Moderskärlek kontra myndighetsförtyck: Staten har alltid rätt!

För ett tiotal år sedan fick jag det här skrämmande e-brevet om det totalitära myndighetsförtrycket i landet med Janusansiktet som ler uppåt och sparkar nedåt.

Hej, jag är mamma till en fyraåring som socialen tog för 3 år sedan. Deras utredning innehåller många allvarliga lögner om mig som mamma. Det är inte så ovanligt i Sverige.  Vid fosterhemsplaceringen så träffade jag en kvinna som liknade socialtanten på stan. Hon provocerade mig så jag gav henne ett par örfilar. Detta blev polisärende och jag genomgick en rättspsykiatrisk undersökning eftersom jag som mamma mådde dåligt då de tagit min bebis.  De fann att jag hade en allvarlig psykisk störning. Den psykiska störningen bestod enligt psykiatern i att jag som mamma var kritisk mot socialen, att de fakta jag tog upp från bla. nkmr, uppdrag granskning, kalla fakta, avhoppade socialchefer, mm. mm. var vanföreställningar!!!!! har ni hört så dumt?! det är ingen sjukdom att som mamma bli ledsen och upprörd då man har blivit av med bebisen. Jag kände stor sorg och smärta. Det är ingen sjukdom att jag är engagerad i debatten och människorättsfrågorna gällande socialens hantering av barnärenden. Om psykvården ska förstå sig på männinskor så gör de inte det när det gäller kvinnor i alla fall!!!!!   Nu ska de låsa in mig på rättspsyk för evig tid då jag aldrig kommer abdikera från mina åsikter ( fakta ) om socialen. En jurist är chockad över min situation och tycker jag ska fly ut ur landet, men det vill jag inte.  Jag vill strida för rätten här hemma. Risken finns att jag får telefon-, internet- och besöks-förbud på rättspsyk, då mitt debatterande enligt dem gör att jag aldig blir frisk. Jag trodde vi hade åsiktsfrihet samt yttrandefrihet i Sverige.

Det här inlägget postades i LVU, Maktmissbruk, Människa. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Moderskärlek kontra myndighetsförtyck: Staten har alltid rätt!

  1. Ove Svidén skriver:

    Som ett röstfiske i somras, kom en debattartikel i Dagens Nyheter med idén att FN:s Barnkonvention ändras från en rekommendation till att bli lag i Sverige. Barnkonventionen säger ju ’att samhället ska göra det som är bäst för barnen.’

    Kommer Nya Regeringen att göra något åt saken tror ni?
    Eller kommer mer angelägna ärenden att prioriteras? I väntan på Pengar?
    Fungerar LVU/HVB-Systemet bra som det nu är efter femtio års utveckling?
    Vågar Nya Regeringen inse att ansvarstagande mödrar är en lönsam tillgång för Sverige som med lite lön och uppmuntran kan minska arbetslösheten och få landet att fungera bättre i sina sociala relationer?

  2. BUP med socialen drogar ner Sveriges barnen skriver:

    Visst om en tjänsteman trakasserar dig och du ger ett par örfilar till hen, då ska hen exterminera dig och dina barn, genom att golva ner, svårt misshandla er , låsa in dig, låsa in och kidnappa dina barn och förstöra era liv för alltid. Det har de fullt rätt och alla befogenheter för det i Sverige. Det är inget konstigt med det. Låt oss kalla dem henar och hen, så som de kräver från oss. De är inga vanliga kvinnor och män i traditionel mening.

  3. BUP med socialen drogar ner Sveriges barnen skriver:

    Idag läser vi om det gamla vanliga som sker i Sverige när det gäller Sveriges kommunanstälkdas och andra tjänstemannens vilja att ha alltid rätt i barnärender även över döda barnens och döda deras föräldrarnas kroppar. Henarnas socialistisk-feministisk-ateistisk samhälletsservice.
    Anmälde inte sexövergrepp mot barn
    KALMAR. En fosterhemsplacerad 14-åring utnyttjades sexuellt och blev gravid – men socialtjänsten i småländska Nybro kommun underlät att polisanmäla övergreppen. Flickan har i förhör uppgett hur hon blivit tejpad och bunden under tiden som hon utsatts för sexuella handlingar av en ung man som tidvis bodde under samma tak, rapporterar P4 Kalmar.
    Socialtjänsten fick reda på utnyttjandet, men chefen valde att inte anmäla saken. Det framgår av en dom vid Kalmar tingsrätt, som nu dömer den unge mannen till skyddstillsyn för sexuellt utnyttjande av barn.
    TT
    6 november 2014 08:53

  4. Hur mår samhället ? skriver:

    Först av allt villa jag tacka Ove Sviden för engagemanget i dessa frågor som berör LVU och hur samhället behandlar människor. Stackars mamman som blivit så illa behandlad och som inget hellre vill än att skydda sitt barn från myndighetsövergrepp. Ja, nackhåret reser sig och man får kalla isande kårar i kroppen och undrar hur är det med mamman och barnet nu då ?

    Har media tagit upp detta och är det anmält till Europadomstolen ?
    Har mamman och barnet återförenats idag?
    Vem följer upp detta ?

    Sorgset kan jag konstatera att liknande händelser sker ofta och det mörkas av media hur man förföljer människor i situationer som denna beskriven av mamman. Så när myndighetsutövarna inte uppnår målet att tillintetgöra förälderns åsikt så nedvärderar man som i detta fallet och hämnas. Skapar en konstruktion av en falsk social situation som en stigma för att sedan sjukförklara föräldern som älskar sitt barn.
    Så jag måste tillägga ” Vem F*N kan förlora sina barn utan att fälla en tår ”

    Hela storyn visar ju som den framkommer från brevet av mamman att både socialen och psykvården använder sig utav okunskap som kunskap . Mammans drift att skydda barnet som hon fått kidnappat får ju biokemiska konsekvenser ända ner på cellnivå naturligtvis och ändrar hennes o barnets beteende… Det behövs inte särskilt mycket kunskap för att konstatera detta ..

    T.ex. vetenskapliga studier på råttungar som blir berövade beröring av sin mamma blir tillväxthormonerna skadade och utvecklas inte naturligt som när mamman finns där.
    ( referens David Hamilton ) Så enligt Hamilton studier av över 500 vetenskapliga uppsatser finns en hel gren inom medicinen kallas psykoneuroimmunologi som studerar effekterna av tankar o känslor på vår biokemi . Biokemin är intimt sammankopplad med dna, så om dessa komponenter påverkas av våra tankar o känslor så måste tankar o känslor också påverka dna

    Eftersom dessa behandlingar av föräldrar och barn skapar så enormt svåra skador både fysiskt och mentalt som kan liknas vid trauman från krig och koncentrationsläger är det givet kontraproduktivt. Men dessutom strider det både mot Hippokrates ed /läkaretiken och och hur ställer sig Europadomstolen till sådana fall som detta ?

    http://www.youtube.com/watch?v=-u-ZcFgDj-4

    • Ove Svidén skriver:

      Europadomstolen kan ta emot ett svenskt ärende, först efter det att man nått upp till högsta instans här hemma. Sen har Svenska tjänstemän i Strasbourg den delikata uppgiften hemifrån att se till så att ’oönskade’ ärenden tyst och diskret blir avförda med en byråkratisk fint från ärenden som kan behandlas i Europadomstolen.

      Så ligger det till. Och råkar något ärende slinka förbi de svenska vakthundarna, och det blir en fällande dom, så döms Sverige till till att betala böter. det har skett ett tjugotal gånger under senaste generationen. Det är smällar man får ta i den totalitära demokration. Men Sverige är ett rikt land med god skattediciplin. Staten har de medel som behövs för att betala böterna, och kan sen fortsätta med det grymt lönsamma LVU/HVB-Systemet som om inget har hänt. Medierna har tystnadsplik! Det finstilta i presstödet, säger detta till redaktionscheferna.

  5. Hur mår samhället ? skriver:

    *Som tillägg till ovanstående*

    För att visa hur fel metoderna är med LVU B.L.A och eftersom att stress kan definieras som att ” vilja men inte kunna ” så kan det vara bra ändå att se vilka följder stress och trauma kan få. Så det går att titta på denna länk för en liten inblick hur det ser ut och då ta med i bilden Hippokrates etiken om att inte skada
    http://www.dagensmedicin.se/nyheter/stamceller-i-hippocampus-skadas-av-stress/

  6. BUP med socialen drogar Sveriges barnen skriver:

    Jag undrar hur Forskningsinstitutet som forskar om bl.annat LVU och likn, bedriver sin s.k.förskning-är det på barnen eller på djur, tex, och vem levererar forskningsobjekter eller forskningsmatetialet till. Någon vet om vad är det för forskning som nämns i den här artikel.
    Själva artikel förmedlar intressant information.

    Bättre att lägga ned Statens institutionsstyrelse
    Relaterat
    Jag läser om nedläggningen av Granhults behandlingshem. I 26 år var jag ansvarig för verksamheten, från början av 1980-talet till 2009. Vi var det första medlevarskapskollektivet som var ett så kallat paragraf 12-hem. Vi var också det första ungdomshemmet som införde tolv-stegs filosofin som behandlingsmetod inom den slutna ungdomsvården. Vi tog ställning och stred för en restriktiv lagstiftning på det drogpolitiska området. Skälen för en nedläggning av Granhult angavs i pressmeddelandet i höstas vara bristen på efterfrågan av öppna platser. Nu läser jag att det ligger för långt bort!

    I stället för att lägga ner Granhult så borde man lägga ner den ansvariga myndigheten SiS (Statens Institutionsstyrelse). Denna myndighet tog över tvångsvården för unga (LVU) och missbruksvården för vuxna (LVM) 1994. Fram till 1994 var tvångsvården av ungdomar och vuxna missbrukare i huvudsak styrt av landstingen i Sverige.
    Granhult ägdes av Örebro läns landsting. Den nya statliga myndigheten fick bland annat mandat att bygga upp en forskningsavdelning och en placeringsavdelning. Det var till en början platt organisation för att vara en statlig myndighet. Den ansvarige institutionschefen, alltså undertecknad, hade generaldirektören som närmaste och enda chef.

    1999 kom den nya lagen om sluten ungdomsvård. Ungdomar skulle dömas av domstol till vård. En utveckling från en vård- och behandlingssyn med ett socialt och humanistiskt tänkande som bas, till ett alltmer straff och verkställighetstänk inleddes.
    Nu hade vi två lagstiftningar på ungdomsvårdens område, både LVU och LSU. Alltså vård ibland, straff ibland! Om det blev rörigt och svårt för personalen vad som ibland var vad, så kan man bara föreställa sig hur rörigt det blev för ungdomarna själva!
    För att ytterligare komplicera arbetet med ungdomar med problem, så skulle dessutom LSU-straffet vara gratis för kommunen, medan LVU-vården kunde få kosta upp mot 5 000 kronor per dygn!

    Några år senare kom en organisationsförändring. Nu skulle myndigheten regionaliseras. Vården skulle framöver styras av regionala kontor i stället för ett huvudkontor. Följden blev självfallet att antalet tjänstemän/kvinnor ökade, trots att tanken var den motsatta. Avståndet mellan verksledning och golvet ökade. Nödvändiga diskussioner om vårdens utveckling och innehåll byråkratiserades.
    Under årens lopp har allt större kostnader vältrats över på kommunerna i form av höga placeringskostnader. Det talades i början om ett delat kostnadsansvar, hälften för kommunen, hälften för myndigheten/staten. Siffror i dag visar på ett allt större kostnadsansvar för kommunerna, vilket bland annat resulterat i att kommuner, av ekonomiska skäl, ibland måste göra sitt allra yttersta för att helt enkelt avstå från placeringar. En utveckling knappast förenlig med intentionerna i socialtjänstlagen.
    Det är viktigt att fastslå att både LVM- och LVU-lagarna är ytterst viktiga att ta strid för. De sätter press på samhället att ingripa när människor av olika skäl trampar snett i livet, sätter press på omgivningen att hjälpa tillbaka till samhället igen. De är, enligt min uppfattning, en form av solidaritetslagar som vi ska vara rädda om. Det förutsätter dock att vi som ska använda oss av dem, känner tillit till den myndighet som har att hantera dem.

    Nyligen lyssnade jag på SiS generaldirektör i en radiointervju med anledning av Granhults aviserade nedläggning. Jag väntade med spänning på en rimlig och logisk förklaring på det nödvändiga i att stänga verksamheten på Granhult. Generaldirektören lyckades trassla till alla begrepp och hans svar, på den duktige och envise journalistens frågor kring nedläggningen, blev till slut bara pinsamma att lyssna till.
    Det finns många duktiga medarbetare inom SiS. Det hjälper dessvärre inte! Myndigheten som helhet har fel kurs. Kvar blir till slut ett huvudkontor som möjligtvis kan administrera sig självt, åtminstone under en period. I stället för att lägga ner Granhult borde statsmakten, innan det är alldeles för sent, lägga ner SiS samt staka ut en ny färdriktning för hur institutionsvården för tvångsomhändertagna ungdomar och missbrukare framöver bör se ut.

    LG Persson
    f.d institutionschef
    Granhults behandlingshem

    • Ove Svidén skriver:

      Tack LG Persson, för din klarläggande beskrivning. Den förklarar mycket om hur den svenska modellen fungerar efter en tid av snabb lönsam kommunalisering och privtisering av sociala verksamheter.

      Lägg så till Polisens transporttjänst som är till för att skrämma barn och familj med ett brutalt tvångsomhändertagande och sen dessutom efterföljas av skenrättegångar i förvaltningsdomstolar dit förtvivlade föräldrar lockas att överklaga ärenden, utan chans till upprättelse. Staten äger ju landets barn efter ett lönsamt LVU-beslut! Domstolens Nämndemän kan ju lätt mutas med en femhundralapp eller två, för att rösta för Kommunens önskan om förlängning. Driver man dessutom familjen till alkohol- eller drogmissbruk, fördubblas intäkten via LVM-ärendet från den vanliga LVU-taxan ca 40 tusen kronor per månad. Och till råga på allt är den inte nödvändigdvis statskassans eller kommunernas ekonomer utan landstingen som beslutar om ersätttningsnivåerna!
      Allt i akt och mening att lura den lojara skattebetalande befolkningen. till följsam lydnad under den enväldige Kungen, (som var på lönsam krigsstig mot ett Katolskt SydEuropa. Ja, så började systemet med behovet av skrämmande förvaltninsdomstolar under Axel Oxenstierna och Gustaf II Adolfs tid för fyra hundra år sedan.)

  7. Morfar skriver:

    Jag påminner mig att jag sett detta inlägg tidigare, jag blir naturligtvis nyfiken på om någon vet hur det har gått sedan.

  8. BUP skriver:

    Idag läser vi i tidningar om hur det går till inte bara för barnen och föräldrar utan också till skolanställda som blandas in i Socialnämnernas ärender och när det handlar om att skydda politikerna och deras kollegor på Socialnämnden. Då inte bara fötäldrar och barnen utan även skolrektor kan förvandlas till syndabock. Socialnämnden måste helt enkelt avskaffas, eftersom de som sitter där brukar fatta fel beslut i de flesta ärender och förstör / ödelägger människornas liv.
    Socialnämnden är inte hjälpande änglar utan är Sveriges Socialist-Gestapo. Svenska folket vill inte ha de där tjänsterna. Eller de borde hålla sig borta åtminstone ifrån barnen och ifrån alla ställerna där barnen finns. Barnen är ju Sveriges framtid.

    Rektorn skadade sig själv efter Yaramordet

    När 8-åriga Yara mördades stängde Karlskrona kommun av rektorn på hennes skola, Johan Johansson, och slog på en presskonferens fast att han inte hade följt rutinerna för barn som misstänks fara illa.
    Johan Johansson tog beskedet så hårt att han några veckor senare skadade sig själv i en våldsam bilolycka.
    I dag träder hans fru Karin Johansson fram i SVT:s Blekingenytt och berättar om tragedin som drabbat familjen i skuggan av mordet på Yara.
    – Jag upplever att Johan mer eller mindre blev offentligt avrättad i massmedia utav sin arbetsgivare, säger hon till SVT.
    Men kommun slår ifrån sig ansvar.

    Det var i början av maj som Yara, 8 år, mördades i Karlskrona. Hennes fosterföräldrar är åtalade för brottet och rättegången pågår just nu i tingsrätten i Karlskrona.
    Men samtidigt som tragedin med Yara utreds av polis och åklagare, finns också ett annat, okänt tragiskt öde med koppling till mordet, berättar Sveriges Televisions Blekingenytt i dag.
    Det är historien om rektorn Johan Johansson och hans familj.
    Johan Johansson var rektor på Tullskolan där Yara gick. Han hade kontaktat socialtjänsten om Yaras situation, men trots detta upptäcktes inte hur illa flickan for, och hon hittades död en tid senare.
    Pekades ut som ansvarig
    Knappt två veckor efter mordet, den 12 maj, höll kommunen en presskonferens där de pekade ut rektorn som ansvarig för att skolan inte larmat tillräckligt om Yaras situation, som man upplevde oro för. Kommunen meddelade på presskonferensen också att rektorn stängts av från sitt jobb som en följd av detta.
    – Det är tydligt att skolan har brustit i sin anmälningsplikt. Rektorn är den som står ansvarig, sade Maria Persson, chef för barn- och ungdomsförvaltningen, bland annat på presskonferensen.
    I SVT:s Blekingenytt träder i dag rektorns fru Karin Johansson fram och berättar vad som hände sen. Karin Johansson har också valt att Kvällsposten ska få berätta om Johans öde, och sagt ja till att vi publicerar hans namn och bild.
    Han blev deprimerad efter beskedet
    Hon berättar för SVT att Johan Johansson mådde väldigt dåligt av beskeden från kommunen och blev deprimerad.
    På förmiddagen på midsommarafton, en dryg månad efter presskonferensen, skadade han sig själv allvarligt vid en våldsam singelolycka med bil.
    – Pressad av skuld och fast i en djup depression skadade han sig därefter själv i en våldsam bilolycka, säger SVT i sitt inslag.
    Johan Johansson drabbades av så svåra skador att han sannolikt aldrig kan komma tillbaka till sitt tidigare liv med familjen eller jobbet.
    ”I dag – fem månader efter olyckan – har han, enligt läkarna, fortfarande låg medvetandegrad till följd av svåra hjärnskador. Han vårdas på sjukhus och framtidsprognosen är oviss”, berättar Karin Johansson för SVT Blekingenytt.
    Hon berättar vidare vad som hände efter presskonferensen:
    – Johan tog väldigt illa vid sig, luften gick ur honom och allt det han hade kämpat för under alla år sågades med fotknölarna på honom. Han var uthängd, han var syndabocken, det svarta fåret. Han fick bära allt, säger hon till SVT.
    ”Allt förändras på några sekunder”
    Hon berättar för SVT att hon har reagerat kraftigt på kommunens hantering av hennes make, bland annat presskonferensen där kommunen fokuserade på den enskildes roll i händelsen, och påstod att han brustit i sitt arbete.
    Kommunens agerande utlöste, enligt hustrun, en djup depression som i sin tur ledde fram till olyckan, skriver SVT.
    – Vår framtid, vårt liv tillsammans har ju förändrats över bara några sekunder. Det är en tragik för hela vår familj. Vi har två barn. De saknar sin pappa, säger Karin Johansson till SVT.
    Hon vill att hennes man ska få upprättelse i form av en offentlig ursäkt.
    – Det är han värd. För det är på grund av detta som Johan befinner sig där han gör i dag, anser jag, säger Karin Johansson, som inte tycker att någon har tagit ansvar för hur Johan blev behandlad.
    Ärendet har diskuterats
    SVT Blekingenytt har pratat med ansvariga på Karlskrona kommun om Karin Johanssons berättelse.
    SVT skriver att kommunledningen i efterhand flera gångar har diskuterat hanteringen av Yararektorns ärende, men kommit fram till att kommunens ansvariga gjorde rätt.
    – Jag kan inte gå så långt att jag säger att vi gjorde fel. Vi hade en situation där vi fick hantera det här utifrån det läge som rådde, säger Maria Persson, som menar att rektorn inte var kapabel att sköta sina arbetsuppgifter, och därför tog hon beslutet att stänga av honom.
    Hon hävdar dock att beslutet inte betyder att han pekades ut som ansvarig. Avstängningen ska ha varit ett sätt att hjälpa honom.
    Kommunalrådet Börje Dovstad (FP) fanns också med på presskonferensen. Han säger till SVT Blekingenytt:
    – Det är ju mycket i det här fallet som visar att det inte blev bra. De erfarenheterna måste vi kunna bära med oss i framtiden.
    Av Henrik Högström
    Publicerad 19 nov 2014 13:53

  9. Hur mår samhället ? skriver:

    Det mest obegripliga är att både media och människor i stort och smått ändå tystar ner allt av dessa resultat av socialen fruktade metoder som ju faktiskt utplånar familjen. Man hör ibland människor säga ” jag är en stolt svensk” och visst kan man vara stolt svensk men när det kommer till Sveriges metoder som används i LVU-fallen så tycks det som om antingen är man emotionellt handikappad och skiter i allt eller så föredrar man att totalt blunda för vad som pågår.

    Visst finns det människor som är vakna och inser hur illa det är men trycks ner utav vanmakten, men när människor inte vill se effekterna och vänder bort huvudet och inte längre reagerar, jaa då blir detta som honung i munnen på förtryckarna inom makten.

    FÖR ATT GÖRA EN LÅNG LÅNG HISTORIA KORT SÅ …

    För att belysa vad som hände mig och 3 barn under LVU varav ett med neuropsykiatrisk diagnos då jag försökte skydda barnen från oerhörda fortsatta skador. Sonen hade skrivet brev om rop på hjälp från LVU hemmet där de två barnen bodde. Sonen ville flytta hem och kände sig mycket illa behandlad… Jag skrev brev till socialen i detta fall och vädjade om barnkonventionen bl.a. men man placerade om barnet till ett nytt LVU-hem med resultat att jag inget mer hörde från barnet ( förmodligen kände det sig sviket av mig ) Helt maktlös och utmanipulerad då även telefonkontakten med barnet bröts och ingen chans att träffa honom och total tystnad om vad som pågick.

    Den andra sonen med neuropsykiatrisk diagnos som var placerad i ett annat hem hade den andra biologiska föräldern gått till socialen och dödförklarat han var totalt livs levande. Allt kom som en chock att detta pågick och jag fick först reda på detta genom några vänner att flera diakonissor hade försökt övertala föräldern att ta tillbaka dödsförklaringen som hade resulterat i att pengar och bidrag för begravningen betalades ut från socialen, helt vansinnigt. Sonen är nu sedan några år tillbaka avliden efter att föräldern som hade dödförklarat honom fick full vårdnad men han hade särskilt boende .

    Det tredje barnet en dotter som bodde i LVU-hemmet där sonen inte orkade vara kvar ( det första fallet jag beskrev här ) fick som resultat anorexia och var helt oigenkännlig när det skulle lämna LVU-hemmet. Jag besökte henne där hon bodde på försök i en lägenhet och såg hur svag och utmärglad hon blivit. Det var totalt kaos för henne då hon inte kunde få någon vård för detta. Först efter flera månader kom hon till ett behandlingshem för anorektiker, och under tiden trodde jag att hon inte skulle klara sig… Mitt första besök hos henne var ju totalt chockartad och min sambo var tvungen att köra oss hem…

    Efter ett tag då dessa chockartade händelser hade blivit en trauma och jag ringde till socialchefen och behandlingschefen och frågade vad dom hade hållit på med samt berättade att detta som hänt och skadorna kan komma dom black om foten. Ja, vad tror ni hände då ? Joo vi som bodde på landet flera tiotal mil ifrån där den berörda socialen och dess socialchefer fans skickar en polisbil för att jag skulle ha hotat dessa tjänstemän… Det blev en lång resa och man visiterad mig efter vapen. Satt i poliscell ca 2 dygn väcks på nätterna och förhörs med en stark lampa riktad mot huvudet , kändes helt fruktansvärt och trodde jag hade hamnat i någon öststat med Gestapo så jag fruktade för mitt liv. Fick inte kontakta några anhöriga… Min livskamrat och kära som då var med mig och färdades i egen bil till staden som det gällde fick sin bil genomsökt av polisen som om det skulle vara något hot… Totalt omtumlande och overkligt upplever man detta i ett chockartad tillstånd då jag ändå vädjade om FN-konvention och Barnkonventionen för mina barn… Nåväl, jag blir släppt efter ca. 2 dygn efter att en åklagare kom in i poliscellen med skyddsväst under kavajen men förklarar att först skall vi låta polisen göra en husundersökning efter vapen !!
    Han påpekade då att om ingen är hemma så går vi in ändå genom att slå sönder fönsterrutan. Ja vi fixade att någon kunde öppna och givetvis fann dom varken det ena eller det andra.

    Tingsrätten som det blev efter ca dryga halvåret menade först att detta var våld mot tjänstemän ( enligt en jävig advokat medlem i frimurarordern ) men när det hela var överstökat på 10-minuter och jag hade viftat med både Barnkonvention och FN-konvention mot domstolen och advokaten inte sagt ett ord var detta överkört… Villkorlig dom och ca 6000 kronor till böter eller brottsofferjouren samt ett års skyddstillsyn

    Sverige är väl ändå fantastiskt eftersom
    Stöveltrampet fortsätter i de Politiska Korridorerna !

    • LVU tvång och pedofili mot Sveriges barn ska nog inte avskaffas skriver:

      De är besatta av djävulen. men vad säger IVO om det: de ger rätt till skitstövlar? Efter kontakt med kommunanställda från Socialnämnden och deras kollaborantetman börjar använda sig av svärdomar, blir sjuk man mår illa, vissa dör andra begår självmord. Socialnämnden- vad är det för organisation och vilka är det som som skapade det? Någon som vet? Är det brottsliga kommunanställda som uppfann Socialnämnden, som ska skydda dem mot kritiska och av de kommunanställda drabbade medborgare? Socialnämnden med sina brottsliga / pedofila kollaboranter på polisen och andra myndigheter förstör människornas liv. Intressant, om alla de brottslingar dör i cancer eller får svåra psykiska besvär av sömnlöshet, när deras samvete väcks.

  10. Ove Svidén skriver:

    Hur mår samhället? Ja, beskrivningarna ovan, ger ju läsarna av mina inlägg i Filosofens blogg och deras insiktsfulla kommentarer en evidensbaserad insyn i det svenska Dårhuset, eller hur? Hur blev det så här illa? Vad har gått snett i den totalitära demokratin? Nu gäller det verkligen för oss ljusarbetare att vidmakthålla den själsliga balansen och uthålligheten.

    Nu ställer jag min förhoppning till Europarådets planerade granskning av den Lönsamma Kommunala Människohandeln i kölvattnet av det LVU/HVB-System som har tillåtits bli en storindustri, med drygt trettio tusen tvångsomhändertaganden per år i vårt land! Ca sex gånger fler per capita, än i ett jämförbart grannland: Tyskland.

    Kära modiga sanningssägare i Filosofens blogg! Fortsätt med era kompetrenta kommentarer. Avslöja den korrupta maktens hantlangare i myndighetshierarkin.
    Sprid Sanningens Ljus över det fasansfulla mörkret i det materialistiska och ateistiska landet…

  11. Video om sjuka kommunanställdas barnkidnappning skriver:

    Här kan ni se en video om hur kommunanställda lurar till sig och kidnappar barnen.
    http://youtu.be/z1gAYDbYMFk

  12. Ove Svidén skriver:

    Varför släpper föräldrarna i väg sina barn så lätt som det visas i videon ovan?
    Jo, kidnapparna säger att de har lagen på sin sida, och om ett barn lyckas lålla sig undan verkställandet kan hämnden bli fängelse för den förälder som flyr med sitt LVU-stämplade barn ifrån tvångsomhändertagandets trauma. Och om socialtjänstemannen känner sig hotad kan hän enkelt på blanketten ’Hot mot Tjänsteman’ polisanmäla föräldern för som höjer rösten i sin förtvivlan. Med en polisanmälan följer sen svårigheter att få jobb. Mydigheterna hjälper varann att se till att Staten äger barnet. Och både Socialchefen och socialnämndens ordförande kan vara delägare i de privatägda HVB-hem dit de drabbade förs bort från sina ansvarstagande föräldrar och medkännande släktingar. Den friska familjen riskerar hämndåtgärder från nitiska socialhäns.

    Det sägs att en socialtjänstehän håller i två tre år innan de inser att de är del i en kriminell verksamhet beordrad av de de fulaste fiskarna bland de dolda cheferna i kommunens socialförvaltning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *