Lagarnas anda

Montesquieu är framför allt känd för att ha utvecklat maktdelningsprincipen i sin bok ”De l’Esprit des Lois”, 1748. Lagar ska skapas, verkställas och dömas av tre olika fristående instanser, ansvariga inför varandra. Det är ett grundvillkor för en fungerande demokrati, enligt frihetsfilosofen. Med maktväxlingar får varje parti möjlighet att över lång tid känna delaktighet i de lagar som skapas som en överordnad princip; Lagarnas Anda. En princip som är lätt att förstå i alla samhällets skikt.
*   I en demokrati är det avgörande väsentligt att den enskilda medborgaren har en intuitiv förståelse för att lagar är till för att skydda både individen och samhället. Den Judiska grundlagen i tio paragrafer är en mångtusenårig förebild för detta: Du skall icke döda, stjäla, ljuga, osv. Det geniala i maktdelningsläran är att den överförde det intuitivt gudomliga i Tio Guds Bud till en demokratisk princip. Det pågående andliga uppvaknandet via Internet och Nätet (www.) erbjuder nu människor att slå myndigheterna på fingrarna om de missbrukar sin gamla invanda makt.
*   I länder med enpartivälde under lång tid, som i Sovjet och Sverige, sätts Lagarnas Anda ur spel. Det blir ’lönsamt’ och möjligt för Nomenklaturan att skapa lagar, generalklausuler och detaljerade föreskrifter som är fördelaktiga för det statsägande partiet. Kollektivet skyddas, inte individen. Kollektivet kan dessutom skydda sig själva bakom en mur av sekretess. Högsta Förvaltningsdomstolen kan hindra en obekväm sanningssägare att vittna i Kammarrätten (vilket tex hände i ett LVU-mål den 17 augusti i år)!
*   Under enpartiväldets decennier, har den kommunala människohandeln utvecklats till en lönsam storindustri i Sverige. Barn kidnappas från sina föräldrar av Polis och Socialen i samverkan, skyddade av en obegriplig enpartiväldig LVU-lag, och verkställd av smarta bonusbelönade socialsekreterare utan medkänsla, allt skyddat av en korrupt, jävig domarkår. Men det har allmänheten svårt att förstå, och det är just meningen med SVT/Pravda och presstödet som hindrar publiceringen av LVU-skandalens skamliga detaljer.  Ove Svidén

P.S. Vakna upp alla svenska medborgare! Utöva dina Mänskliga Rättigheter. Via Nätet kan även Du söka Dig förbi Enpartiväldets juridiska snårskog! På liknande sätt som Ryssland slapp Sovjetmakten, kan Sverige med tjugo års eftersläpning pröva på demokratins friheter. Om, och när du vågar tro på Din egen förmåga att följa de idéer du får i nattens stillhet, kan landets uppvaknande börja.

 

Det här inlägget postades i politik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Lagarnas anda

  1. Sara skriver:

    Tack Ove, för din påminnelse. Det gör mig ont att svenskarna började glömma bort sin historia.
    Den franske aristokraten, advokaten, filosofen och författaren Charles Louis Joseph de Secondat, Baron de la Brède et de Montesquieu (1689-1755), föddes i Frankrike på slottet La Brède nära Bordeaux 18 januari 1689.
    Montesquieus viktigaste böcker
    Han skrev anonymt den satiriska boken ”Persiska brev”, 1721 (Lettres Persanes). Boken beskriver situationen i Frankrike genom två persers brev, Mirza och Usbek.

    Han skrev en prosaberättelse ”Fröjas tempel”, 1725 (Le temple de Gnide). Boken handlar om gudinnan Venus´ tempel på ön Knidos.

    Han har skrivit om romarrikets uppgång och fall i boken ”Tankar om orsakerna till de Romares välde och fall”, 1734 (Considérations sur les causes de la grandeur des Romains et de leur décadence).

    Hans mest berömda bok är ”Om lagarnas anda”, 1748 (De l’esprit des lois).
    Montesquieu anser att det finns fyra naturlagar. Dessa lagar fanns i naturtillståndet.

    Freden är den första naturlagen, enligt Montesquieu. Han kritiserar Thomas Hobbes pessimistiska syn på naturtillståndet som allas krig mot alla.

    Den andra naturlagen är att människan söker föda. Människan har vissa behov.

    Den tredje naturlagen är att människan ser en glädje och förtjusning i samvaro med motsatta könet.

    Den fjärde naturlagen är att människan drivs att skapa ett gemensamt samhälle. Människans förmåga till att ha kunskap är en stark drivkraft för den fjärde naturlagen, menar Montesquieu.

    Människor styrs av olika lagar, enligt Montesquieu:

    Naturlagar (se ovan)

    Gudomliga lagar (bestämda av Gud och kan inte ändras)

    Den kyrkliga eller kanoniska rätten (som styr religionens ordningsväsen)

    Folkrätten (världens civilrätt)

    Den allmänna politiska rätten (den mänskliga visheten som har grundlagt alla samhällen)

    Särskilda politiska lagar (som gäller i enskilda länder)

    Erövringsrätten (grundas på ett folks rätt att använda våld mot ett annat)

    Ett lands civilrätt (som värnar om egendom och liv)

    Familjerätten (ett lands kärngrupps styrelse)
    Dessa lagar bör utformas så, fortsätter Montesquieu, att de inte skapar oreda i de principer som bör styra människor.

    Olika styrelseformer
    Friheten

    Montesquieu menar att folket i demokratier verkar göra vad de vill men den politiska friheten betyder inte att man får göra vad man vill. ”Frihet är rätten att göra allt som lagarna tillåter; och om en medborgare kunde göra det som är förbjudet, skulle han inte längre ha någon frihet, eftersom de andra på alldeles samma sätt skulle ha denna befogenhet.” Friheten finns i demokratier men den finns där bara man inte missbrukar makten. Varje människa som har makt är benägen att missbruka den.

    Den Frihet som Montesquieu menade, finns knappast i Sverige.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *