Världen bör få veta att vi inte följer FN:s Mänskliga Rättigheter i Sverige


To: The United Nations High Commissioner for Human Rights  in Geneva

The letter below to the International Criminal Court in The Hague may also be of interest to the United Nations.

After my active years as an aircraft engineer, I have as a senior citizen and  author studied the cruel and  municipal kidnapping sceme (LVU/HVB-System) in Sweden.

The book is available as E-book at Amazon.com
or as paperback from Vulkanmedia.se for 149 SEK:

Profitable Municipal Kidnapping in Sweden
By Ove Svidén, World Peace Foundation
The content of this book is structured by four detailed letters to the ICC, the International Criminal Court in The Hague. Its Prosecution Office invited me to describe the situation in my country. So as a senior citizen witness, I collected my notes from near two decades, translated it into English and included it in my home page and blog. The comments from readers recommended me to pursue the kidnapping issue further into a book.

This book is the gift of my life to the creative world ahead! It is a warning to the civilized world of what can happen in a materialist society, if you carry an idea too far. Every person can make mistakes. Every system has its flaws. But in a longer perspective they may all be educative blessings in disguise: Profitable Municipal kidnappings cause a Civil War in Sweden but A Peaceful New World Order that reveres motherhood, family, compassion and responsibility, can create a loving conscience & LVU-Sweden can thus become the turning point that the world needs:

To International Criminal Court
Office of the Prosecutor
Post Office Box 19519
2500 CM The Hague
The Netherlands.

E-mail: otp.informationdesk@icc-cpi.int

The situation in Sweden 2016

My previous four letters on Kidnapping in Sweden are all filed under
ICC reference No: OTP-CR-600/09

This is my fifth letter to ICC on the deplorable lack of Human Rights i Sweden.

My present case is about a Russian Mother Natalia Petrova and her twin daughters Maria and Nelly Umarova with a father staying back in Chechnya.  They were welcomed to Sweden with a support letter from UNHCR-Kiev in 2010 for a protected living as long as they need to stay in our ’neutral oasis.’ But the local commune, its social workers, police, prosecutor and lawyers formed a cruel junta to kidnap the thirteen year old twins from their offended, injured and violated mother, rather than protecting the small family!

Since coming to Sweden the small family have in the crudest and meanest way possible been maltreated, offended, violated physically, mentally, spiritually, and Christian Ortodox, by the extremely materialistic, atheistic Swedish welfare state. They have not in any way been protected in the spirit of the UN Charter, carefully designed for free human beings with a conscience and morals beyond race, religion and cultural differences.  Why? The simple answer is: these human qualities of the soul does not exist in Sweden after fifty years of extreme socialism (in mixed economy liaison with an extreme Wallenberg capitalism beyond anything alike in Europe)!

The above criminal offense has a special political dimension to it, as the father is from Chechnya and The mother is from Russia, acting as a bold war-journalist and recognized film maker. Three of her professional colleagues have been murdered on their posts. While Natalia, Maria and Nelly, with the outspoken support from the UNHCR office in Kiev were sent to the Kindergulag im Sozial-Staat Sweden, as the country was vividly described in a feature article of the German magazine Der Spiegel already in 1983. The corrupt juntas of Swedish communal authorities have since the 1920:s developed race improvement procedures beginning with sterilizing mothers to hinder unwanted elements into the population. Since the 1970:s the procedures have been refined into an effective and Profitable Mixed-Economy Municipal Kidnapping System (LVU/HVB-System). Therefore Der Spiegel in Germany could with a journalistic elegance compare the brutal Swedish Totalitarian Democracy with Stalin’s power over individuals in the Soviet prison camp system in Siberia.

Furthermore, Sweden was designed to become an icon of racial purity, that even Adolf Hitler hesitated to invade. Finally he decided to use the assigned troops on the Eastern Front instead, during the WW II. And it should also be mentioned that Mussolini’s efficient Corporate State based upon strong Labor Unions, is the basis for the unholy marriage between LO and Socialdemokraterna, since SAP the original Workers Union, was split in an alleged Labor Union- and a Political- branch some hundred yeas ago.  And on top of all that, not before year 2000 there was a split between a Protestant State Church and the Swedish Government. (But as Sweden is called the Middle Way by the author Michael Childs since 1936, The Swedish priests of Svenska Kyrkan are still civil servants paid over the National Budget as decided by its Parliament)!

It must also be mentioned that many of the social workers, CPS-officials that have the right to assign a child to foster care, also are shareholders in the privately owned HVB-Homes to which the children and teenagers are sized, kidnapped and sent to for Care and Custody.  An author: Sofia Rapp, who in her teens were exposed to 11 HVB- or foster homes mentioned, that in ten of these, she has been sexually abused by the owner! Furthermore, the Swedish LVU/HVB-system produces some 40 thousand under age ’objects’ for the sex market per annum.  This in more than six times more per capita in a comparable North European country: Germany. The difference between the counties north and south of the Baltic Sea, is that the problem is intensely discussed in Germany, while in Sweden mainstream media and Political Parties have agreed upon keeping it silent. Brave New World Sweden !!!

Under a long row of SociaDemocrat governments it was generally agreed that the Benevolent State owns the children from some three years of age. Thus a materialistic Pedophile Ring of Politicians, Judges, Police and lawywes in hifh positions, assumed the availability of under age children and early teenagers below age of consent. They are well educated and organized from early age for a ’sexual debut’ in the grown up world around them. The first pedofphire ringattempt in this direction ended in the so called Geijer Affair with an eager Minister of Justice who did not observe the proper limits of the Law. He was discretely freed from prosecution by muddling the delicate matter though by the skillfully corrupted Swedish Legal system of the 1970:ies.

To understand the above we must also mention Aleksandra Kollontaj, a colleague to Lenin in the October 1917 Coup d’Etat in Russia. Lenin saw her socialist ideas too extreme and did not want her too close i Moscow. Thus he made her a Soviet Ambassador first in Oslo, and then afterwards i Stockholm between the years 1930-45. Thus her materialistic child rearing ideas in nurseries at a distance from family as soon as possible, reached the iconic frontier couple Alva and Gunnar Myrdal in Sweden; crucial to the socially extreme part of our mixed economy from the very start.

The other side of the coin is having a large pool of LVU-children outside parental responsibility. It was demonstrated during the latter years  by the Fredrik Reinfeldt eight years at the helm of the right wing: The Nya Moderaterna, the power eager Youngsters wanted to be even more radical than the young Socialist left. So, in a case of a family of four seeking asylum in Sweden this could happen: Father and mother are tied up in negotiating with the immigration office. A Social worker notices a social tension among the immigrant kids. The child or children are taken away by a LVU-decision from their parents. Some parents do not qualify for an immigrant status and are efficiently transported by the police with a no return ticket to the airport, allowing the parents back to the country they left without their offspring!   Voilá: single child without parental protection ready for the lucrative pedophile market, trafficking, sex abuse, adoption, medical experiments or organ transplants by a hostile take over by a Profitable Municipal Kidnapping scheme in Sweden. 

Brave New World, Sweden, as the author Aldous Huxeley would have phrased it in the 1930:ies !!!!

Det här inlägget postades i LVU, Maktmissbruk, Pengar, politik. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Världen bör få veta att vi inte följer FN:s Mänskliga Rättigheter i Sverige

  1. Tjänstemän "viktigare personer" än andra medborgare skriver:

    Ny ”Lagförslag vill begränsa offentlighetsprincipen”

    Allt hemligare myndigheter. I ett nytt lagförslag föreslås att personnummer på offentliganställda blir hemliga. Det betyder att många missförhållanden i framtiden inte kommer att kunna avslöjas. Justitiedepartementet medger att man inte frågat journalister om förslagets konsekvenser för mediebevakningen, skriver 15 grävande journalister.
    Vårt uppdrag är att vara en nagel i ögat på makten, att granska myndigheter och institutioner. Medborgare ska känna att det finns ett kontrollorgan, ”tredje statsmakten”. Denna garanti hotas nu av ett nytt lagförslag. Konsekvenserna för den granskande journalistiken i Sverige riskerar att bli allvarliga. Från och med nästa år ska det inte längre vara möjligt att vända sig till en myndighet och få ut de anställdas personnummer. Det föreslår justitiedepartementet i en promemoria (DS 2016:2). Den typen av uppgifter ska i normalfallet vara hemliga eftersom ”det knappast kan finnas något egentligt insynsintresse när det gäller offentliga funktionärers personnummer”. Utan närmare förklaring slår departementet fast att mediernas möjlighet att fullgöra samhällskritisk rapportering inte kommer att påverkas av detta.
    Vi är förvånade över den slutsatsen. Har justitiedepartementet frågat journalister hur personnummer används i samhällskritisk rapportering? Nej, medger ansvarig tjänsteman på departementet. Underlaget för promemorian består av myndigheternas framställningar om mer sekretess. Och där hittar man så klart inga argument för bibehållen insyn.
    Tillgången till myndighetsanställdas personnummer är i många fall helt avgörande för journalistiska granskningar. Dagens Nyheter avslöjade år 2013 att minst 97 personer som är dömda för sexualbrott arbetar med barn på svenska skolor. Bland fallen fanns förskolelärare som har dömts för barnpornografibrott och lärare som tidigare har begått sexuella övergrepp mot elever. Granskningen, som belönades med journalistpriset Guldspaden, byggde på att kommunerna lämnade ut listor över personnummer på anställda som sedan kontrollerades mot domar. Efter 2017 skulle denna typ av missförhållanden inte gå att avslöja.
    Ett annat exempel är Göteborgsposten som år 2011 kunde visa att 51 av 172 professorer vid Göteborgs universitet hade extraknäck vid sidan av som de inte rapporterade till arbetsgivaren. Flera medier har de senaste åren också avslöjat hur offentliganställda i chefsposition gett sina barn gräddfil till sommarjobb.
    Dessa granskningar skulle bli betydligt svårare och i vissa fall helt omöjliga att genomföra om den föreslagna sekretessen gick igenom. Personnummer är oumbärliga som nycklar till de offentliga registren. Och med hjälp av dem kan man avslöja tjänstemän som sitter på dubbla stolar, som inte redovisat sina bisysslor, som upphandlat tjänster från närståendes bolag, ljugit om sin utbildning och mörkat sitt brottsregister.
    Justitiedepartementet hävdar att deras förslag om utvidgad sekretess har föregåtts av en noggrann avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset. I själva verket har departementet inte bemödat sig att ta reda på vad insynsintresset består av. Däremot ägnas flera sidor åt att beskriva behovet av skärpt sekretess.
    Vi ifrågasätter inte att personnummer kan utnyttjas av illvilliga personer som vill trakassera myndighetsanställda. Men hur stort är problemet och hur ofta används offentlighetsprincipen för detta skadliga ändamål? Promemorian innehåller faktiskt inte ett enda konkret exempel.
    Underlaget för promemorian består av myndigheternas framställningar om mer sekretess. Och där hittar man så klart inga argument för bibehållen insyn.
    Till saken hör att i stora delar av den offentliga förvaltningen är de anställda redan skyddade av en stark sekretess. Domare, socialsekreterare, arbetsförmedlare och andra tjänstemän på särskilt utsatta myndigheter behöver inte lämna ut sina personnummer. Nu vill även de andra myndigheterna erbjuda de anställda samma skydd. Hittills har de flesta fått avslag eftersom de inte kan redovisa några konkreta hotsituationer. Departementet vill därför lösa det genom att införa samma skydd överallt. Det spelar ingen roll om du jobbar på Kumlaanstalten eller på Statens konstråd. Alla ska betraktas som lika utsatta.
    Offentlighetsprincipen firar i år 250 år. Den är unik i sitt slag i världen och ett av skälen till att Sverige har låg korruption. Men vi ser också att offentlighetsprincipen sakta riskerar att urholkas. Om det nya förslaget från justitiedepartementet blir förverkligat så är det en i raden av begränsningar som genomförts det senaste decenniet. För ett år sedan klubbades en ny lag som gör att myndigheter kan hemligstämpla dokument som har koppling till EU-samarbetet. År 2010 beslutade riksdagen att säkerhetskopior inte längre ska betraktas som allmänna handlingar och att de därför inte ska gå att ta del av. År 2004 infördes ny sekretess på pass- och körkortsbilder.
    Den lagändring som nu föreslås är en ovanligt stor inskränkning av offentlighetsprincipen. Sakta men säkert blir svenska myndigheter och andra institutioner allt hemligare. Risken är att även maktmissbruk och korruption förblir hemliga.
    Fakta. Offentlighetsprincipen
    För att garantera insyn i myndigheternas arbete har Sverige en stark offentlighetsprincip. Den är central i den svenska rättsordningen och innebär att allmänheten och massmedier har rätt till insyn och tillgång till information om myndigheters verksamheter.
    Vem som helst kan begära att få ta del av handlingar hos till exempel statliga myndigheter, landsting och kommuner – utan att behöva tala om varför eller vem man är. Lagen är en av hörnstenarna i vår demokrati och den svenska modellen.
    Alla handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter, exempelvis brev, beslut och utredningar, är i normalfallet allmänna och offentliga.
    DN Debatt. 5 mars 2016
    Richard Aschberg, Aftonbladet Bo-Göran Bodin, Sveriges Radio Sofia Boo, Sveriges Radio Mattias Carlsson, Dagens Nyheter Andreas Cervenka, Svenska Dagbladet Britt-Marie Citron, frilans Sophia Djiobaridis, SVT Uppdrag Granskning Per Hagström, allmanhandling.se Pernilla Josefsson, Kommunalarbetaren Fredrik Laurin, SVT Uppdrag Granskning Jens Mikkelsen, Sydsvenskan Rolf Stengård, Sveriges Radio Carolina Neurath, Svenska Dagbladet Camilla Ziedorn, TV4 Kalla Fakta Kristoffer Örstadius,

  2. Eva Isacsson skriver:

    Inför tjänstemannaansvaret igen! Och kanske medborgarlön, som skulle göra att folk vågade stå upp för det rätta, utan att riskera sin försörjning helt!?

  3. Mirza Ramic skriver:

    Regeringen skyddar barns kidnappare med skyddad identitet, dom vill inte anstränga sig för att returnera kidnappade barnen till föräldrar.

  4. Mirza Ramic skriver:

    Regeringen måste vara klart och tydligt med ursäkt till sitt folk och återställa alla de barn som har misslyckats med att förstöra. Detta med socialtjänst system är skamligt beteende av staten gentemot sina egna medborgare.

  5. På dagis/skolan mobbat barn framställt som mentalt sjuk skriver:

    Maria vill varna för osynliga diagnosen
    Publicerad 28 mar 2016 kl 23.30
    Maria Herlogssons son mådde allt sämre och själv drabbades hon av utmattningsdepression.
    Det skulle dröja tio år innan pojken fick diagnosen adhd.
    Nu vill Maria sprida kunskap om den ”osynliga” diagnosen som varje år slår tusentals familjers liv i spillror.
    – Det finns ingen förståelse i dag för att barn är annorlunda. Anhöriga behöver mycket mer stöd än vad vi får i dag.
    Redan när Maria Herlogssons son var fyra år förstod hon att något var fel – men inte vad. I höstas fick han 14 år gammal diagnosen adhd. En bärande anledning till att det tog så lång tid är att sonen inte följer mallen för hur barn med adhd beter sig, menar hon.
    – Han är inte utåtagerande överhuvudtaget. Det jobbigaste har varit att han utåt verkar så högfungerande. Det syns och märks inte att han inte fungerar som andra barn, säger hon.
    Maria Herlogsson, som bor i Uddevalla, beskriver de senaste tio åren som en ständig kamp för att få vardagen att gå ihop; för sitt barn men också för resten av familjen. Alla nya moment har orsakat känslor av panik för sonen.
    – Han har ett väldigt stort behov av rutiner i vardagen. Redan på förskolan märkte vi att han blev jätteorolig om han inte visste exakt vad som skulle hända. Varannan vecka hade de sångstund på en annan avdelning och då fick fröken förbereda honom för det hela veckan.
    ”Kränkningar, gliringar och utfrysning”
    Situationen förvärrades ytterligare när pojken vid åtta års ålder drabbades av diabetes, som Bohusläningen var först med att rapportera. På grund av hans – för omgivningen ännu okända – diagnos ledde det till en krissituation i familjen.
    – Han kom inte ihåg att kontrollera sin diabetes så vi fick vara på ständig vakt. När han var i skolan, på natten, hela tiden, säger Maria Herlogsson.
    När hennes pojke började skolan växte problemen i omfattning. Han lärde sig inte i samma takt som de andra barnen. Maria och hennes man pressade honom att läsa läxorna – men det gjorde bara saken värre.
    – Vi kände ju inte till roten till problemen eller varför han agerade som han gjorde. Till slut bestämde vi oss för att skita betygen för att han inte skulle gå under av press och prestationsångest. Vi har bestämt att om han går till skolan och har en bra dag så är det allt man kan önska sig.
    Det mest smärtsamma för familjen och pojken har varit hans känsla av social utstötthet – att inte höra hemma.
    – Klasskamraterna tycker att han är lite konstig för att han inte skrattar på rätt ställen eller förstår ironi eller de dolda budskap som du och jag förstår. Det är jättejobbigt med de sociala koderna för honom. Han har blivit utsatt för upprepade kränkningar, gliringar och utfrysning från klasskamrater. Det är helt enkelt inte tillåtet att vara annorlunda som barn i dag, säger Maria Herlogsson.
    ”Otroligt slitage för familjerna”
    För drygt år sedan drabbades hon av utmattningsdepression på grund av en vardag som höll på att äta upp henne inifrån.
    – Doktorn sa. ”Det är inte rimligt att en människa ska behöva klara så mycket som du har hemma”.
    Räddningen blev en kombination av att Maria Herlogsson fick antidepressiv medicin och att hon gick ner i arbetstid. I dag mår hon mycket bättre. Hon vill inte skuldbelägga skola eller myndigheter för hur hennes pojke mått och det lidande som det har orsakat familjen. Men hon anser att behovet att information är närmast akut.
    – Skolan har inte förmågan att fånga upp de här barnen som inte följer den typiska adhd-mallen och som inte är utåtagerande och skriker och slåss. De faller mellan stolarna i systemet. Det leder till ett otroligt slitage för familjerna. Även om barnen får stöd så behöver de anhöriga mycket mer hjälp än vad vi får i dag.
    För att om möjligt hjälpa andra familjer och barn som befinner sig i samma situation av uppslitande ovisshet vill hon nå ut med följande budskap:
    – Jag önskar jag tidigare hade vågat lita mer på min magkänsla. Om min son fått sin diagnos tidigare hade det kunnat spara oss så mycket lidande.
    Gustav Sandström

    • Ove Svidén skriver:

      Moderskärleken är ofta den bästa medicinen för ett barn som behöver utvecklas och mogna tillsammans med en vuxen i lagom takt.
      ADHD är ett påhitt för att få sälja lönsamma mediciner till en mamma som inte får vara hemma med sitt egna barn tills det är skolmoget, samt kan sitta stilla och höra på, och fascineras av en småskolelärares berättelser. En Montissori-pedagog blir förfärad av att se hur den pedagogiska vetenskapen ivrigt försökte lära ut saker redan i den förskola som borde heta lekskola mycket längre upp i åldrarna. Språkutvecklingens livsviktiga år före tre får inte slarvas bort.

      Resultatet blir det vi ser i Sverige: En totalitärt samhälle som vill indoktriners barnen i den rätta politiska läran innan de fyller arton.

      • IVO stöder brottsliga offentligt anställda skriver:

        Problemen började för barnet när han började förskolan. Där barnet blev förstört och mobbat, igenom hela skolgången. Självklart att man får inte en chans för att bete sig normalt, utvecklas och få bra skolbetyg, när man är konstant mobbat, förnedrat och förtryckt. Efter några år av psykisk isshandel barnet blev man inte frisk. Diagnos ADHD kan inte stämma, om barnet inte utåtagerande heller. Om man skulle sätta honom i en normal situation, han skulle kunna utveckal sig normalt. Om familj med barnen skulle flytta utomlands, till något EU land, där vilken som helst skola skolorna är bättre än svenska skola, barnet skulle tillfriskna ganska så snabbt och skulle kunna utvecklas på ett normalt sätt.

  6. Mirza Ramic skriver:


    Dom kriminella i normal rättssystem lever bak galler -men nej i Sverige dom får bättre jobb där dom styr maffia som kidnappar barn från bio föräldrar i syfte att lagligt tvång kidnappning skaffar massa falska jobb i Sverige . Sol Klart

    En stat som spenderar pengar för att skydda och bevara familj integritet med lagkigt tvång barn kidnappning vill skaffa massa falska jobb där maffia bevarar barn som slavar Sol Klart

  7. IVO stöder brottsliga offentligt anställda skriver:

    Anmäldes utomlands – jobbar ändå i Sverige
    Publicerad 30 mar 2016 kl 10.00
    De har gjort misstag eller fått varningar i andra nordiska länder.
    Men 59 av de 63 anmälda läkarna har trots det fått fortsätta sin yrkesutövning i Sverige avslöjar ”Uppdrag granskning” på SVT.
    Nu backar Inspektionen för vård och omsorg och ändrar sina rutiner för översyn.
    Den 62-årige danske läkaren misskötte sitt jobb så allvarligt att danska myndigheter drog in hans läkarlegitimation för att skydda patienter från hans arbete.
    Danmark meddelade även ansvariga myndigheten i Sverige, Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om fallet eftersom läkaren även hade svensk legitimation.
    Informationsutbytet är en del i det nordiska samarbetet där man meddelar varandra om sjukvårdspersonal som begått allvarliga misstag – för att på så vis kunna återkalla legitimationen även i de andra länderna.
    – Man skulle kunna säga att det fungerar som någon form av varningssystem där vi bistår varandra med information om behörighetsinskränkningar eller återkallning av legitimation mellan de nordiska länderna, säger Thomas Mehralizade i IVO:s ledningsgrupp till Uppdrag granskning.
    59 anmälda läkare får fortsätta jobba i Sverige
    Den danske läkaren var ett av sammanlagt 63 ärenden som IVO fick uppgifter om under förra året, men det är endast i fyra fall man valt att återkalla den svenska legitimationen avslöjar ”Uppdrag granskning” i SVT i onsdagens program.
    Övriga 59 personer har – trots tidigare misstag – full rätt att fortsätta verka som läkare på svenska sjukhus och vårdcentraler.
    I flera fall har den svenska myndigheten valt att inte starta någon utredning alls. IVO förklarar det med att de enbart kan kontrollera läkare som de vet befinner sig i Sverige.
    – Har vi fått en underrättelse fastställer vi att personen skulle vara yrkesverksam i Sverige, och kan vi inte göra det så är det ett skäl för att vi avslutar de här ärendena, säger Thomas Mehralizade.
    Men under ”Uppdrag gransknings” kartläggning av IVO:s arbete väljer myndigheten att backa och meddelar att de ska ändra sina rutiner och nu börja utreda samtliga läkare som de får uppgifter om från andra nordiska länder – oavsett om personen befinner sig i Sverige eller inte.
    – Vi behöver förbättra och göra en översyn kring våra handläggningsrutiner. Vi gör både en granskning och har tagit fram en helt ny rutin som beslutades i förra veckan där vi säkerställer att alla ärenden som kommer in som underrättelser innebär att vi öppnar ett ärende, säger Mehralizade.
    Åsa AsplidÅsa Asplid

  8. FN oroad för mänskliga rättigheter i Sverige skriver:

    FN:s kommitté för mänskliga rättigheter är oroad över rapporter om diskriminering av romer i Sverige. Det framgår av dess granskningsrapport om förhållandena här i landet.
    Kommittén uppmanar Sverige att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa lika rättigheter för romer när det gäller rätt till utbildning, sysselsättning, bostäder och hälsovård utan diskriminering.
    Sverige bör också se till även romska medborgare från andra EU-länder har samma rättigheter utan diskriminering när det gäller sociala förmåner.
    Kommittén uttrycker också oro över rapporter om rasistiskt och främlingsfientligt våld mot muslimer, afrosvenskar, romer och judar och det ”kroniskt negativt porträtterandet av muslimer i medierna”.
    Kommitténs rapport är en återkommande granskning som görs av FN:s medlemsländer. Människorättskommittén övervakar efterlevnaden av FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.
    FN:s kommitté för mänskliga rättigheter upprepar sin kritik mot att alla rättigheter skyddade av FN:s konvention om mänskliga rättigheter inte fått fullt skydd i svensk lagstiftning. Kommittén uppmanar också Sverige att utan dröjsmål skapa en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter.
    Kommittén kritiserar också det faktum att Jämställdhetsombudsmannen inte kan utöva laglig prövning av diskriminering som sker i myndighetsutövning av polis, fångvård, åklagare och domstolar.
    Sverige uppmanas vidare att öka takten i ansträngningarna att ge kvinnor rätt till heltid och att eliminera lönegapet mellan män och kvinnor. Kommittén uttrycker också oro över våldet mot kvinnor och barn och det låga antalet åtal och fällande domar när det gäller våldtäkter.
    En annan kritik som är återkommande i kommitténs rapporter handlar om de långa häktningstiderna i Sverige. Här uppmanas Sverige att införa en tidsgräns för hur länge en person kan sitta häktad.
    Kommittén kritiserar också att Sveriges misslyckande med att förhindra att ett stort antal ensamkommande barn som försvunnit när de kommit till Sverige och risken för människohandel med dessa barn.
    Och som vanligt kritiseras också behandlingen av samerna i Sverige, att det går så långsamt att anta den nordiska samekonventionen och att de begränsade resurserna till sametinget.
    Rapporten föregås av att regeringen i fjol skickade in ett officiellt dokument till kommittén om sin syn på läget, vilken följdes av en slags skuggrapport där 18 svenska organisationer – däribland Civil Rights Defenders – kompletterat bilden med sina åsikter. För tre veckor sedan hölls så ett slags förhör i Genève med företrädare för svenska regeringen.
    ”Regeringen välkomnar kommitténs granskning av Sverige. Den utgör en viktig del i vårt arbete för att säkerställa full respekt för våra åtaganden om mänskliga rättigheter”, skriver Per Olsson Fridh, statssekreterare på kulturdepartementet, i en kommentar.
    Den senaste granskningen av Sverige kom 2009. Då påpekade kommittén bland annat brister i situationen för samer, asylsökande och funktionshindrade. Vidare kritiserades arbetet mot våld mot kvinnor samt självmord i fängelser och häkten. Vid granskningen 2006 kritiserades bland annat utlämningen av två män till Egypten.
    Kommittén, som består av 18 internationella människorättsexperter, har inga sanktioner att sätta in mot länder men dess ord väger tungt.

  9. Socialdemokratisk regering belönar de sämsta vårdgivare skriver:

    Barnavårdscentraler kan få mer pengar

    Den ekonomiska ersättningen till länets barnavårdscentraler ska ses över. Orsaken är att barnavårdscentraler i utsatta områden i länet har stängt eller hotar att stänga.

    Frågan om den ekonomiska ersättningen till barnavårdscentralerna har aktualiserats sedan barnavårdscentraler i utsatta områden i Södertälje har stängt eller sagt upp sina avtal med landstinget. Barnavårdscentralen i Hovsjö som drevs i landstingets regi stängde i juni 2015. I februari stod det klart att Capio sagt upp sitt avtal med landstinget för vårdcentralen i Lina hage i Södertälje och att även den barnavårdscentralen hotas att läggas ner, på grund av svårigheter att rekrytera personal.
    – I vissa socioekonomiskt utsatta områden är det en utmaning att bedriva vård så att den håller samma innehåll och kvalitet. Vi har ambitionen att fördela resurserna rättvist, och att ge barnhälsovård av samma kvalitet i hela länet, så att små barn kan få vård och goda vanor oavsett var de bor. Min inställning är att ersättningen till barnavårdscentralerna bör ändras, säger barn- och äldrelandstingsrådet Ella Bohlin (KD).
    I nuläget får alla barnavårdscentraler ersättning baserad på antalet besök. Vid årsskiftet ändrades ersättningssystemet för primärvården för att göra den mer jämlik, och nu tas större hänsyn till vårdbehov och ålder hos patienterna.
    – Vi har ju ändrat ersättningssystemet i primärvården, men ersättningen till barnavårdscentralerna är inte viktad. Men det verkar som om det kan vara enklare att bedriva vård i områden där man inte har samma sociala utmaningar. Jag vill att landstinget undersöker en modell som bygger på socioekonomisk viktning, säger barn- och äldre landstingsrådet Ella Bohlin (KD).
    När det gäller vårdcentralen i Lina hage säger Ella Bohlin att hon har goda förhoppningar om att den trots allt kommer att finnas kvar, kanske som en filial till Wasa barnavårdscentral i Södertälje.
    – När det gäller Lina hage har landstinget ett bra samarbete med Södertälje kommun och Boel Godner (S) och jag hoppas att vi ska hitta en lösning så att barnavårdscentralen inte behöver läggas ner. Det finns ett problem med väldigt små vårdenheter som blir väldigt sårbara.

    Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer nu att få ett uppdrag att se över ersättningen till barnavårdscentralerna.

    Anna Gustafsson

  10. Mirza Ramic skriver:




E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *