lägga skulden på.

Nu blir det riktigt intressant. Jag har som ombud för modern gjort ett antal anmälningar av allvarliga handläggningsfel, till JO, JK, RÅ, m fl. Detta har inte uppskattats av de inblandade myndigheterna. Åklagaren gav flera gånger rådet till min klient att byta ut mig. En förhörande polis gav samma råd. Pappan gav samma råd till henne. En gammal bekant till henne, som kontaktade henne medan hon var på flykt, gav samma råd. Hans övriga handlande visar att hans uppgift snarare var att hjälpa polisen genom att få henne att ge upp. Nu senast har den person med goda kontakter inom rättsväsendet som gjorde den senaste anmälan mot fadern, ställt som villkor för hans fortsatta engagemang i frågan att hon skulle göra sig av med mig.

Detta är en ren kampanj. Ingen förklarar vad som skulle bli bättre – vad min klient skulle få för utdelning genom ett utbyte av mig. Att åklagaren lägger sig i detta är rent tjänstefel. Det man kan spåra är att det finns ett intresse av att min klient har ett ombud som samarbetar med systemet, som instämmer med synpunkten i vårdnadsdomen, att det är en förälders främsta skyldighet att lita på myndigheterna. Således är en förälder, som ifrågasätter myndigheter, en rättshaverist, som presenterar fantasier och hjärnspöken. Den förälder som tror mer på sitt barn än på myndigheter är sannolikt psykiskt sjuk på något sätt.

Känner ni Sovjetvibbarna? Där spärrade man in oliktänkande på mentalsjukhus. Som en intressant detalj i sammanhanget kan nämnas att fadern lämnade in en hel lista på misstänkta medhjälpare i bortförandet, som inkluderade Carina Sällberg, den tidigare socialnämndsledamoten, som rättsväsendet ihärdigt försöker få förklarad som psykiskt sjuk. Det behöver kanske inte nämnas att Carina Sällberg inte har något med ärendet att göra, utan hennes medverkan är bara en produkt av den misstänkte faderns/förövarens fantasi.

P, S. Jag gömde tillägga att förundersökningsgruppen övervägde att sätta in elektronisk avlyssning på mig, trots att jag var ombud!

Publicerat i Jan Tullberg, korruption, LVU, Pedofili, Socialdemokrati, The New Totalitarians | Lämna en kommentar

Jan Tullberg: Kinesisk och svensk Socialism/Kommunism

 

Är Kinas elit värre än vår?

Kolumn: Jan Tullberg

Publicerad 14 juli 2019 kl 22.32

Gilla artikeln på Facebook

Under kalla kriget blev världen delad mellan två system som vardera hade två centrala komponenter. De västerländska staterna hade demokratin som politiskt system och kapitalism som ekonomiskt, medan de kommunistiska staterna var politiskt enpartidiktaturer och hade en centralstyrd socialism som ekonomiskt system. Bandet mellan den politiska lösningen och den ekonomiska föreföll stark – det var två distinkta paket som stod emot varandra.

Konvergensteorins prognos var att de två systemen skulle bli mer lika varandra över tid. Framförallt skulle västländerna bli mer socialistiska och de kommunistiska mer kapitalistiska. Om centralstyrning inte fungerade skulle de kommunistiska ledarna kanske övergå till funktionssocialism eller en marknadsanpassad socialism. I väst förespråkade många en tudelad ekonomi, en kapitalistisk sektor och en socialiserad välfärdssektor med politiska beslut som verkställdes av en offentlig byråkrati. Kärnan i konvergensteorin är att beståndsdelarna kan modifieras. En västerländsk stat kan bli mindre demokratisk och kapitalistisk och en kommunistisk stat kan bli mindre socialistisk och diktatorisk.

Kommunismens fall kring 1989 tolkades som en total seger för den västerländska modellen. Både socialismen och enpartiväldet föreföll dödsdömda. Francis Fukuyama var den som mest övertygande proklamerade demokratins och kapitalismens seger.

Nordkorea är mer en seglivad kvarleva än ett tecken på att kommunismen har en framtid, men Kina tycks mer än ett ynka undantag som bekräftar regeln. Många experter menade att Kinas halvkapitalism skulle köra fast. Om Kina verkligen utvecklade kapitalism så skulle Kina bli som Hongkong och även påbörja en demokratisering. Men 40 år efter det att Deng Xiaoping slog in på den kapitalistiska vägen, syns ännu ingen Jeltsin som vill lägga ner enpartistaten. Xi Jinping tycks snarast inne på att förstärka partiet och partiledaren roll, och därigenom minimera politisk pluralism.

Milovan Djilas är en författare som såg ett halvt skifte i öst. Kommunistpartiet blev alltmer en styrande grupp som framförallt intresserade sig för sina egna intressen. De blev en ny klass, nomenklaturan, som framförallt prioriterar sin egen välfärd och maktställning. Den marxistiska visionen tynar bort, men viljan till en enpartistat är obruten. Kinas utveckling tycks i linje med den prognosen. Det förekommer strejker och missnöje, men regimen tycks inte ha några problem att behålla makten och kontrollen över befolkningen.

I väst har ”den tredje vägen”, den mellan socialism och kapitalism, haft framgångar som nu tycks krympa. Socialism i en välfärdsorienterad tjänstesektor övergår till en modell med beställare-utförare. Politikerna behåller makten över beställarfunktionen, men utförardelen överförs till privatföretag och blir kapitalistisk. Men med en offentlig andel av BNP på närmare 50 procent är det ingen modell där en spartansk nattväktarstat råder. Vi får en stor grupp människor som försörjer sig på att bemanna denna statsapparat. Den svaga punkten i västs demokrati-kapitalism tycks dock inte vara kapitalismen utan demokratin.

Inom företagsetik kan man notera en övergång från government till governance. Vänstern är nu mindre intresserad av statliga representanter i bolagsstyrelser än av ett mer diffust styrande av företag. Idealet är snarast en sort kollektivt ledarskap genom olika representanter. En kartell av organisationer kan enas genom sina tjänstemän. Miljöorganisationer och konsulter kan skapa en efterfrågan på beslut som en avdelning inom ett företag gärna fattar. En märklig skapelse är GONGO. Akronymen står för ”Governmental Organised Non-Governmental Organisation”. En regering organiserar en extern organisation som främst ska skapa opinion för det som statsmakten önskar. Att tala i egen sak kan väcka protester, så därför behövs andras stödjande röster. Man skapar efterfrågan genom att finansiera en organisation som genom sin agitation stöder sin stödjare.

I västerlandet blir nomenklaturan i mindre grad en organisatorisk gemenskap än i öst, utan en intressemässig och åsiktsmässig gemenskap. En nyckelförmåga blir att komma överens med personer i andra organisationer och dra åt samma håll. Nomenklaturan har tröttnat på är att vara tjänstehjon åt landets befolkning som inte har samma intresse eller värderingar som nomenklaturan. Den senare påverkas starkt av det som anses ”progressivt” inom dess krets. Ledarskiktet vill därför befordras till förmyndare som kan instruera folket till fina värderingar. En person som tidigt såg detta är Christopher Lasch med boken ”Eliternas uppror och sveket mot demokratin”. Den kan ses som ett inlägg för konvergens, nomenklaturan i väst vill ha en ledande roll på samma sätt som nomenklaturan i öst.

En märklig sekulariserad religion har skapat en rad bud som står över den simpla folkviljan. Inte minst överstatliga beslut bli moraliskt-religiösa trossatser som står över ifrågasättanden och demokrati. Mänskliga rättigheter är en sådan grupp trossatser. Men även Lissabon-konventionen blir juridiskt-religiös så att Europadomstolen inte behöver någon lagstiftande församling utan direkt kan tolka den heliga texten till konkreta beslut.

Nomenklaturan anser sig kallade att rädda klimatet, bekämpa rasismen, öka jämställdheten, stötta vissa minoriteter, hetsa mot de åsikter man kallar ”hat” och förädla yttrandefriheten genom att reducera den. Befolkning borde förstå att deras uppgift är att rösta på de partier och personer som talar för dessa godkända ideal med störst hänförelse. Vad som är politiskt önskvärda och lämpliga åtgärder har nomenklaturan redan beslutat; att vara ”tolerant” anses nu betyda att inte säga emot. Medborgaren ska också vara ”normkritisk”, vilket betyder att man ska ogilla de normer som nomenklaturan ogillar.

Demokrati i västvärlden betyder av tradition folkvilja, vilket konkret innebär majoritetsstyre. Men det synsättet utmanas nu av en revisionistisk demokratisyn. Nomenklaturan arbetar fram en värdegrund som man kallar för ”demokratisk”. Demokrati ska omvandlas från ett sätt att styra en stat till en uppsättning åsikter som det ledande skiktet kan enas om. ”Värdegrundsdemokrati” är dock inte mer demokrati än folkdemokrati. En mer passande term är ”värdegrundsdespoti”. Möjligen skulle den kunna kallas ”postdemokrati” då det försiggår en liknande utveckling/avveckling i ett flertal etablerade demokratier.

Den västerländska demokratin utvecklas till en oligarki med av ett kollektivt ledarskap, vilket i hög grad är en mediekrati. I Sovjet skrev media som politikerna hade bestämt. I väst så är det i hög grad journalistkåren som pekar och politikerna som sedan följer. Medias negativa pekpinne har ett större inflytande än den mediala hyllningen, journalistkåren kan döma ut en politiker som avviker och den politiker som anses negativ för partiets varumärke blir snart petad av sina kollegor.

Sovjetsystemet innebar otrygghet i nomenklaturan när partilinjen plötsligt ändrades; det som varit rätt kunde plötsligt bli fel. Värdegrundsdespotin förändras däremot stegvis så opportunisten hinner anpassa sig. Det tycks som att ett regelskärpande ligger i systemets dynamik. Den egna troheten manifesteras i att bli lojalare än lojal. PK-religionen drivs som andra religioner mot det extrema och ortodoxa. Revolutioner äter sina egna barn.

Demokratin hotas inte av populisterna, även om en rad tokar påstår detta. Populisternas centrala förslag är att återgå till demokrati istället för att avveckla den. Men en stark nomenklatura arbetar idogt för att avskaffa den liberala demokrati som de säger sig hylla. Låter det paradoxalt? I ett land där tvärtomspråket råder är det självmotsägande helt friskt och normalt. Ja, frågan uppstår om ”friskt” är ett suspekt ord som bör undvikas. Har det inte en mängd transfobiska, homofoba, islamofobiska och funkofobiska undertoner? Det ”friska” ingår inte i nomenklaturans nya normativa normalitet.

JAN TULLBERG

Jan Tullberg är författare och docent i företagsekonomi. Han är upphovsman till boken Låsningen: En analys av svensk invandringspolitik som kom ut 2014. Fler texter av Tullberg finns att läsa på hans hemsida.

Publicerat i Ansvar, DÖ DecemberÖverenskommelsen, Fria Tider, Jan Tullberg, JÖKen:, Kina, Maktmissbruk, politik, Socialdemokrati, Xi | Lämna en kommentar

Jeffery Epstein: Pedofilernas Pedofil

Donald Trump: Jag slängde ut Epstein

Publicerad 13 juli 2019 kl 13.22

UTRIKES. Donald Trump kastade ut den pedofilanklagade miljardären Jeffrey Epstein från en klubb redan för många år sedan. Det var aldrig någon han respekterade, säger Trump.

Gilla artikeln på Facebook

Den pedofilanklagade judisk-amerikanske miljardären Jeffrey Epstein har länge umgåtts med mäktiga personer, däribland ex-presidenten Bill Clinton.

Media har också löst försökt knyta Donald Trumps namn till Epstein, som förra helgen greps misstänkt för omfattande trafficking med minderåriga flickor.

Trump säger att han inte gillat Jeffrey Epstein.

– Jag var inget fan av Epstein och ni har fått höra folk berätta hur jag slängde ut honom från en klubb. Jag ville inte ha nånting med honom att göra redan för många, många år sedan. Det visar en sak: att jag har bra smak för människor, säger Donald Trump enligt CBS.

– Andra åkte överallt med honom. De åkte till hans ö. Han var mycket känd i Palm Beach. Hans ö, vad nu det än är, jag var aldrig där. Men leta upp de människor som åkte dit. Jeffrey Epstein var ingen som jag respekterade, jag kastade ut honom.

Publicerat i korruption, LVU, Pedofili, Trump | Lämna en kommentar

Folkmordet i Srebrenica

Sverige är inte utan skuld för folkmordet

Debatt.   I Bosnien stod Sverige inte upp för fred och rättvisa utan stödde en strategi som pressade offret för en aggression och tillät folkmordets styrkor att rulla vidare, skriver Markus Balázs Göransson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På årsdagen för folkmordet i Srebrenica har vi anledning att reflektera över Sveriges politik under Bosnienkriget mellan 1992 och 1995. Det är en bister sanning att Sverige genom en rad felbeslut bidrog till den händelseutveckling som kulminerade i mordet på åttatusen män och pojkar i juli 1995 i Srebrenica i östra Bosnien. 

Du läser nu en av dina fria artiklar GP.se 05:00 – 11 jul, 2019

Våra misstag var många. Vi stödde fredsplaner som belönade etnisk rensning, skickade matpaket istället för försvarsmateriel till människor under belägring och prioriterade diplomati över vapenmakt för att bemöta ett angreppskrig. 

Ett av de största felbesluten var att vi stödde ett internationellt vapenembargo mot det forna Jugoslavien. Embargot var avsett att ha en mildrande effekt på krigföringen men slog nästan ensidigt mot Bosnien. De serbiska angriparna hade tillgång till Jugoslaviens mäktiga vapenarsenal men den bosniska regeringen tvingades att förlita sig på handeldvapen och ammunition köpt på den svarta marknaden. 

Vapenembargot var moraliskt förkastligt men förvägrade också en internationellt erkänd stat rätten till självvärn och bröt därmed mot folkrätten. Trots det lade Sverige flera gånger ned sin röst när FN:s generalförsamling röstade för att undanta Bosnien från embargot.

Med sin militära övermakt tog serberna tidigt kontroll över huvuddelen av Bosniens territorium och kunde från sin styrkeposition rensa stora delar av landet på icke-serber. Tiotusentals människor dödades eller fördrevs från mindre städer och byar. Andra städer belägrades. I Sarajevo, Srebrenica och Tuzla dödades tusentals människor med granater och krypskytteeld eller dog av sjukdomar. 

Vapenembargot var moraliskt förkastligt men förvägrade också en internationellt erkänd stat rätten till självvärn och bröt därmed mot folkrätten. Trots det lade Sverige flera gånger ned sin röst när FN:s generalförsamling röstade för att undanta Bosnien från embargot. Svenska regeringsföreträdare uttalade flera gånger sitt stöd till att bibehålla embargot, till synes oberörda av att de därmed förordade ett flagrant brott mot FN-stadgan.

Liksom andra västeuropeiska länder stödde Sverige istället att fredsbevarande FN-trupp skickades till Bosnien. Det var en insats som lovade mycket men misslyckades grundligt. Soldater som i många fall saknade stridserfarenhet sattes in för att bevara en fred som inte fanns. De hade varken ett tydligt mandat, tillräckligt politiskt stöd från sina hemländer eller tydlig styrning från insatsledningen. Den brittiske krigsreportern Martin Bell har kallat FN:s insats i Bosnien för ”sannolikt den mest ad hoc, provisoriska och mest ogenomtänkta i dess historia. Den var inte bara dåligt planerad, utan oplanerad.”

Den 11 juli rullade bosnienserbernas pansarvagnar in i staden och FN-soldaterna tvingades att se på medan männen och pojkarna skiljdes från kvinnorna och flickorna.

Till Srebrenica förlades 450 dåligt utrustade holländska soldater. De var få till antalet, hade svårt att få in materiel till den belägrade staden och hade föga att sätta emot bosnienserbernas övermakt. Däremot utgjorde de utmärkta gisslankandidater. När FN förberedde sig för att flygbomba styrkorna som anföll Srebrenica i juli 1995 hotade serberna att döda 55 tillfångatagna FN-soldater. Bombningarna avlystes. 

Den 11 juli rullade bosnienserbernas pansarvagnar in i staden och FN-soldaterna tvingades att se på medan männen och pojkarna skiljdes från kvinnorna och flickorna.

Den internationella strategi som Sverige slöt upp kring i Bosnien ströp landets försvarsförmåga, ersatte den med kraftlösa FN styrkor, kringskar omvärldens handlingsutrymme och uppmuntrade serbernas folkfördrivningskrig. Med mycket få undantag undvek omvärlden att svara på serbernas aggression med avskräckande militärt våld, trots att en sådan taktik hade varit effektiv när hot om flygbombningar hade hjälpt till att bryta belägringen runt Sarajevo i januari 1994. 

Ulf Henricsson som var chef för de svenska FN-styrkorna i Bosnien har kritiserat den svenska regeringens starka tilltro till diplomati och hävdat att ”de djupt tragiska händelserna i Srebrenica hade aldrig behövt inträffa om det militära hotet varit trovärdigt.” 

Men sådana ord har inte föranlett någon rannsakande diskussion i Sverige. I Bosnien stod Sverige inte upp för fred och rättvisa utan stödde en strategi som pressade offret för en aggression och tillät folkmordets styrkor att rulla vidare. Det är ett mörkt kapitel i Sveriges nutidshistoria.

Markus Balázs Göransson

biträdande lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och fil. dr. i internationell politik.

Publicerat i Ansvar, Europa, Historiska läxor, korruption, Maktmissbruk, Neutralitet, politik, Rasism, Terrorism, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar