Det Lömskt Listiga LVU/HVB-Systemet

LVU/HVB  är ett gigantiskt svenskt systemproblem.

Först luras Riksdagen tro att mödrar inte kan ta hand om sina egna barn.

Sen avsätter de en social budget på ca två procent av statsbudgeten för att avhjälpa det.
Poliser och socialsekreterare bemyndigas kidnappa barnen i utpekade ’svaga’ familjer.
Barnen skiljs bryskt från sina nära och kära, för att bevisa att myndigheterna har rätt.

Socionomer utbildas till att tro socialismens maktanspråk för gruppen, är detsamma
som sociologi är en vetenskap och beprövad sanning om relationer.
Genom att systematiskt välja ut de svagaste mödrarna i familjerna, bla invandrare,
skapas en växande grupp av tvångsomhändertagna LVU-barn som lönsamt kan säljas vidare till barnarbete, adoption, sexuella övergrepp, prostitution, pedofili, satanism, organhandel samt andra medicinska experiment utan mänskliga rättigheter hela vägen mellan en indoktrinerande förskola fram till brådmogen arbetslöshet vid 18 års ålder.

Mellanledet mellan myndigheter och förtvivlade föräldrar med begränsad umgängesrätt med sina egna barn, sköts av familjehem och HVB-hem som med en kommunal intäkt på ca 40 000 kr per månad och LVU-barn, anordnar vård och boende, dvs att de gör just det som föräldrar gör gratis av kärlek och ansvar för sina barn! I speciella sk utredningshem kan kostnaderna vara det dubbla. Många socialsekreterare är samtidigt delägare i de HVB-hem dit de LVU stämplade barnen förpassas. Vad är det för fel med det då, sa Marianne Brokvist, Skånes mest hatade socialutredare. (Namnet fingerat)

Tillsammans med en systematiserad rättsröta inom Förvaltningdomstolarnarna anordnas sen skenrättegångar. Överklaganden förhalas av korrupta domare, nämndemän och advokater i samverkan som alla vet att stat och kommun alltid får rätt till slut. Systemet är konstruerar så.

Av de tjugo mål som gått vidare till Europadomstolen fram till 1999, gällde femton ärenden sådana som inte behandlats i tid. Långdragna LVU-ärenden ger kommunen mer intäkter från Staten till en försumbar marginalkostnad.

Skärholmens två mest effektiva socionomer var dessutom utbildade civilekonomer. Calle Lind (fingerat namn) äger en Pub på Hornsgatan. Den dag jag hade vägarna förbi stod en elegant stor vinröd Audi med rätt till boendeparkering, en svart Mercedes och en silvervit Porsche utanför etablissemanget, som även sålde gott öl av Belgiskt märke. Vad som skedde i rummen en trappa upp har jag ingen aaaning om. Jag överlämnade ett visitkort, till kvinnan i baren, med löfte om att det skulle överlämnas till Calle när han kom. När jag senast satt mitt emot honom i en Kammarrättsförhandling vågade han inte möta min blick. Varje LVU-drabbad mor vet vad det innebär.

Hur får vi stopp på denna mångmiljardindustri med vita och svarta pengar i Sverige?

Jo, genom att de mest utsatta mödrarna som mist sina barn, får tillfälle att berätta sina historier på Riksdagen. Och som riksdagspersoner få bra betalt för det dessutom, som plåster på såren.

Därför har nu ett stort antal kränkta mödrar samlats inom Initiativ MOR för att skapa förändring i höst.

Den halva miljon LVU-drabbade barn, mödrar, fäder släktingar och vänner som känner till LVU/HVB-Systemet och dess övergrepp, kan tillammans lätt skapa det tredje största partiet i Sveriges Riksdag.

Detta blir nu sommarens lilla sidouppgift för de som vill:

Skriv MOR på några blanka gula valsedlar till Riksdagen. Ge dem vidare till vänner och bekanta för dem att använda och eller uppmaning att skriva MOR på ytterligare blanka valsedlar… tills hela svenska befolkningen kan engageras i Initiativet MOR för en Medkännande, Omsorgsfull Respekt för moderskärlekens avgörande roll i familjen.

Vill du själv bli Riksdagskandidat? Skriv då under ditt eget namn under MOR på valsedeln. Sök upp vänner och bekanta som stödjer din kanditatur, osv., fram till den 13 september.

Om du själv inte vill ställa upp, kan du ju skriva mitt namn Ove Svidén under MOR. Jag lovar att från första dagen i Riksdagen kämpa för att de hundratusentals LVU-drabbade snarast ska få återvända till de mödrar de föredrar att flytta hem till. (Det är ju nämligen så att myndigheterna som säger att de gör det bästa för barnen, inte frågar de tvångsomhändertagna till vilken mamma de längtar. Det skulle ju spoliera den lönsamma barnmisshandeln, eller hur?)

P.S. I ett Facebook-samtal med sina vänner skröt Calle ovan om den nytta han hade av den fina  semesteranäggningen på Malta. ( Är det månne ett HVB-hem för att sälja tjänster från svenska utsorterade LVU-barn till höginkomstagare från Vatikanen? Kan Katolska Kyrkans kardinaler, biskopar och präster, som frustrerats sexuellt av Celibatets påbud och ritual, att Gud bäst betjänas av ogifta manliga präster i sina broderade klänningar. också de får besöka Malta med sina tjocka plånböker om de klär om och döljer sig i badbyxor, Hawaii-skjorta och solglasögon?)

Det här inlägget postades i LVU, Maktmissbruk, MOR, politik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Det Lömskt Listiga LVU/HVB-Systemet

  1. Anna skriver:

    Listigare utformat än flipperspel. DU orkar hålla kulan i gång en tid utan att den rasar ned, beroende på hur du hanterar belastningar – till slut orkar ingen, kulan, fighten mot myndigheter förloras. Socialtjänstens klor griper tag i allt du verkligen värdesätter. Barn…
    Ingen orkar hålla kulan i rörelse ur länge som helst, lite av slumpen när den trillar ut. Lägg därtill att socialtjänsten hela tiden byter handläggare när de blir lite trötta. De tvingas inte spela flipper dygnet runt.
    Beundrar alla som överlever denna behandling, barn/ungdomar som vuxna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *