Korporatism och Individualitet

Mussolini skulle ha jublat om han fått uppleva gruppväldets Sverige, här i de starka fackföreningarnas land.

Via de sociala medierna, vågar svensken nu försiktigt pröva sin befriade individualitet.
Snart kommer den manipulerade svenskens ursinne fram.
Den Svenska Våren 2012 kommer att skrämma beslutsfattare i Landet Lagom.
Filosoferar stillsamt Ove Svidén från sin balanserade blogg.

P.S. Ur Wikipedia hittar vi denna klarläggande text: Korporativism eller korporatism är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, kulturellt, etniskt eller på annat sätt definierade grupper (”organ”), på vilkas gemensamma intressen (”samhällskroppen”) beslut i olika frågor bör fattas.
*  Korporativismen har synliggjort sig tydligt inom fascistiska rörelser genom sitt motstånd mot både kapitalismens individualism och brist på en organiserande överhet som kommunismens egalitära samhällslära, och betonar istället olikhet, symbios och samförstånd genom ömsesidigt beroende.
*  Som politisk åskådning är korporativismen nära besläktad med konservatismens organiska tendenser och förespråkar ett teknokratiskt styrelseskick under elitens ledning, vilket anses gynna de olika samhällsgrupperna mer än en demokrati av egalitär modell.Historiskt störst inflytande utövade korporativa tankar i Mussolinis fascistparti.

 

Det här inlägget postades i politik. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Korporatism och Individualitet

  1. Anonym skriver:

    Tack Ove, det har jag känt spontant från mitt hjärtat och sagt till social kärringar

  2. David McLean-Treat skriver:

    A friend of min by the name of Ezra Pound was a great admirer of Mussolini and spent his last years in Italy after being released from St Elizabeth´s mental hospital in Washington D.C. He was commited there by the US government for colaborating with the enemy. We had correspondence when I was in France 1954-57. I have not understood his attraction to Mussolini but I have great respct for ”Grandpa” Pound as we called him at that time. Can you elaborate more on the pros and cons of this corporative system. May I recommend the Cantos of E.P. if you have not already read them. An interesting thought which he wrote in one of his letters to me; ”Art is what the artist makes and no amount of yatter will have any effect on it”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *