Nu börjar Socialen göra bort sig ordentligt

Socialen, Polisen och de korrupta Förvaltningsdomstolarna håller nu på att göra bort sig totalt – som medlöpare till varandra.

 

Förlossningen var jobbig
Vattnet gick vid 11 tiden på kvällen, sedan bar det iväg till sjukhuset, snabbt som bara den.
Värkarna satte igång ganska snabbt, och jag fick rusa in till toaletten för att ta lavemanget, så att inte förlossningssängen skulle bli nersmutsad av det jag ätit dom senaste dagarna. Det var inte kul att ta det, men man var ju tvungen. Vet inte hur länge det tog, men sedan blev värkarna mer och mer intensiva, det kändes som om njurar, lever, mjälte och allt annat skulle sprängas på en och samma gång. Värkarna ilade sig som ormar upp längs ryggraden, det gjorde ont, och dom fick tryck lustgasen gång på gång i mitt ansikte, så att jag inte skulle bli galen av smärtan. Sedan blev värkarna om möjligt ännu mer intensiva, det gjorde så ont, att jag skrek, och skrek och skrek, allt vad jag kunde. Efter över 20 timmars jobbig förlossning var det slutligen dags för mitt barn att födas, jag sprack rejält, en stor del av magen fick sprickor, hela underlivet fick sys, och det forsade ut mängder med blod, så mycket att alla som såg det nästan rös och blev chockade.
Mitt barn föddes dock välskapt och fin, en fin dotter som vägde 3,450 kg, och hon skrek som alla barn gör, men sedan låg hon på min mage, och då glömde jag genast bort alla smärtor, allt mitt lidande under förlossningen, och hur vansinnigt ont det gjort.
Istället log jag och var glad, när jag höll min fina dotter i min famn.
Hennes pappa var också på plats, och vi småkivades lite om vad hon skulle heta, jag föreslog Ebba, men min man ville att hon skulle heta Henrietta. Tills lut blev det så, att hon fick heta båda namnen, Ebba Henrietta, men skulle kallas för ”pyret” som smeknamn.
Jag pussade min man, och var jätteglad.
Jag minns hur jag var törstig, sträckte mig fram för att ta ett glas vatten, för att släcka törsten, när dörren öppnades och det steg fyra medelålders kvinnor, och fyra poliser, och förklarade att  ”Mitt barn var omhändertaget  för att jag inte ansågs som en pålitlig förälder, eftersom jag hade hjärta och kärlproblem, och för att jag själv tidigare i livet själv varit fosterbarn.
Min man tittade oförstående på dom, och undrade vad dom sysslade med?
Dom bara ignorerade honom totalt, och struntade i allt vad han sa, när han förklarade att vi inte hade några problem med att ta hand om vår dotter.
Hon som hade ledningen i omhändertagandet tittade bara arrogant på honom, och sa iskallt: ”Nu är det i alla fall på det viset, att beslutet är fattat om att hon skall omhändertas. Har ni något att anmärka på det, så får ni överklaga till Kammarrätten i så fall.”
Trots att jag var fullständigt utmattad och mörbultad efter den segdragna och jobbiga förlossningen, fick jag ändå fullständig panik, och när dom slet min dotter ur famnen på mig, skrek jag högre än jag någonsin gjort under hela förlossningen, jag skrek, grät, vrålade, hysteriskt i panik, men dom brydde sig inte ett dugg om hur jag mådde.
Istället kom två poliser fram och sa till mig att lugna ner mig, och när min man reste sig upp för att försöka försvara mig och tala dom tillrätta, brottare dom ner honom, en nybliven pappa, på golvet, och satte handfängsel på. Sedan tog dom med honom i Polisbilen, och lät honom sitta i arresten i två dygn, plus att dom anmälde honom för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd, trots att han egentligen inte gjorde någonting, och absolut inget våldsamt.
Han åtalades senare och fälldes, och dömdes till böter, och beordrades av domstolen att söka hjälp hos öppenvården inom Psykiatrin för sitt psykiska måendes skull, trots att han aldrig någonsin haft med psykvården att göra i hela sitt liv.
Mig drogade dom ner med olika psykofarmaka efteråt, körde mig till psykakuten, där jag fick ligga några dagar, innan dom sa att jag var utskriven.
När jag och min man kom hem, kändes det ensamt, tomt, och jobbigt, i synnerhet när vi såg barnsängen som vi gjort så fin, och inrett med sådana fina nallar, och andra saker.
Min man och jag mådde dåligt efter detta, till sist orkade vi inte kämpa mer, så vi skiljde oss. Han skaffade en annan tjej, medans jag fick problem med alkoholen, trots att jag tidigare aldrig haft sådana problem. Några dagar efter att dom tog vår dotter, damp det dessutom ner ett brev, där det stod att vi var skyldiga att betala underhåll på 1240 kr varje månad för vår dotter. Om vi inte betalade skulle Kronofogden dra det på min mans lön.
Ebba Henrietta hamnade i ett fosterhem 23 mil från oss, och efter en tid fick dom ta över vårdnaden, mot vår vilja, och bytte genast efternamn på henne, också mot vår vilja.
Dom tvingade henne att kalla dom för ”mamma” och ”pappa”, och oss, hennes riktiga föräldrar, för våra förnamn.
Dom vände henne bort från oss, med Socialtjänsten goda minne, och i dagens läge har vi bara obefintlig kontakt med vår dotter, som nu går i högstadiet.
Vi hörs någon gång om året, oftast vid Jul, men ibland inte ens då.
Själv skäms jag varenda gång jag skall sola på stranden, över dom stora fula bristningarna jag har, efter förlossningen, även om det var allt jag fick behålla, när dom tog min dotter från mig.
Ibland har jag funderat på att ta mitt liv, för sedan dom tog min dotter, känns det inte som jag har något att leva för.
När jag en gång ringde till Soc, och berättade det, så svarade bara hon iskallt, samma person som tog min dotter: ”Det är inget som vi lägger något intresse vid, vi fokuserar bara på Ebba Henriette, inget annat”.

P.S. Tack Mattias Gascoigne‎, Riksföreningen mot tvångsomhändertagningar av barn i Sverige, för att du samlar in sådana här fasansfulla berättelser. Nu blir det tydligt att Socialen, Polisen och de korrupta Förvaltningsdomstolarna samt Kronofogden håller på att göra bort sig totalt. När både Förenta Nationerna och Europeiska Rådet under senaste veckorna börjar granska och ifrågasätta de Mänskliga Rättigheterna bakom Kommunernas Lönsamma Människohandel i Sverige, så kan vi förutse en intressant Svensk Vår i År!

Det här inlägget postades i LVU, Maktmissbruk, MOR, Pengar, politik. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Nu börjar Socialen göra bort sig ordentligt

  1. incognito skriver:

    Vissa liknelser kan man kanske se när det gäller socialen och vad man finner på länken nertill

    https://www.youtube.com/watch?v=Srx30lxH9Rw

    • Ove skriver:

      Tack kära inkognito för berättelsen om din kamp för din son mot en korrupt totalitär socialförvaltning i maskopi med riggade skenrättegångar i förvaltningsdomstolarna!

      Sonen är myndig när LVU ”behandlingen” är avslutad. Han har i likhet med sin syster blivit förnekad skyddet av FN-konventionerna om de mänskliga rättigheterna och FN-Barnkonvention av behandlande ”myndigheter” dvs Kommunens sociala tjänstemän och Länsstyrelsens socialkonsulenter i Länet som godkänt behandlingen samt fosterhemmen som utfört den.
      Detta har skett trots att FN Konventionen och Europakonventionen är ratificerade för drygt 50 år sedan.
      Man har i sitt tjänstemannautövande använt sig av subversiva metoder genom underlåtenhet och som skadat barnens identitet men även givet dem bestående traumata av såväl psykisk som fysisk art. Sonens önskan om adoption är en bakomliggande kränkning (traumata) där orsaken är omhändertagandet samt omplaceringen i nytt fosterhem trots hans brev om rop på hjälp om att han ville bo hos mig och Gullan. Det är en spegelbild av hans ångest som han uttrycker och projicerar på omgivningen eftersom ångesten kan han inte bära på, den smärtar honom svårt och gör honom illa. Den psykosociala inkompetensen inom fosterhemmen manifesterar härigenom sig själv.
      Jag har vid flera tillfällen haft önskemål om att få träffa mina barn och framfört dessa önskemål till Länsstyrelsens socialkonsulenter i Länet samt till Kommunens sociala via brev som har varit rekommenderade. Jag har blivit lika kränkt som pappa till barnen. Att enbart få titta och se på när sina barn blir misshandlade som ovan beskrivets, då blir man psykiskt torterad av maktmissbruket inom institutionerna. Ett djur brukar ha någon form av stamtavla men när det gäller LVU och splittring av familjer så är det en grov omänsklig behandling av barnen och deras föräldrar. Inte ens DJUR behandlas på detta sätt.
      En evolution av ovanstående beslut och behandlingar skapar atmosfärer av vidrig rättsröta och korruption genom att man konstituerar sig genom att förneka de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen vilket också var förutsättningarna för Sveriges medlemskap i EU.
      Avsaknad av empati och moral och psykosocial kompetens skapar också våldsmekanismerna i samhället som idag visar sig genom det ökade våldet i alla sociala grupper även bland förskolebarnen. Ett framtida scenario med utvecklande av subkulturskrig är inte långt bort i vårt land och t o m inom försvaret finns idag konfliktscenarier som stöder denna evolution.

      Hela brevväxlingen kan ses i: https://www.youtube.com/watch?v=Srx30lxH9Rw

      Den utgör ett värdefullt bevis för de kommande internationella rättegångar som förbereds mot Sverige i FN och Europeiska Rådet.

  2. Mirza Ramic skriver:

    Nazismen är åter det värsta onda som kan hända med vår älskade planet !!!
    Det onda hotar igen hela Europa.

    Hungriga kapitalister och kommunister utbildas nu till robotar, utan känslor för familjen som livsform. De kommer att förstöra civilisationen forever !!! Redan ser vi ett nazistisk scenario framför oss att ungdomar ser det som den enda utvägen för att ta itu med den märkliga politik, som tar brödet ur handen på landets ungdomar för att ge till invandrare?

    Jag är en invandrare i Sverige, jag har inget emot utbildade invandrare.

    Men det vi ser idag, är utbildade religiösa fanatiker som utgör en fara liksom nazisterna. Sveriges politiker oavsett partitillhörighet, måste sluta den massiva avvecklingen av landets resurser; Vi måste alla göra vårt allra bästa för att förtroendet ska kunna återfås för Sverige???

    • Ove Svidén skriver:

      Tack kära invandrare som har lärt av historien, och ser vad som är på gång i ett väl indoktrinerat, materialistiskt och ateistiskt land, som ännu inte vågar se vad som hotar oss.

      Ett femtioårigt Socialdemokratiserat enpartivälde i Sverige har gått längre än Mussolinis Korporativism i Italien, Nationalsozialismen i Tyskland och Kommunismen i Sovjet. Vi står nu handfallna inför de trettio tusen tvångsomhändertagningarna per år! Och avgående politiker försvinner snabbt och tyst med sina fickor fulla av stulna pengar.

      De konflikträdda Politikerna flyr makten från vänster till höger och leds sömngångaraktigt in i en desperat DecemberÖverenskommelse som delar på myndighetsövermakten och kan stjäla barn och skattemedel från medborgarna, under fyra år vardera, utan opposition! Fräckt eller hur?

      Se upp för Centralmakten SVT/Pravda som gör om inbördeskriget till en kvällunderhållning för ett apatiskt folk, som inte i tid lyssnade på sina erfarna invandrare.

  3. Mirza Ramic skriver:

    Det är den enda sanning som jag förväntat
    mer än två decennier i Sverige någon vågar
    uttalande på detta sätt.
    Bravo MR:Ove Svidén definition på plats.

    • Mirza Ramic skriver:

      Det är viktigt att vara en man som har modet?
      Endast den modiga kan rädda mänskligheten från det onda ..
      Gud och jag personligen uppskattar dig och alla gråtande mödrar
      och alla gråtande barn som väntar på de modiga som dig MR; Ove Svidén
      1000 tack

  4. Världens högsta skattinbetalning för världens sämsta offentliga tjänster skriver:

    Alla som har barn måste veta om hur svenska barnavården ser ut i verkligheten. Och när svenskarna ska gå ut på gatorna i protest mot världens sämsta offentliga tjänster som svenska folket betalar dyrast i världen för?
    Jag kommer ihåg fakta från mitt liv, om mina erfarenheter av vården på sjukhuset, på tandvården och vårdcentralen. På båda ställerna det är horribelt efterbliven och dålig service. Vad gäller tandvården, då jag betalade 50 000 kr extra och fick flera tänder förstörda, och käken infekterat,som har allt varit friska innan dess. Efter ha uppmärksammat detta till Privatläkarna, till HASAN och Praktikertjänsten, fick jag varken ersättning och varken ursäkta eller lagning, utan svaret att ” gjort är gjort och det är omöjligt att få ersättning eller gratis lagning av skador”. Samma sak gäller inte bara vuxna , utan barnen och bäbisar, enligt vad jag har sett där på platsen. Intressant vilka patienter får bra bemötande ,service och bra vård i Sverige- Reinfeld med Löfven och deras barn?

    Neo, 3 år, skickades hem trots allvarlig infektion
    Neo, skickades hem från Sahlgrenska trots att han hade den allvarliga infektionssjukdomen etmoidit som kräver omgående vård.
    Kim Hjelmagers son Neo, 3, blev hemskickad från Sahlgrenska med en allvarlig infektionssjukdom som kräver omgående vård.
    Dagen efter förvärrades Neos tillstånd och han blev hastigt inlagd på Östra sjukhuset med intravenös medicinering – bara för att väckas och skickas hem mitt i natten.
    – Man behandlar inte sjuka barn på det här sättet, säger Kim.
    Måndagen den 2 februari besökte Kim Hjelmager och Berit Öberg vårdcentralen Fredriksdals läkarhus i Kallebäck med sin son Neo, 3.
    Sonen hade då hög feber och var svullen och röd vid ena ögat. Läkaren på Fredriksdal drog slutsatsen att det rörde sig om infektionssjukdomen etmoidit.
    – Läkaren sa att Neo skulle åka till Östra sjukhuset per omgående och få antibiotika intravenöst, berättar Kim.

    Skickades hem
    På Östras inrådan fick familjen först en remiss hos en specialistläkare på Sahlgrenska – men väl på plats i Göteborg fick familjen ett helt annat utlåtande än i Kallebäck, enligt Kim.
    – På Sahlgrenska sa läkaren: ”Det verkar inte vara något större fel på honom, han kan åka hem.”
    Neo fick ett recept på penicillin och ordinerades vila, men redan nästa dag märkte mamma Berit att sonen mådde sämre. Hon tog kontakt med läkaren de träffat på Fredriksdal – som reagerade starkt på faktumet att Neo blivit hemskickad.
    – Läkaren sa att han behövde få antibiotika intravenöst meddetsamma. Att hans tillstånd var farligt och kunde leda till hjärnhinneinflammation, berättar Kim.
    Familjen åkte omgående till Östra sjukhusets akutmottagning.
    – Där konstaterades ju etmoidit och Neo lades in med intravenöst direkt, berättar Kim.

    Svältkost
    De närmsta dagarna fick familjen byta sal ett flertal gånger – och Neo låg hela tiden på svältkost ifall ett ingrepp skulle bli nödvändigt.
    – Det höll i sig i flera dagar, eftersom de gjorde nya kontroller dagligen. En grabb på tre som knappt fick äta och kastades mellan olika salar, berättade Kim.
    Natten mellan fredag och lördag kom sedan droppen som verkligen fick bägaren att rinna över för Kim och familjen.
    – Mitt i natten när vi låg och sov så blev vi väckta. Personalen sa att de var ledsna, men att vi var tvungna att packa ihop och åka hem, berättar Kim.
    Han trodde inte sina öron.
    – Jag tänkte ”händer verkligen det här?”. Att de kör ut en 3-åring mitt i natten.
    Enligt Kim var motiveringen till avhysningen platsbrist – och att Neo var så pass stabil.

    ”Det är skamligt”
    – Kan inte svensk sjukvård prestera bättre när det gäller sjuka barn, då är vi verkligen illa ute. Det är skamligt, säger Kim, som ändå vill betona att han anser att personalen de mött har gjort sitt bästa.
    Nu har Neo gått över från intravenös medicinering till att äta penicillin hemma, men de senaste dagarnas upplevelser har satt sina spår.
    – Han har gått ned i vikt – och var ju en späd kille redan från början. Men han är vid gott mod, säger Kim.
    Radi Jönsson,verksamhetschef för öron- näs- och halssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt sektionschef Younis Khalid, ansvarig för akutsjukvården vid Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, kommenterar:
    ”Vi beklagar deras upplevelse av att känna sig felaktigt behandlade av sjukhuset. Vi kan tyvärr inte att uttala oss i det enskilda patientärendet, men vi kan ge en generell bild av vilka faktorer som ligger bakom beslut om utredning, behandling och uppföljning. För barn med förmodade infektioner görs en bedömning av allmäntillståndet, sjukdomens allvarlighetsgrad, samt vilka behandlingsmöjligheter som är lämpligast för tillfället. Uppföljning och nya bedömningar kan behöva göras om patientens tillstånd förändras i någon riktning.
    Vi har förståelse för deras upprördhet som det innebär att bli väckt mitt i natten och få lämna sjukhuset. Under det aktuella dygnet var det många barn som behövde läggas in för sjukhusvård på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Då det blir brist på vårdplatser är vi ibland tvungna att prioritera de barn som är svårast sjuka och är i störst behov av sjukhusvård. Det förringar inte det faktum att barnet fortfarande är sjukt men att den medicinska bedömningen är att barnet kan vårdas i hemmet under observation av föräldrarna.
    Vi tar allvarligt på alla synpunkter från patienter och närstående om de på något sätt är missnöjda med vården eller känner sig felaktigt behandlade av sjukhuset. Från sjukhusets sida välkomnar vi de synpunkter vi får då vill vi hålla en dialog med patienter och närstående. Då kan vi tillsammans komma fram till vad som har hänt, hur vi kan förbättra vården för våra patienter samt åtgärda de klagomål vi får så långt det är möjligt.”

    • Ove Svidén skriver:

      Svaret kan bara bli att Du utsatts för den svenska arvssynden: främlingsfientlighet!
      Möjligen ingår även systematisk avundsjuka och rasism från svenska läkare?

      • Världens högsta skattinbetalning för världens sämsta offentliga tjänster skriver:

        Kanske svartsjuka, slarv, oskicklighet eller nåtgot liknande är inkluderat, men mest nog att tjänsterna är dåliga i ett socialistiskt land eftersom tjänstemän inte riskerar nåt, om de begår brott eller förstör vanliga människors liv. Titta vad socialnämnden och övriga kommunanställda eller olika slags tjänstemän får syssla med utan något fängelsestraff…! Brist på konkurrens, främlingsfientlighet, socialismen, kvinno- och barnförakt i svenska samhället gör att även om vi lever i ett rikt land, med iavseende på livskvalitet och människorättigheten är vi mest lika något jättefattigt land, kanske nån Moldavien som är Europas fattigaste land. Men jag såg på Youtube gladare människor än i Sverige och med friska tänder, sportiska.

        • Mirza Ramic skriver:

          Jag ser att du är en riktig man
          en man som älskar sitt land
          en man som ser orättvisor
          Bravo kära vän, du är en riktig man
          med rätt själ som älskar människan, du ska vara ett ljus i mörkret !!!
          1000 tack

  5. Sveriges offentliga tjänster besatta av galningar skriver:

    Man måste avskaffa i Sverige sådana offentliga tjänster som s.k. olika slags vaktbolag, där tunga kriminella är anställda, verkar det som. Eller de anställda utveckas till psykiskt sjuka i sin korrupta svenska tjänstemannens ostraffbarhet och övermakt.

    Åtalas för att ha slängt in flykting i väggen
    Två anställda vid Kriminalvårdens Transporttjänst misstänks ha använt övervåld i samband med en utvisning.
    Migrationsverkets personal blev vittne till hur flyktingen ska ha utsatts för karateslag, slängts in i en vägg och misshandlats i huvudet.
    – Det såg smärtsamt och obehagligt ut, säger ett av vittnena. Totalt ovärdigt mot en handbojad man som stod still.
    En 54-årig och 47-årig man vid Kriminalvårdens Transporttjänst åtalas nu för den misstänkta misshandeln vid Förvaret i Märsta norr om Stockholm.
    Männen förnekar brott och menar att vittnena ljugit. Flyktingen, en liten spenslig man i 50-årsåldern, gjorde kraftigt motstånd och var alltför högljudd.
    – Klienten var desperat, vi fick inte kontakt med honom, har 54-åringen sagt.

    Skulle utvisas
    Flyktingen skulle utvisas i april förra året, Kriminalvårdens Transporttjänst och en polis transporterade mannen från Migrationsverket till Arlanda flygplats och hemlandet.
    Flera av Migrationsverkets personal har oberoende av varandra vittnat om att flyktingen hela tiden ska ha varit passiv och inte gjort motstånd. Trots att mannen skrek av av smärta fortsatte övergreppen i närvaro av polis, som utretts för misshandel av internutredningen, samt en chaufför.

    ”Hotfull och aggressiv”
    Av Migrationsverkets incidentrapport framgår att tjänstemännen ville få tyst på flyktingens höga gråt:
    – Stämningen var hotfull och aggressiv. Jag har aldrig sett någon flykting utsättas för så mycket våld och förnedrande behandling. Det var ett brutalt övergrepp mot en hjälplös man som kändes planerad.
    Den chockade personalen ska ha blivit vittne till hur flyktingen, barfota och handbojad, släpades av Transporttjänstens medarbetare och med full kraft slängdes mot en förrådsdörr.
    – Flyktingen verkade paralyserad, stod upprätt utan att slänga sig till höger eller vänster eller bakåt, har en personal sagt. Han grät och såg helt hjälplös ut.
    Slag mot huvud
    Misshandeln ska ha fortsatt med slag mot ryggrad och huvud, flyktingen uppmanades i aggressiv ton att hålla tyst.
    54-åringen misstänks ha tryckt flyktingens huvud bakåt genom att pressa handflatan mot hakan och hårdhänt upprepat det. Därefter midjebojades mannen.
    47-åringen misstänks ha tagit huvudlås på mannen genom att ta sin ena underarm under hans haka, den andra runt huvudet och samtidigt pressa huvudet mot golvet.

    ”Likt karateslag”
    54-åringen ska sedan ha slagit spetsigt utspända fingrar mot flyktingens hals under käkbenet upprepade gånger, liknande karateslag.
    – Mannens ansikte förvreds av smärta av den mycket obehagliga och chockerande smärtan och tystnade. En kollega som tränar Jiujitsu berättade att sådana slag får man inte ens öva då de är alltför livsfarliga.
    Efter incidenten, som har utretts upp till generaldirektörsnivå, har nya rutiner införts.
    Kriminalvårdens Transporttjänst får inte längre hämta flyktingarna från rummen vid transport, Migrationsverket måste vid behov begära handräckning av polis.
    Stockholm Migrationsverket Kriminalvården
    Lilian Andersson
    22 februari 2015 09:17

  6. Kommunanställda begår inte någon tjänstefel om socialen är inblandade skriver:

    Även om ett barn blir dödat under socialenas tillsyn, så blir ingen av de inblandade kommunanställda (skolan, Polisen) anmäld för att ha begått något tjänstefel … för de har ju alla lagt över sitt ansvar på Socialen! Och Socialnämnden är ju inte skyldiga för att fosterhemsplacerade barnen dör på fosterhemmet. Socialismens syn att ”barnen är allas ansvar” är ju i praktiken inget ansvar. Därför att i naturen det är så, att barnen tillhör deras föräldrar och de är föräldrarnas ansvar. När Yaras föräldrar blev oroliga och ringde skolan, skolan borde skolan inte ha ringt Socialen, utan lyssnat på vad föräldrarna ville ha för hjälp för Yara. Ur ett mänskligt perspektiv, så ville ingen hjälpa därför att ingen lyssnade på Yaras föräldrarnas oro.
    En till sak är konstig: Den dagen Yara hittades mördad, hade en lärare kört henne hem i sin egen bil från skolan. Läraren hävdar också att hen aldrig kom in till Yara utan bara lämnade henne till dörren.

    Utredning mot skolchef nedlagd

    Publicerad i dag 13:22

    Brottsutredningen som gällde behandlingen av rektorn på den mördade flickan Yara Alnajjars skola har lagts ner.
    Efter mordet på åttaåringen anklagades hennes rektor av Karlskrona kommun för brister i hanteringen av flickans situation. Rektorn, som omedelbart stängdes av från sin tjänst, blev djupt deprimerad och var i somras inblandad i en trafikolycka där han körde av vägen och skadades svårt. Karlskronas före detta skolchef delgavs i december misstanke om tjänstefel på grund av behandlingen av rektorn.

    – Nu är jag färdig med min granskning, och jag har kommit till slutsatsen att inget brott har begåtts, säger åklagare Ulrika Grenerfors.

  7. Mirza Ramic skriver:

    Hela Sverige är baserat på korruption ..
    Det finns ingen mer hjälp, du sjunkit ner i avgrunden
    ingen väg ut?
    Korruption har blomstrat tack vare de sömniga människor?
    Någon lyckas vakna när det kommer till hans personliga hud, men
    förgäves kamp!
    Denna sömniga människor är det enda problemet, eftersom de är blinda för att de är döva
    eftersom de inte är intresserade av kommande generationer?
    Individer börjar vakna när de får bingolot från några dåraktigt
    socialarbetare som har makten i händerna på …
    Sådana Säsås kallade sig gudar, eftersom de avgör vem som kommer att leva som kommer att dö?
    Sådan åklagare kallade sig gud, den gud som skyddar maffian i kommunala fåtöljer
    maffian som är skyddad från MÅB uppifrån?
    Mafia som skyddar polis och betalas av lokalbefolkningen?
    Mafia som fångar människor att ställa in sig hos överordnade!

  8. Socialen,Ordningsvaktbolag och Polisen vill legalisera barnaga i Sverige skriver:

    Det är uppenbart att tjänstemän följer inte Sveriges lag och detta pga. korruption. Skolanställda, dagisanställda, Polisen,olika socialernas särskilda boenden, LVU- och HVB-fosterhem, andra kommunanställda, åklagare, ordningsvakter, Jernhusets chefer, anställda på sjukhus och vårdcentraler, BUP folket propagerar och utövar barnaga och barnmisshandel, både fysisk och psykisk. Undrar bara varför de tjänstemän ställer vanligt folk inför rätta? Det är ungefär som när en sosse- pamp stjäl flera miljoner och rätten samt med Skatteverket anser att ”inget fel begåtts”, medan någon cancersjuk arbetslös vanlig person eller något 8-årigt barn ställs inför rätta och får fängelse (LVU-hem) för att ha tagit en MER för 5 kronor på Hemköp, eller socialbidrag när denne inte fick sjukpenning.

  9. Barnets bästa enligt svenska kommunanställda skriver:

    Det finns hundratusentals klagomål och vittnesmål om tortyr som Socialnämnden med kommunanställda utsätter barnen för, genom att använda sig av LVU lagen.
    Här är en typisk exempel. Ändå har inte Socialen och LVU-lagen avskaffats. Varför?

    Bengt Sändh berättar om våldet i barndomen
    UPPRÄTTELSE . Trubaduren Bengt Sändh är en av de som for illa på barnhem under uppväxten. Nu berättar han om ledaren som begick sexuella övergrepp mot honom och andra på Frälsningsarméns pojkhem under 1950-talet. SvD har följt honom under turerna fram till regeringens upprättelseceremoni för de vanvårdade barnen.

    Hela processen har varit beklämmande med många pinsamma svepskäl”, säger Bengt Sändh om turerna kring regeringens … läs mer

    Uppdaterad kl 21:59, 24 februari 2014
    Barnhemsbarn LXXXV. Det var Bengt Sändhs romerska nummer på Frälsningsarméns pojkhem Sundsgården. För två veckor sedan reste han till Stockholm för att vara närvarande när regeringen framförde sina ursäkter för de svåra uppväxtåren på olika institutioner.

    – Jag har aldrig varit mycket för ceremonier men det var brorsan som drog igång det hela, säger Bengt Sändh.

    I juli när Costa del sol-pensionären var i Sverige träffade SvD honom för en tur till barndomen. Svartsjölandets idylliska grönska som böljar förbi utanför bilfönstret är sig lik.

    – Höger här, nu är vi snart framme, instruerar han. De där äppelträden skördade vi i slutet av sommaren.

    Som tio- till femtonåring bodde han här på Frälsningsarméns pojkhem åren runt 1950. Trubaduren och mångsysslaren Bengt Sändh har tidigare gett ut den självbiografiska boken Barn­hems­ungar (1991) om sina tio förs­ta levnadsår men det finns en del av uppväxten som ännu inte skildrats.

    Vid en pampig stenvilla i utkanten av anläggningen stannar den vithårige och bredaxlade mannen till.

    – Jag var kanske 13 år den gången då han kallade mig upp dit. Vi var helt ensamma i huset.

    Inne i badrummet beordrade den medelålders mannen, med hög position på Sundsgården, pojken att ta av sig sina byxor.

    – Det var bara något han hittade på, men han sa ”jag har hört av dina kamrater att du leker med din snopp om kvällen”. Det var ju inget konstigt, det gör ju alla.

    – Först ville han att jag skulle visa hur jag hade gjort. Sedan skulle han också göra det. Då hade jag ingen aning om vad det handlade om.

    Det var enda gången Bengt Sändh blev inkallad till badrummet men mannen fanns ständigt i närheten under åren på gården.

    – Vi badade bastu varje lördag och nästan alltid var han där.

    Första gången Bengt Sändh pratade om det var när han som 18-åring jobbade på ett bygge i Hässelby.

    – ”Jäkla pedofil”, utbrast gubbarna. Först då fattade jag nog vad det egentligen var.

    Minnet av mannen i stenvillan väcktes till liv i våras av debatten om att Frälsningsarmén inte tillät homosexuella. I samma veva kom dessutom höjdhopparen Patrik Sjöbergs avslöjande om att hans tränare hade utsatt honom för sexuella övergrepp.

    – Jag kan tänka mig att pederaster dras till sådana yrken, säger Bengt Sändh och använder ett äldre ord för en vuxen man som har sexuella förhållanden med pojkar.

    – Det är inte så konstigt om de svarar på en annons för att jobba på ett pojkhem.

    På håll ser vi en kille i tonåren kratta gräs och kika försiktigt åt vårt håll. Hemmet drivs fort­farande av Frälsningsarmén men Bengt Sändh vill vara tydlig med att ingen skugga ska falla på det Sundsgården som finns i dag.

    – Deras arbete med att ta hand om missanpassade unga är säkert berömvärt, säger han och tillägger att platsen är sig lik.

    – Kanske lite mer välskött än när jag var här och så går inte alla runt i frälsisuniformer längre.

    Förutom övergreppen berättar Bengt Sändh om ett våld så grovt att det är svårt att förstå i dag. Skidstavar och pekpinnar användes som slagträn tills de gick i flisor och barnen slogs både blå och medvetslösa. Värst av alla var den medelålders mannen.

    Stående på en vit träbrygga berättar Bengt Sändh om en annan varm sommardag för över 50 år sedan när några av pojkarna hade rott ut i en eka. Mannen vrålade åt dem att komma i land.

    – Han slog och sparkade oss om och om igen. Det slutade med att han slängde in mig i väggen här. Jag vaknade på en soffa.

    De sexuella övergreppen pratade pojkarna om först när de möttes som vuxna men frustrationen över våldet uttryckte de redan i baracken Bredablicks sovsal. Sinsemellan sade de saker som ”när jag blir stor ska jag komma tillbaka och slå ihjäl de jävlarna”.

    – Som tur var var det ingen som gjorde det, men någon gång i slutet av min tid här försökte min plågoande ge sig på mig en sista gång. Då sparkade jag honom allt vad jag orkade i baken, sedan den dagen rörde han mig inte mer.

    Flera decennier senare kom ett brev. “Bäste Bengt Sändh, mottag våra hjärtliga gratulationer med anledning av ditt giftermål”.

    Avsändaren var ingen annan än mannen i stenvillan som då var 80 år. I brevet uttryckte han hur Bengt Sändhs visor, kända för att vara snuskiga, “gjort oss djupt besvikna”.

    Ingen blev gladare för reaktionen än Bengt Sändh, vilket han också skrev i sitt långa svar där han tog upp både övergreppet (Minns du hur du smekte mig sedan du stängt in oss i ditt privata badrum?) och våldet (Minns du hur du slog oss och vilka tillhyggen du använde?). Svaret kom snabbt med ett förslag om ett personligt möte (så att vi kan få prata igenom Sundsgårdsfrågorna).

    Men något möte med sin förövare var Bengt Sändh inte intresserad av.

    – Jag hade sagt det jag ville ha sagt. Saken var klar.

    Från ett liv som ungdomsbrottsling med bland annat ett fyrtiotal bilstölder, tog sig Bengt Sändh vidare via jobb som svetsare och sjöman och blev så småningom både välkänd artist och snusfabrikör. Han klarade ”det där med ekluten”, säger han och syftar på det gamla uttrycket om vätskan som användes för att garva läder.

    – De som har gått igenom den och klarat den blir starkare. And­ra går under. Det är flera som har tagit livet av sig och många har knarkat eller supit ihjäl sig.

    Nu är plågoanden död sedan länge och någon offerroll vill trubaduren inte veta av. Under sitt vuxna liv har han gjort allt vad som fallit honom in, som att starta Sveriges mykologiska förening och att flytta till Spanien med sin fjärde fru för att odla chili.

    – Jag känner mig inte som något offer, tvärtom. Jag bor med utsikt över Medelhavet utan ett öre i skuld, säger han och skruvar lite på Hello Kitty-smycket som dinglar vid armleden.

    Figuren fick han av sin son Aron efter att ha överlevt en hjärtinfarkt i våras. När han vaknade upp på sjukhuset i Spanien hade sonen just köpt den i närmaste butik.

    – Det var tur att Aron var där då, annars hade de haft svårt att få in alla 110 kilo i ambulansen.

    När sonen var liten hade familjen under en period ett fosterbarn boende i familjen, en liten flicka från Uruguay som barnavårdsnämnden behövde placera ut.

    – Jag blev förvånad då över hur lite de kollade upp vår lämplighet. Eftersom hon hade diabetes fick vi prata med en dietist, men det var allt. Det är säkert lika illa i dag.

    Bättre kontroll och fler oanmälda inspektioner är vad Bengt Sändh hoppas att vanvårdsutredningen ska leda till.

    – Jag ser det inte som att de ber mig om förlåtelse, utan att regeringen och de andra markerar att det där var helt åt helvete och att så får inte ett samhälle fungera. Det viktigaste är att det aldrig händer igen.

    Fotnot: Det finns ingen anmälan eller dom mot mannen som Bengt Sändh berättar om. SvD har pratat med fler personer som bodde på Sundsgården under samma tidsperiod och som var med om liknande händelser.

    FAKTA
    Över 250 000 barn placerades i fosterhem och barnhem mellan 1920 och 1995. 2005 kom dokumentärer i både SR och SVT som avslöjade att många av barnen hade råkat ut för både vanvård och övergrepp. Året därpå tillsatte Socialstyrelsen en vanvårdsutredning där drygt 400 personer fick vittna om övergreppen som de hade varit med om. Ytterligare en utredning föreslog en statlig ersättning på 250 000 kronor per person. Äldreminister Maria Larsson (KD) avslog det först men fick efter skarp kritik göra en kovändning. Regeringen har tillsammans med oppositionen beslutat att de tidigare fosterbarnen ska kunna ansöka om ekonomisk ersättning. 21 november höll regeringen en upprättelseceremoni i Stockholms stadshus. I vår visas den sista uppföljningen till SVT-dokumentären Stulen barndom där Bengt Sändh berättar om sina upplevelser. Föreningen Samhällets styvbarn bildades 2004 och har verkat för att de som vanvårdades som barn ska få upprättelse och ersättning. Bengt Sändhs bror Kent Sänd (som stavar utan h på slutet) var initiativtagare till organisationen och porträtterades i SVT-dokumentären Stulen barndom. Kort efter inspelningen begick han självmord.

  10. Anna skriver:

    Denna nutida RFSU pedofil i Halland fick alla fall ett mera kännbart straff – men vad hjälper det mot det som redan har hänt?
    Lite av ironi är det att denna organisation som i det närmaste vill legalisera prostitution med barn får sin ordförande i Halland dömd.
    Lokala tv-nyheter: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/hallandsnytt/skarpt-straff-for-tidigare-rfsl-ordforande

  11. Socialchef:missbrukare och kriminell skriver:

    Vi läser i dagens tidningar nu igen,om vilka personer bestämmer om LVU tvångsomhändertagande i 10 år.

    Socialchef lurade kommunen på 6 miljoner

    Under mer än tio års tid stoppade en socialchef i Bollebygd sex miljoner kronor i egen ficka utan att någon upptäckte det. I morgon, tisdag, inleds rättegången mot henne.
    Den 49-åriga före detta socialchefen åtalas för att ha betalat ut nästan sex miljoner kronor till tre personer för att sedan begära tillbaka pengarna och stoppa dem i egen ficka.
    Enligt åklagaren har socialchefen byggt upp ett förtroendeförhållande till de tre för att sedan regelmässigt be att få dem tillbaka och då fått dem kontant i handen. Ett förfarande som pågick i mer än tio år.
    Det var först i april 2014 som en handläggare började ana att något inte stod rätt till och vände sig till kommunchefen Anders Einarsson:
    – Jag hade tidigare arbetat som socialchef i Partille i sju år och såg snabbt att det var något som inte stämde med utbetalningarna, berättar Anders Einarsson som börjat sin tjänst i kommunen den 10 januari 2014.
    Einarsson kallade upp socialchefen till sitt kontor där hon fick svara på frågor om de tveksamma siffrorna. Med vid mötet var också kommunens personalchef:
    – Efter en stund erkände hon. Det var mycket känslor, säger Einarsson som omedelbart polisanmälde händelsen.
    Hur kunde det pågå så länge utan att upptäckas?
    – Socialchefen hade ett jättestort förtroende och fick bygga upp sin verksamhet utan insyn. Eftersom det var en liten kommun fungerade hon dessutom både som förvaltningschef och handläggare samt skötte om utbetalningarna, säger Anders Einarsson. Men det har vi ändrat på nu.
    Vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Borås, Ove Jäverfelt, säger till DN att kvinnan bland annat använt pengarna för att finansiera sitt eget spel- och alkoholmissbruk:
    – Hon har även varit frikostig med pengar till sina barn och vänner men hon har också sagt att hon hade krediter som växte henne över huvudet och som hon var tvungna att reglera.
    Brotten ska ha pågått sedan 2002 men flera av dem är i dag preskriberade. Åtalet gäller tiden 1 januari 2005 fram till upptäckten den 14 april förra året.
    För åklagaren är det inte det faktum att socialchefen berikat sig själv som är grund för åtalet, trots att det i sig är straffbart. Istället är det misstanken att pengarna betalats ut till personer som inte var berättigade till någon ersättning under huvuddelen av tiden. Dessutom gjordes aldrig någon ekonomisk utredning av personernas behov av ekonomiska förmåner innan socialchefen betalade ut pengarna till dem:
    – Det verkar inte som att de här personerna varit berättigade till några pengar överhuvud taget. Två av dem hade till exempel ersättningen från Försäkringskassan och en av dem hade en stor inkomst efter en lägenhetsförsäljning, säger Ove Jäverfelt.
    Stämningsansökan gäller grov trolöshet mot huvudman, Bollebygds kommun, och i förlängningen dess invånare.
    – Det handlar om våra medborgares pengar och jag hoppas att vi kan få tillbaka så mycket som möjligt av dem, säger kommunchefen Anders Einarsson.
    Rättegången mot den tidigare socialchefen inleds i morgon, tisdag, i Borås tingsrätt.
    Clas Svahn
    clas.svahn@dn.se

  12. Socialnämndens mobbare vinner skriver:

    Lars, 53, tog sitt liv – nu frias cheferna
    Unik tingsrättsdom om arbetsmiljöbrott rivs upp
    Socialsekreteraren Lars Persson, 53, tog sitt liv sedan han upplevt sig mobbad av sin chef i Krokoms kommun.
    I dag revs tingrättens dom upp. Nu frias två chefer helt från arbetsmiljöbrott av hovrätten.
    – Jag är besviken. Till och med när en person dött finns inga möjligheter att få rätt, säger änkan Maria Persson.
    I dag föll domen vid Hov­rätten för Nedre Norrland i Sundsvall gentemot två chefer inom socialtjänsten i Krokoms kommun.
    Tingsrättsdomen rivs upp helt och åtalet gentemot de båda cheferna – en 56-årig socialchef och 58-årig mellanchef – ogillas.
    De dömdes i tingsrätten i Östersund i februari 2014 för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död gentemot socialsekreteraren Lars Persson. Domen blev villkorlig samt böter till 50 000 respektive 23 000 kronor.
    Brister i chefernas agerande
    Hovrätten har kommit fram till att det inte var frågan om oaktsamhet av sådant slag från cheferna att den är straffbar som vållande till annans död eller vållande till sjukdom. De båda cheferna kan därför inte heller fällas till ansvar för arbetsmiljöbrott och åtalet mot dem ska därför ogillas.
    Hovrätten har kommit fram till att det fanns brister i de båda chefernas hantering av Lars Perssons situation.
    De har brustit när det gäller att anpassa Lars Perssons arbetsförhållanden, omplaceringsmöjligheterna, och att undersöka behovet av rehabilitering. Hovrätten menar dock att det i praktiken var svårt att åstadkomma tillfredsställande lösningar på arbetsplatsen för Lars Persson.
    Denna oaktsamhet anses dock inte så klandervärd att den är straffbar.
    En av cheferna undertecknade en underrättelse om avskedande av Lars Persson utan att det fanns skäl för detta.
    Hovrätten var dock inte enig i sin dom. En ledamot ville döma cheferna.
    Änkan besviken
    Änkan Maria Persson är djupt besviken på hovrättsdomen.
    – Jag blir desillusionerad. Nu är det ju fritt fram för att börja behandla folk hur som helst på arbetsplatserna. Det här med ansvar för arbetsmiljön och den psykosociala situationen betyder ju ingenting efter det här, säger hon.
    Hon är dock nöjd med att det gick så långt som till åtal och fällande dom i tingsrätten.
    – Det innebar ändå en upprättelse för oss och för Lars. Det har kommit upp på bordet och det pratas om det. Det kanske det inte hade gjorts annars. Men det känns ju hemskt för alla dem som hade fått ett litet hopp.
    Hon är också nöjd med att Lars Perssons självmord klassats som arbetsskada av Försäkringskassan.
    Båda cheferna har slutat på sitt arbete i Krokoms kommun.
    ”En enda lång pärs”
    58-åringens advokat Andreas Victor, säger:
    – Min klient är fantastiskt lycklig och lättad. För honom har det här varit en enda lång pärs. Han har varit sjukskriven från det att han delgavs misstanke om det här brottet. Han har fått avgångsvederlag från kommunen och slutade i februari. Han har mått så dåligt över det här.
    56-åringens advokat, Rolf Lohse:
    – Det är klart att min klient är glad över det här. Personligen är jag inte överraskad över domslutet. Jag var mer överraskad över tingsrättsdomen. Min klient fick avgångsvederlag av kommunen och slutade nyligen i år.
    Aftonbladet berättade för första gången om socialsekreteraren Lars Perssons självmord i oktober 2012. Han var djupt engagerad i sitt arbete med missbrukare inom individ- och familjeomsorgen i Krokoms kommun.
    Hittades död i hemmet
    Det var den 10 juni 2010 som Maria Persson hittade sin make död i hemmet. Lars Persson hade tagit sitt liv, 53 år gammal. Han efterlämnade även tre barn.
    Skälet var enligt Maria Persson mobbning på arbetsplatsen, som startade när Lars Persson fick en ny kvinnlig chef. Den nya chefen kritiserade hela tiden Lars, hackade på honom och letade fel. Lars började må dåligt och försökte prata med de överordnade cheferna, men upplevde att ingen lyssnade. Lars bad att få bli omplacerad, utan gehör.
    Han blev mer och mer osäker på sig själv. Han bröts ned, både i sitt arbete och som människa. Änkan Maria Persson säger att det handlade om utstötning.
    Lars fick en akut krisreaktion och blev djupt deprimerad. Läkaren på företagshälsovården diagnosticerade hans tillstånd som arbetsrelaterat. I maj 2010 fick Lars Persson vid ett möte med cheferna beskedet att han skulle avskedas.
    Tre veckor senare tog han sitt liv.
    I september 2010 polisanmälde Maria Persson fem chefer i Krokoms kommun. Kammaråklagare Åse Schoultz vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund väckte åtal för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död gentemot två av cheferna.

    • Ove Svidén skriver:

      De fulaste fiskarna finns i samhällets topp. Där hittar vi de sexmissbrukare, pedofiler och politiska ’förtroendevalda’som kan köpa sig fria, genom att använda skattemedel till ett avgångsvederlag till en socialchef eller enhetschef i miljonklassen, för att själv slippa misstankar. Fult spel bakom kulisserna i de korrupta kommunerna!

  13. Incognito skriver:

    Jaa, min åsikt är att: Vårt land är våldtaget av en sjuklig maktelit som totalt förstört samhällets normalt fungerande mekanismer.
    Man osynliggör övergreppen drar mer å mer ner på resurserna som leder till utbrända människor. Vem kan tjäna på detta ?
    Emotionell intelligens tycks vara totalt raderad hos den totalitär eliten. Man skadade tyvärr Lars 53 från Krokoms kommun och nu försöker man osynliggöra detta, men media har ändå följt upp fallet. Domstolen med sitt beslut, förstår den att man skadar tilltron till hela samhället och dess rättsväsen ?
    Finns det någon här som tror vi kan ändra på denna totalt patologiska samhällsutveckling, och hur skall det gå till ?
    Eller som Astrid Lindgren uttryckte det i sagan om bröderna lejonhjärta ” något måste man göra för att inte bli en lite lort”

Lämna ett svar till Ove Svidén Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *