Systemfelen som bryter ned det svenska samhället

 

Landet Lagom fungerade väl för femtio år sedan,
när belöningar utdelades efter ett ärligt aktivt yrkesliv,
i form av en guldklocka eller medalj.

Men med nya datoriserade former av jämlikhet kan förmåner och bonus utdelas
till smarta medborgare som tjänar bra utan att synas eller genomskådas av sin samtid.

Ett exempel är den Lönsamma Kommunala Människohandeln
med listigt tvångsomhändertagna barn från fungerande familjer, via missbruk av:
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga

Författaren Sofia Rapp Johansson berättar om hur hon blivit sexuellt utnyttjad
av ägarna i tio av de elva familjehem hon blivit tvångsomhändertagen under tonåren.
Författaren Åsa Harryson berättar i sin bok: Kampen om Sverige, hur samhällets omhändertagande av barnen gör dem kriminella samt att myndigheternas korruption samverkar horisontellt för att gagna den dolda juntan i toppens moln och politiska snömos.

Varför blir 35 tusen barn kidnappade från sina föräldrar per år?
Jo, de behövs ju för att tillmötesgå behoven från otillfredsställda sexmissbrukare
och pedofiler, som hindrats av den desperata politiska sexköpslagen.

Varför är så många luttrade socialarbetare, enhetschefer, socialchefer även delägare i de HVB-Hem dit de har rätten att förpassa de tvångsomhändertagna tonåringarna med LVU- lagens stöd? Och de betalda nämndemännens medverkan i Förvaltnings-domstolarnas skenrättegångar då? Det sägs mig att det räcker med en femhundralapp till en politiskt tillsatt nämndeman att denne ska förorda en förlängning av ett tvångsomhändertagande som ger kommunen ca 40 tusen kr/mån i statsbidrag, vars nivå bestäms av Landstingen (mellan 27-47 tusen per månad beroende på Landsting, för att mörka affären).

Varför väljer så många högre chefer att ta emot ett avgångsvederlag?
Jo, med de pengarna kan man ju börja om på nytt, med renat samvete,
i en annan kommun, som inte vet om oegentligheterna man gjorde i den första!

Varför går makthavarna från Höger fria, när Vänstern tagit över makten?
Jo, inte anklagar man väl de företrädare som visade vägen för de fräcka förmåner
man själv vill ta hand om som småfifflare när man själv sitter vid makten!
Avgångvederlagets miljoner tröstar de värsta rötäggen.

Varför lyckades den utomparlamentariska DecemberÖverenskommelsen? Jo den kortslöt det allrasom gottaste av riksdagsledamöternas uppdrag: Att efter två mandatperioder ha garanterad inkomst fram till 65 års ålder utan att behöva ta ett nytt jobb!

Varför leder så få anmälningar till Europadomstolen till en förbättring av den korrupta LVU/HVB-System situationen i Sverige? Jo, Sverige är ett rikt land, med många lojala skattebetalare. Vi betalar böterna från EU, med skattemedel, och kan sen fortsätta som vanligt. Systemfelen fungerar till och med över regimskiftena!

Oh, du sköna nya korrupta värld med så många listigt samverkande systemfel …

Min vän Ivan lämnade ett sjunkande korrupt Sovjet år 1975, långt innan kollapsen. Nu ser han att Sverige nått dit Rysslands materialistiska byråkrater nådde för en generation sedan …

Det här inlägget postades i LVU, Maktmissbruk, Pengar, politik. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Systemfelen som bryter ned det svenska samhället

  1. Svenska folket måste sluta överklaga kommunanställdas beslut till IVO skriver:

    IVO är förlängda brottsliga kommunanställdas hand, precis såsom, Förvaltningsrätten, JO, DO, Skolinspektionen och liknande. Bara fåtal vanlig medborgare får rätt i sina ärendet mot tjänstemän och kommunanställda, 1-2 procent, dvs. det är för SYNS skull och de med särskilda korrupta förhållandena inom myndigheter. Men IVO existerar, för att ge sken av ”demokrati” och att ”medborgare får framföra klagomål mor offentliga anställda”.I själva verket, de som sitter på IVO skrattar ihjäl sig och hånar utsatta vuxna medborgare och barnen som lider, bli sjuka och dör under socialnämndernas och likn.tillsyn. Svenskarna klagar och hoppas, luras om och om igen, i sina hopplösa situationer som Socialnämnden, skolanställda, anställda i vården, stora Fastighetsbolag, andra stora företag med kopplingar till Kommunen och övriga offentliga anställda skapade till lilla utsatta människa. För att avskaffa de skattepengar sugande parasiter på IVO och Förvaltningsrätten, måste man sluta skicka klagomål och rop om hjälp till dem. Man måste sluta hysa falska förhoppningar att det sitter någon tjänsteman på IVO som är hederlig och ska jobba för DIG, inte för Statens anställda. Glöm inte: du ska få avslag på din begäran av att korrekt utreda och bestraffa skyldiga kommunanställda, det är bara så. Kolla Statistiken.

  2. Mirza Ramic skriver:

    Christer Brandt -SKREV
    Igår kl. 10:20 · Har redigerats
    VAD LÄRDE VI OSS AV ALLIANSTIDEN? DEN FÅR INTE GLÖMMAS!!
    Alliansen har sänkt nivån i A-kassan efter 200 dagars arbetslöshet och höjt egenavgifter i a-kassan. Det är ett led i liberalism att avreglera och strama åt mänskliga villkor och göra dem mer fria.
    Vi vill avreglera samhällets inflytande på ekonomi och framtiden. Visioner kostar miljarder. Vi vill avreglera moral och biologiska band i föräldraskap. En ny social och ekonomisk frihet. Samhället var byggt på mänskliga och solidariska band. Vi ser de ekonomiska banden som det vitala i det nya samhället.
    ”Moderaterna är det civila (privata) samhällets främsta uttolkare, partiet har lyft fram begreppet och gör sig politiskt redo att ta strid för dess förverkligande.”
    Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion”. En sådan politik leds och administreras av dårar; och skapar ett folk med sovhjärnor.
    Vi har utförsäkrat 86 000 sjuka personer! En liberal tanke. Sjuka behöver nå arbetsmarknaden tidigare.
    Vi har skickat 35 700 personer till fas 3! Fas3 är nu Sveriges största arbetsgivare. För sovhjärnorna fanns inget meningsfullt, inga utmaningar och ingen nyfikenhet. De var trygga att bli omhändertagna, det var huvudsaken.
    Vi har 456.000 arbetslösa. Vi satsade på på krogmoms och RUT som nationell strategi när vi tappade viktig basgrenar till utländska koncerner efter kraschen. Svensk näringsliv söker kompetens, men vi ser att behovet av en större låglönesektor för framtiden.
    Vi har så gett arbetsgivare goda urvalsmöjligheter. Vi har en kostnadsjakt som heter duga!
    Vi har infört offentlig privatisering i vård och skola som ger vinst för ägarna på skattebetalarnas bekostnad. Vi har kunnat sälja ut vårdföretag billigt. Det är inte så noga vem som söker bara det finns kulor
    Vi har dragit in miljardvinster från det sociala systemet. Vi har infört avkastningskrav på ambulanser som ger färre utryckningar!
    Vi har genomfört Jobbskatteavdrag på 140 miljarder som minskar utrymmet för välfärd i framtiden och det innebär större möjlighet för banker att ta ut högre priser på bostäder.
    Bristen ger stabila kassaflöden till byggare och banker. Det är bra. Sverige ligger nu i topp med sitt skuldberg.
    De totala skulderna i materialet uppgick i juli 2013 till 2.257 miljarder kronor, varav 95 procent bestod av bolån. 2014 är den större än 3 biljoner.
    Materialet visar att individer och hushåll med bolån igenom snitt har en högre inkomst efter skatt, men också en högre skuld än genomsnittet av samtliga skuldsatta.
    De data, som pekar ut Sverige som mest eller näst mest skuldsatta land kommer från IMF, OECD och nationella källor.
    http://cornucopia.cornubot.se/…/ny-rapport-sverige-mest-sku…
    Vi får ta lite risker. Speciellt känsligt är externa skulder. Även om Sverige har tillgångar i utlandet, så är det dessa externa skulder som blir ett problem den dag finansmarknaderna tappar förtroendet för Sverige.
    Vi har gjort en omfördelning av ekonomin. Övre halvan fick 80 % av sänkningen. 20 % till den nedre. Samhällsklyftor har vidgats. Välfärd regnar från en topp.
    Vi är nu ett av världens mest individualistiska länder. Beroendet av varandra har minskat.
    Vi har ökat klyftorna, ökat barnfattigdomen och antalet fattigdomspensionärer. Vi har ökat vräkningar av barnfamiljer som ger nya jobb.
    Vi har överhopat socialen med sjuka och arbetslösa. Det ger fler jobb.
    Vi har omfördelat skulder i statskassan till folket, som nu får ta ansvaret.
    Vi har fått bankerna att växa kraftig sedan krisen med stora vinstvolymer. Räntor på skulder ger stor utdelning till aktieägare. En liberal ekonomi.
    Vi har en knapp bostadspolitik med stabila kassaflöden och högre marknadsvärden till byggare och banker!
    Vi har fått folket att jobba hårdare springa fortare och göra mer med allt färre. Människor får hoppa från tuva till tuva för att överleva. Det ger mobilitet för företag i en svajig tid.
    Vi har öppnat dörrarna för internationella övertag av företag och det offentliga. Gruvor kan bli internationella. Vi är mycket frikostiga att få hit utländska ägare för gruvdrift.
    Vi har ökat importen av mejeriprodukter 1000-falt för fria varuflöden.
    Vi har fått en bättre anpassad utrikespolitik för amerikanska intressen. Vi har under vår tid sänkt nivån på Försvarsmakten som bäddar för att vi kan bli en NATO-medlem.
    Allt detta har vi skapat helt enligt med vår politik.
    ”I moderaternas värld är det främst politiskt beslutsfattande som begränsar människan. Slutsatsen blir därför lätt att bara allt politiskt beslutsfattande försvinner så blir människan helt befriad och inga problem kvarstår.Den liberala visionen att besluten fattas av människor själva.
    KLART ATT VI ÄR STOLTA! Från kontext ”””Vi vill avreglera moral och biologiska band i föräldraskap. En ny social och ekonomisk frihet. ”””

    • Ove Svidén skriver:

      Efter femtio år av Socialdemokratisk dominans fick Sverige uppleva motsatsen under åtta år: Nya Moderaterna fick fullt spelrum efter valet 2010. Fredriks fräcka framfusiga, skrämdde till och med Statsministern själv som förfärad snabbt smet ifrån makten med fickorna fulla av dold bonus…

      I vilket fall kan DÖ nu skapa en samlingsregering under inbördeskriget.
      I värsta fall kommer den totalitära demokratin att rasa samman.

      I bästa fall röstar de balanserade svenska folket fram en President med föredömligt tjänstemanna-ansvar som tar itu med systemproblemen!

  3. DÖ ska tvingas för att göra Perestrojka i Sverige skriver:

    Även SSSR tvingades göra Perestrojka(Avskaffandet av gamla pengarsugande myndigheter som jobbade för varandra och för politiken och avskaffa kommuner(motsvarar republiker i SSSR)) och Glasnostj(Yttrandefrihet). Det ska den nya regeringen DÖ också tvingas göra. Det finns knappt folk som litar på socialisternas myndigheter, de flesta är de själva, deras kompisar, cousiner och andra i korrupta nätverket, eftersom det är bara DE som lever bra och inte får problemer från tjänstemän och andra offentligt anställda.

  4. Socialisternas anställda stjäl skattepengar skriver:

    Gång på gång vi observerar och läser i alla tidningar om olika kommunanställda och tjänstemän som stjäl skattepengar och är brottsliga på många olika sätt. Och ändå flera svenskar litar på dem och går till dem med sina personliga problemer som brukar växa till ännu större livsproblemer efter sådana kontakter. Dags att presentera lite statistik, hur många liv blev förstörda och hur många liv blev förbättrade efter kontakt med socialisternas olika nombreusa tjänstemän……Vilka svenskar och hur många per år sammanlagt får positiva beslut från alla de DÖ anställda sugande och tjälande miljarder från svenska folket för tjänster som inte existerar och för dåliga överbetalda tjänster.
    Sparkas efter förskingringsmisstanke
    BROTT. En anställd vid kommunstyrelseförvaltningen i en småländsk kommun har polisanmälts och sagts upp från sitt jobb efter misstankar om förskingring. Enligt Värnamo Nyheter har den anställde utnyttjat sina befogenheter på ett otillåtet sätt. Kommunen inledde en utredning under förra veckan och nu har polisanmälan lämnats in.
    Hur stora summor det handlar om är okänt.
    – Ekonomiskt spelar det ingen roll för kommunen. Vi är försäkrade mot såna här händelser. Men man ska kunna lita på folk, säger kommunens ekonomichef till tidningen.
    TT
    8 september 2015 11:00

  5. Socialisternas anställda på kommuner bedriver olika sorts människohandel skriver:

    Pampens miljonklipp på Maggies hus

    Mygel. I hela sitt liv bodde Maggie Augustsson i släktens hus.

    Göteborg/Öckerö. Kommunens rivplaner tvingade Maggie Augustsson att lämna släktens gamla skärgårdshus på Öckerö.
    Men det blev ingen rivning.
    I stället sålde kommunen huset för ett pris långt under marknadsvärdet till en toppolitiker i den egna kommunledningen.
    Kommunstyrelseledamoten Kent Lagrell (M) gjorde ett miljonklipp.
    Och nu bor hans vän och tidigare affärskollega i Maggies gamla hus.
    Tvåplansvillan med anor från 1800-talet ligger strax intill den gamla fiskehamnen på Öckerö, med femtio meters promenad ner till kajkanten. I tre generationer hade familjen Augustsson haft huset när Maggie våren 2000 inte orkade stå emot kommunen längre. Varvet intill skulle bygga ut, huset stod i vägen och kommunen krävde inlösen. Efter flera års kamp gav Maggie efter. Hon fick 1370 000 kronor för huset.
    – Det kändes så sorgligt. Jag hade ändå bott i det huset i 54 år, i hela mitt liv. Jag hade växt upp där, mina barn likaså, säger Maggie Augustsson och berättar hur huset en gång drogs med handkraft över isen till den plats där det står i dag.
    – De orkade väl inte dra det mycket längre än hit. Det var väl så det hamnade så nära havet och hamnen.
    ”Jag tvingades bort”
    Men det blev aldrig någon rivning av det gamla huset. Nu hänger återigen gardiner i fönstren och blommorna prunkar i en av sommarens få varma dagar. Maggie Augustsson kisar mot solen och stirrar upp mot huset som en gång var hennes.
    – Jag tvingades bort från huset jag växte upp i, fick byta jobb och börja om på nytt när jag flyttade från ön. Jag blir så arg så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Hur kan det bo folk där nu? Ingen fick ju bo där.
    Några år efter att Maggie och hennes familj lämnat Öckerö ändrades kommunens planer för området. Varvet skulle inte längre få bygga ut. Kent Lagrell (M) ledamot av kommunstyrelsens arbetsutskott och ordförande i socialnämnden erbjöds att få köpa tvåplansvillan nere vid hamnen genom sitt helägda bolag Öckerö Ambulans AB.
    Priset han fick det året, 2005, var riktigt bra. Kommunens anlitade oberoende värderingsman hade två månader före försäljningen satt värdet till någonstans uppemot två miljoner – mellan 1 650 000 och 1 950 000 kronor.
    Kent Lagrells pris blev 1 320 000.
    Det var inte bara ett pris lägre än den oberoende värderingen utan innebar också en mindre förlust för kommunen enkelt räknat mot den summa kommunen köpte loss huset för fem år tidigare.
    – Jag fick det priset och det var det priset jag accepterade, säger Kent Lagrell när vi ses på Öckerö kommunhus.
    Tycker inte att priset var lågt
    Han är fortfarande ledamot av kommunstyrelsen och ordförande i socialnämnden. Partimärket sitter fastnålat på kavajslaget.
    För frågor om hur summan kunde bli så låg och lägre än vad den oberoende värderingsmannen kom fram till, hänvisar han oss först till den tjänsteman som erbjöd honom priset. Senare när vi återkommer säger Kent Lagrell att han fick det lägre priset eftersom han hade lovat att fastigheten inte skulle användas som bostad.
    – Jag gick inte in i någon förhandling eller liknande. Jag förhöll mig oerhört korrekt vid affären, jag var tydlig med att det var mitt bolag som behövde en fastighet och jag bokade möte på kommunhuset som alla andra.
    Att du inte förhandlade kan ju tolkas som att du erbjöds ett för dig bra och lågt pris?
    – Jag tycker inte att det var ett lågt pris.
    Samtidigt satt du i den högsta kommunledningen och en underställd tjänsteman erbjuder dig en av kommunens fastigheter till ett värde långt under en oberoende värdering. Kan du se ett problem i det?
    – Vi hade inga problem i våra roller. Som boende i kommunen måste jag ju vara i kontakt med olika delar av kommunen, säger Kent Lagrell.
    ”Kände mig trygg”
    På frågan om hur han som ledande kommunpolitiker ser på att kommunen sålde en fastighet till en lokal företagare till ett pris så långt under värdet, säger Kent Lagrell att det också är en fråga för tjänstemannen som kom med priset.
    Det var dåvarande samhällsbyggnadschefen Bo Hultskär som var tjänstemannen som gav Kent Lagrell erbjudandet om att köpa Maggies gamla släkthus. Hultskär var då relativt ny på sin post, men det innebar inte att han och Lagrell var obekanta. Tidigare samma år hade Kent Lagrell i sin roll som ledamot av kommunstyrelsens arbetsutskott anställt Bo Hultskär.
    Men Bo Hultskär, som i dag gått i pension, säger att det var inget förhållande som gjorde försäljningen annorlunda än någon annan.
    – Nej, jag hade inga som helst bekymmer med det. Inte för fem öre. Jag kände mig trygg i detta och hade så pass mycket integritet.
    Hade det inte varit ännu viktigare i en sådan situation att hålla sig till den oberoende värderingen?
    – Med facit i hand hade man naturligtvis kunnat göra annorlunda, men jag kände mig trygg i detta.
    Ville kontrollera området
    Alternativet att lägga ut försäljningen av fastigheten öppet så att fler fick lägga bud på den var aldrig aktuell, enligt Bo Hultskär. Ett skäl var att kommunen ville ha kontroll över vilka verksamheter som fanns i området. Och det hade man med den egna kommunstyrelseledamotens ambulansverksamhet.
    Samtidigt var det längesedan Kent Lagrells bolag sysslade med egentlig ambulansverksamhet. Enligt honom själv har det inte skett sedan 2002, då man förlorade en upphandling av ambulansverksamheten. I stället har han övergått till att hyra ut lokaler till andra verksamheter, däribland andra ambulansbolag men det har också resulterat i att privatpersoner kunnat flytta in och bo i fastigheten – trots löftet till kommunen om motsatsen.
    För fyra år sedan sålde Kent Lagrells bolag en annan tomt på Öckerö som han långt tillbaka i tiden fått köpa loss från kommunen för att bland annat uppföra en byssja för ambulansverksamheten. 1991 köptes tomten för 120 000 kronor. Nu såldes den som bostadstomt för 1 325 000 kronor, vilket lade grunden för en privat aktieutdelning året därpå till topppolitikern om 400 000 kronor.
    Över två miljoner kronor
    Även Maggie Augustssons gamla hus följer den snabba prisutvecklingen på öarna. År 2000, när Maggie Augustsson tvingades lämna huset, var taxeringsvärdet satt till 546 000 kronor. Fem år senare var värdet strax över miljonen och i dag 2 571 000 kronor. Marknadsvärdet bedöms i regel högre.
    Kent Lagrell säger att båda fastigheternas prisutveckling speglar den allmänna prisstegringen på öarna. Och han säger att han inte haft anledning att ha koll på värdeutvecklingen.
    Men det låter som att det har varit en bra affär för dig?
    – Jo, om jag skulle sälja huset. Men det är ju inte till salu på något sätt. Jag använder det ju och jag har kvar det i mitt bolag.
    Men det är en avsevärd värdeökning?
    – Ja, det är det naturligtvis.
    För jobbigt att återvända
    Det var flera år sedan Maggie Augustsspn besökte det gamla släkthuset på Öckerö. Familjen startade om på Orust med ett nytt hus. Jobbet fick hon ge upp på grund av de långa pendlingstiderna. Hon säger att det är för jobbigt att komma tillbaka. Hon har så mycket minnen kvar.
    När vi visar henne köpeavtalet som kommunstyrelseledamoten skrev med kommunen fem år efter att hennes familj tvingats flytta reagerar hon starkt.
    – Det måste vara det enda skärgårdshuset som minskat i pris över tid, säger hon och tycker det är konstigt att en kommunstyrelseledamot kan sitta på två stolar samtidigt.
    Det var kommunstyrelsen, med Kent Lagrell närvarande vid mötet, som föreslog kommunen att skjuta till de pengar som familjen Augustsson en gång löstes in med. Kent Lagrell säger han inte minns beslutet och att han då inte hade någon tanke på att ta över huset.
    – Han satt ju och beslutade om pengarna som vi skulle köpas ut med. Sedan får han några år senare köpa samma hus billigare och under värdet. Så kan det väl inte få vara, säger Maggie Augustsson.
    – Det går inte ihop, men det är klart. Det är ju mygel i hela kommunen. Det är det faktiskt.
    Av Daniel Olsson
    Publicerad 08 sep 2015 06:56
    TAXERINGSVÄRDETSUTVECKLINGPÅ MAGGIES HUS
    2000: 546 000 kr
    2005: 1 094 000 kr
    2015: 2 571 000 kr
    Källa: Skatteverket

  6. Ove Svidén skriver:

    Jag känner igen principen!
    Vigelsjö Gård i Nortäljes periferi måste utrymmas av ägaren för att ge plats åt ett storsjukhus. Ägaren tvingades bort, efter tio års maktkamp med kommunens pamp som ville åt den herrgårdslika byggd av en pensionerad överläkare vackert belägen invid en badsjö, för att användas som politikerns ståndsmässiga privatbostad.

    Men sjukhuset var ett luftslott, och ärendet blev en politisk belastning för vad som nu är en ridskola med postadress Vigelsjö Gård! Så går det till när de avundsjuka materialisternas politiker försöker ta över borgerskapets vanor och egendomar.

  7. Även rumänska tiggarna vill inte svenska socialtjänsternas: "barnets bästa omhändertagande" skriver:

    Vi läser om intressanta uppgifter, hur svenska regeringens samordnare ljuger till svenska folket och att svensk socialtjänst har dålig rykte även i Rumänien, om att barnen far mkt. mer illa i skattemiljardärernas -Sveriges socialtjänsternas klor än i fattiga rumänska byar. Och att socialisternas tjänstemän och kommunanställda struntar i barnen, om de inte personligen tjänar pengar på dem.

    DEBATT. Marius är tio år gammal. Under hela sin barndom har han kuskat runt i Europa och hjälpt sin pappa att plocka pantflaskor. Förra året kom de till Sverige och för första gången i sitt liv går Marius i skola. Om regeringen får som den vill blir det inte långvarigt.

    Regeringens samordnare för utsatta EU-medborgare Martin Valfridsson skrev tillsammans med Richard Klerfors på organisationen Hjärta till hjärta på DN Debatt den 24 juni att minst 100 barn tagits ur skolan i tre rumänska län för att följa med sina tiggande föräldrar till Sverige. ”Ska vi blint hävda barnens rätt till skolgång i Sverige?”, skrev de och deras slutsats är att dessa barn ”inte per automatik” ska gå i skola här.
    Denna hållning är djupt problematiskt. Inte minst för att den bygger på osanna uppgifter.

    Under augusti besökte jag de tre rumänska län där hundra barn, enligt Valfridsson och Klerfors, ska ha lämnat skolor för att åka till Sverige: Buzău, Bacău och Sibiu. Jag pratade med skolinspektörer, skolmedlare och fattiga människor i de områden som många lämnat för att tigga i Sverige.
    Skolinspektörerna, med övergripande ansvar för hela länet, uttryckte stor förvåning över uppgiften. ”Uteslutet att så många elever härifrån skulle vara i Sverige”, säger Marieta Hărtescu, skolinspektör i Bacău.
    ”Under inga omständigheter möjligt”, säger Daniela Munteanu, skolinspektör i Sibiu.
    ”Nej, härifrån åker inga barn till Sverige”, säger skolinspektören i Buzău, Anca Harabagiu.

    Många av de romer som jag pratade med gav en samstämmig bild: de är rädda för att sociala myndigheter i Sverige ska omhänderta barnen, därför får de inte följa med på tiggarresorna. ”Den svenska lagen är oförlåtande mot föräldrar som har sina barn på gatan”, sammanfattar Lader Călin, skolmedlare i Bacău, romernas bild av Sverige.
    Skolmedlarna utgör kontakten mellan fattiga familjer i romska områden och utbildningsväsendet. I deras anteckningsböcker står alla barn som inte går i skolan noggrant nedtecknade. Där står också var de befinner sig.
    Visst är många utomlands – från Sibiu har till exempel 27 åkt till Spanien, 33 till Italien och 14 till Tyskland. I Călins anteckningar hittar vi också sju elever som är i Sverige. Det är de enda från de tre länen jag hittar som vistas i Sverige. Det är långt från sju till minst hundra.

    Däremot hittar jag många barn som lämnats kvar i byarna av föräldrar som stuckit till Sverige. Jag träffar till exempel 18-åriga Maria, som tar hand om sina tre småsyskon. Jag möter Sorina, som fått sina sju barn omhändertagna av socialen i Bacău för att hon och maken var i Sverige för att tigga.
    Enligt Rädda barnen i Rumänien finns det 82 339 barn vars föräldrar tvingats utomlands för att kunna försörja dem. Av dessa saknar nästan 40 procent båda föräldrar. Mörkertalet är stort.
    Den svenska regeringens samordnare borde vara angelägen om att barn som ofta aldrig gått i skola i sina hemländer får göra det i Sverige, i stället för att med siffror tagna ur luften slå mot deras rätt till utbildning. De rumänska skolinspektörerna jag talat med säger att ett problem är att många barn som kommer hem visserligen har gått i skola i länder som Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike. Men de saknar dokumentation på vad de lärt sig och får därmed gå om ett år. Det är sådant den svenska samordnaren borde kunna bidra till att lösa.

    Marius, 10, älskar att gå i skolan. Mest gillar han svenska. När han väl lärt sig läsa hoppas jag att Valfridsson och regeringen sätter ett annat budskap på pränt än det de har att erbjuda honom i dag – att han inte ”per automatik” ska få gå till plugget.
    Aaron Israelson

  8. Mirza Ramic skriver:

    http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3201250

    En bra video om hur två bröder förstörts av tillsammans 75 ombyten av familjehem.

  9. Krigsflyktningar vill inte stanna i Sverige utan flyttar vidare till andra länder skriver:

    Den stora merparten av alla flyktingar som kommit till Sverige de senaste dagarna vill inte söka asyl här, enligt Migrationsverkets uppskattning.
    – De vill vidare till något av våra grannländer, säger Emelie Smedslund på Migrationsverket.
    Exakt hur många flyktingar som kommit till Sverige de senaste dagarna är okänt, men det rör sig om flera hundra. Emelie Smedslund, presskommunikatör på Migrationsverket, betonar därför att det rör sig om en uppskattning från verkets sida.
    – Det är jättesvårt. Vi står inte och räknar människor som kommer hit, säger hon till TT på lördagskvällen.
    – Vi kan inte säga så himla mycket, men det vi vet är att det är många som väljer att inte söka asyl i Sverige. Ett skäl kan till exempel vara att man har släkt och vänner eller familj i något av våra grannländer. Men det kan vi inte veta helt säkert.
    Merparten vill vidare
    Att det är lättare för irakier att få asyl i Finland än i Sverige kan också vara ett skäl, tillägger Emelie Smedslund.
    – Den stora merparten som har kommit i dag och i går vill inte söka asyl i Sverige. De vill vidare till något av våra grannländer. Finland eller Norge.
    PLUS Flyktingarnas farliga vägar
    Hon pratar om ”den stora merparten”, men vill inte kalla det för en majoritet.
    – Det vi kan säga är att den stora merparten som vi har informerat om att man kan söka asyl i Sverige säger att de vill vidare till andra länder.
    Formellt ska en ankommande som inte vill söka asyl och registrera sig tas i förvar av polisen i väntan på avvisning. Men i praktiken är det för närvarande inte så självklart. Migrationsverket kan inte tvinga människor att registrera sig i Sverige.
    – Däremot är vi väldigt tydliga med att om ni inte registrerar er, blir det ett ärende för gränspolisen för då befinner man sig i Sverige illegalt. Och då ska polisen agera, utifrån det regelverk vi har, sade Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson till TT på fredagen.
    ”Humanitära skäl”
    Det är dock en åtgärd som polisen är restriktiv med för närvarande – samtidigt som många flyktingar tar tåget mot Finland eller Norge. De som saknar biljett eller inte har råd att betala fullt pris kommer inte att kastas av, enligt beslut från tågbolaget SJ och flera andra kollektivtrafikföretag.
    – Av humanitära skäl kommer vi inte slänga av folk som redan är hårt prövade, säger Ronny Hörstrand vid SJ:s pressjour till TT.
    Han är noga med att påpeka att beslutet inte betyder att flyktingarna slipper köpa biljett, utan att personalen hellre ska fria än fälla.
    Extra avgångar
    SJ sätter också in två extra avgångar mellan Malmö och Stockholm, en på morgonen och en på kvällen.
    – När vi tittade på helgtrafiken såg vi att det var mycket bokat så nu tar vi höjd för det, säger Monica Berglund, kommunikationsdirektör vid SJ.
    PLUS Europa stänger gräns efter gräns.
    Tidigare i veckan beslutade SJ även att slopa kravet på giltig identitetshandling för människor på flykt. Något som har kritiserats av den finska inrikesministern Petteri Orpo, skriver Hufvudstadsbladet. Ministern ska också ha kontaktat svenska myndigheter i frågan.
    – Det är ingenting som kommit fram till oss, så det kan jag inte kommentera, säger Hörstrand.
    Migrationsverket
    TT

  10. Socialistisk skola tvinger på eleverna självmordsmönster skriver:

    Svenska elever- feministiska forskarnas och socialistiska skolans experimentkaninen.Utökad skolanställdas, Skolverkets samarbete med socialnämnden.

    ”Fel förstärka negativa tankar hos unga”
    Förebyggande insatser för ­ungas psykiska hälsa görs med hjälp av manualbaserade program skapade långt ifrån den dagliga verksamheten. Skolelever möts av en färdig problembild som säger att det är fel på deras tankar, skriver tre forskare vid Linköpings universitet.
    Eleverna förväntas förändra sina tankemönster för att undvika att bli deprimerade, skriver författarna.
    DEBATT | PROGRAM MOT   DEPRESSION
    I fallet med Disa används övningar hämtade från depressionsbehandling.
    ”Hela tiden tar de upp negativa tankar! De som har positiva tankar börjar tänka negativt till slut.”
    Uttalandet kommer från en 14-årig flicka som har gått ett depressionsförebyggande program i skolan. I Sverige i dag möts elever av program som ­utgår ifrån att de tänker negativt om sig själva och omgivningen. Elevers tänkande framställs som problemet och förändrade tankemönster som lös­ningen, utan hänsyn till vad eleverna själva definierar som problem. Förebyggande program av det här slaget ökar i antal och säljs in till skolor över hela landet. Vi menar att det är av största vikt att myndigheter och skolledare kritiskt granskar utgångspunkterna i dessa program. Här spelar oberoende forskning en viktig roll.
    Vi har gjort en unik granskning av Disa (Din Inre Styrka Aktiveras som på engelska heter Depression in Swedish Adolescents), som flickan i citatet ovan har genomgått, och som framför allt vänder sig till flickor. Vi har granskat genomförandet i praktiken, intervjuat 37 deltagare samt analyserat de teorier som programmet vilar på. Programmet använder tekniker som har sitt ursprung i psykiatrisk behand­ling av depression. Teknikerna utgår från kognitiva teorier om att deprimerade patienter fastnat i automatiska negativa tankar om sig själva och omgivningen. Den terapeutiska behandlingen syftar till att få patienten att lära sig att tänka på nya sätt. I fallet med Disa används alltså övningar hämtade från depressionsbehandling i syfte att stärka elever gene­rellt, oavsett om de upplever problem med nega­tiva tankar eller inte. Skolelever möts av en färdig problembild som säger att det är fel på deras tankar. De förväntas förändra sina tankemönster för att undvika att bli deprimerade. Frågan vi ställer är varför tekniker som utformats för att bota en depri­merad individ används i en insats som syftar till att förhindra att ungdomar blir deprimerade. Även om jämförelsen haltar på många sätt kan det liknas vid att ordinera näsdroppar till alla skol­elever för att förebygga förkylning.
    Disa är endast ett exempel på program riktade till elever generellt som inte tar hänsyn till om ele­ven upplever problem eller vad det är för typ av problem. Det senaste inslaget består av ”självmordskunskap” som är utvecklat vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ­ohälsa vid Karolinska Institutet. Enligt forskar­gruppen som utvecklat programmet är syftet att elevers negativa uppfattningar ska förändras och förmågan att hantera negativa händelser och stressfaktorer ska tränas upp eftersom dessa ofta är utlösande faktorer vid självmordsförsök. Vi hävdar att detta tänkande innebär att man hoppar över ett steg, nämligen att lyssna på och ta hänsyn till barnen och ungdomarna och deras definitioner av vad som är svårt och problematiskt i livet. Trots goda intentioner blir konsekvensen att elever utan svåra upplevelser i bagaget först måste lära sig hur depres­siva tankar kan te sig för att sedan lära sig hur de kan förändras. Vidare riskerar elever som har varit med om svåra händelser och har en tendens till depres­siva tankar att i dylika program möta och hantera fiktiva problem i stället för att få hjälp med sitt egentliga problem.
    Bland de flickor vi studerade fanns både de som ­avvisade problembilden och hävdade att de inte kände igen sig och de som började notera att de kanske var deprimerade. Men är det verkligen inåt mot sig själva som ungdomar behöver vända sig för att må bra? I en Disa-kurs där 13 träffar video­observerades möttes varje övning om att identifiera negativa tankar med tystnad. Flickorna försökte förändra kursen och i stället för att fördjupa sig i negativa tankar om sig själva försökte de uppe­hålla sig vid sina intressen. De visade tydligt att de ville göra saker tillsammans hellre än att ägna sig åt sina tankemönster. Kvalitativ forskning om ung­domars psykiska hälsa visar att sociala faktorer som relationer till familj och vänner är centrala för välbefinnandet. I vår studie såg vi dock hur sociala och strukturella problem kom i skymundan när ­fokus låg på negativa tankar. Härigenom lades skulden för eventuella problem på eleverna själva.
    I marknadsföringen av Disa-programmet framhålls att programmet är evidensbaserat och har bevi­sad effekt. De utvärderingar som hänvisas till utgår ifrån antagandet att när någon effekt kan ­påvisas så är det manualens övningar som har haft effekt. All forskning om själva genomförandet visar dock att varje kurs blir unik när den genomförs. Skolans pedagogiska verksamhet bygger inte på att strikt följa manualer utan på lärares professions­utbildning som handlar om att se olika individer, skapa goda sociala relationer och anpassa undervisningen till det specifika sammanhanget. Effekten som det talas om i marknadsföringen kan i statistiska termer benämnas förväxlande faktorer. Eftersom varje Disa-kurs genomförs på sitt specifika sätt i vitt skilda skolmiljöer är förutsättningarna för att göra kontrollerade studier begränsade. I vår studie där vi specifikt studerade betydelsen av Disa ur de involverade aktörernas sida, särskilt eleverna, fann vi att gruppformatet och en engagerad lärare var av stor betydelse. Att bereda elever möjligheten att träffas i grupper under ledning av engagerade ­lärare inom skolans verksamhet kräver dock inte en manual och ett program som vilar på psykiat­riska tekniker.
    När det gäller arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, som är viktiga faktorer för psykisk hälsa, hävdar Skolverket i sin utvärdering att effektiva insatser bygger på ett långsiktigt arbete som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. På samma sätt menar vi att förebyggande insatser för ungas psykiska hälsa inte är betjänta av manualbaserade program skapade långt ifrån den dagliga verksamheten. I stället måste lärare, i samarbete med elevhälsans personal, ges tid och resurser för att i samverkan med eleverna skapa en hälso­främjande verksamhet på lång sikt. De som lider av depression eller har självmordstankar måste få kvalificerad professionell hjälp.
    Anette Wickström
    docent och lektor
    Sofia Kvist-Lindholm
    doktorand
    Karin Zetterqvist Nelson
    professor
    Verksamma vid tema Barn, Institutionen för tema, Linköpings universitet

  11. LegeNet skriver:

    Barnskyddslagstiftningen har satts ÖVER Grundlagen. Mkt. intressant del ur en DJ kommentar:

    http://www.dagensjuridik.se/2015/09/da-far-socialsekreterarnas-makt-och-bristande-kunskap-om-reglerna-katastrofala-foljder#comment-52480

    Ålänningen tors, 2015-09-17 17:01
    [ … ]
    Den svenska LVU, och den åländska Barnskyddslagen, ger enskilda tjänstemän rätten att åsidosätta de grundläggande fri- och rättigheterna. Riksdag och regering är så övertygade om att barn far illa, att de ger tjänstemän personliga maktbefogenheter som saknar motsvarighet i det västerländska rättssystemet och -medvetandet.
    Med motiveringen ”barnets bästa”. Vem vill nu inte det.
    Men att ”barn far illa”, kan inte vara skäl nog att rent generellt upphäva västerländska rättsprinciper för en specifik grupp tjänstemän med gymnasiekompetens eller tre och ett halvårig yrkeshögskolexamen.
    Det håller helt enkelt inte. Varken logiskt, juridiskt eller moraliskt.

    Vad göra? Min förhoppning är att debatten om socialen skulle börja från bortre ändan, ur Grundlagsperspektivet. För att slippa hamna i träsket av om åtgärder behövs eller inte.
    Börja med att inordna även socialarbetare och socialtjänsten under övrig tvångsmedelslagstiftning. En förälder kan inte vara farligare för sitt barn eller någon annan, än en beväpnad brottsling på flykt, eller en knallpsykotisk person som går bärsärkagång i hemmet eller på gator och torg.
    Skillnaden idag är, att de två senare har rättigheter. Handlingsscheman skall följas och dokumenteras, vilka kan granskas i realtid av utomstående. Åtgärder skall omprövas inom tolv, 24 respektive 72 timmar.
    Medan föräldern sitter ensam mellan fyra väggar. Med en tjänsteman med rätt att tycka, bakom sekretess. Ingen möjlighet till insyn eller granskning finns, eftersom formella behövs först i efterhand (vilket kan vara månader). Med sitt barn som gisslan, allt för ofta under hela uppväxten.
    För att ”det inte funkar”.

    Läs hela kommentaren på länken ovan. (Jag klippte endast in sista delen.) Som konstaterades tidigare i samma kommentar: ”Den som är uppväxt med att hålla Grundlagen som en helig storhet, vilket förvånansvärt många är, förstår uppenbarligen inte att myndigheter medvetet kan handla i strid med lag och rätt.”

    — LegeNet Holistisk detektivbyrå

  12. Barnrättslagen sätts åt sida av Grundlagen skriver:

    Barnrättslagen satts snarare inte över Sveriges Grundlag utan åt sidan av Grundlagen. Socialisterna går ännu längre fram i nationalisering av barn och av införandet av feministiska normer: 2017 barnen bli placerade i statliga barnhem för socialistisk upfostran på en ny upfunnen anledning: normbrytande beteende. Därför om barnen ska våga att uttala sig mot feministiska normer på skolan eller för socialistiska fanatiker( till exempel, mot queer sex, för SD, för kristna normer, socialen ska kunna beteckna som ”normbrytande beteende”, plus olika andra ”fel” de ska hitta på för att tvångsomhänderta barnen enligt LVU. Socialisternas socionomer jobbar hårt för att hitta på ”anledningar” och organisera tvångskörning av barnen till socialisternas tjänare, vars barnupfostran bygger på att förgöra barnens själ och rötter. Med körningar av barnet runt på olika ”hem” flera gånger om året, förstöra skolgången, hälsan(med ”diagnoser och mediciner”, våldföra sig på dem och grovt misshandla både fysiskt och psykiskt. Det finns åtskilda bortförda barnen som har särskild tur eller har anpassar sig till sin situation och bli lugna &lydiga, gnäller inte för att träffa föräldrar, försöker inte rymma från socialernas helvete,så i särskilda fall , kanske ”när personkemi stämmer” , de får det bra även på barnhem.

  13. Tvångsomhändertagen med LVU:därför att hade tändare i handen skriver:

    Typisk exempel på svenska tjänstemännens barbariska synen på föräldrarlösa barnen och tonåringar. Journalister , socialtjänsten och polisen kallar föräldrarlös oskyddad tonåring för ”mördare”, därför att tonåring hade en tändare i handen. Precis som kända litteraturpersonagen Tom Sawyer blev kallad för,efter när han förlorade sina föräldrar…
    Mordbranden ägde rum under natten till onsdagen på det akutöppnade asylboendet, som rymmer 210 ensamkommande.
    Den misstänkte, som uppger att han är 17 år, ska ha försökt starta en brand i lokalen han bodde i – en stuga han delar med ett 30-tal andra.
    – Han skulle sätta fyr på ett täcke och stod med en tändare i handen. Väktare gick in och hanterade det, säger Magnus Kjellén på det skattefinansierade asylbolaget Aleris som driver boendet åt Malmö kommun, till Kristianstadsbladet.
    Det bröt dock aldrig ut någon eldsvåda. Istället greps den misstänkte av polisen vid 02.20-tiden. Han anhölls senare och blev under onsdagen omhändertagen av socialen, skriver Kristianstadsbladet.

  14. Specifisk mentalitet:chef,socialist och socionom i ett skriver:

    Wikipedia
    Sjödin greps den 29 januari 2006 efter bråk med vakterna på krogen Crazy Horse i Stockholm. Upprinnelsen skulle ha varit att Sjödin ansågs överserverad. Den 7 april 2006 åtalades hon för våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, förolämpning (genom rasistiska tillmälen) samt egenmäktigt förfarande genom avlägsnande av en vaktbricka senare påträffad i den polisbil som förde Sjödin till förvar.[11]
    Sjödins motanmälan mot ordningsvakten avskrevs.[12] Åklagaren yrkade på fängelse.Den 12 oktober 2006 fälldes hon på samtliga punkter av Stockholms tingsrätt – förolämpningen ansågs dock som ringa – och dömdes till 120 dagsböter à 300 kronor samt skadestånd på 5 500 kronor till vakten för sveda och värk.[14] Sjödin skrev därefter i ett öppet brev till SSU-medlemmarna att hennes tro på rättssystemet varit missriktad.
    Domen överklagades av båda parterna, men hovrätten gav ej prövningstillstånd. Den 16 december 2006 avgick Sjödin som SSU-ordförande efter rekommendation från LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin och krav från nio SSU-distrikt.[16] Samma dag tillbakavisade hon i en debattartikel alla anklagelser och såg sig som offer för rättsprocessen.Sjödin överklagade utan framgång hovrättens beslut till Högsta domstolen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *