Det Dolda Kommunala Sambandet

Familjen är bärare av borgerliga värderingar, sa Palme.  Göran Persson gjorde den Kommunala Människohandeln till en storindustri. När Kommunen kidnappar ett LVU-stämplat barn får den 39 tusen kronor i månaden från statsbudgeten för att ta hand om det. Ett familjehem får bara 5000 kr i månaden. Var hamnar resten? Bonus för de invigda?
*   Europadomstolen har fällt Sverige för denna vår brist på Mänskliga Rättigheter. Flera gånger. Men, med våra skattepengar betalas böterna, och det korrupta Landet Lagom kan lugnt fortsätta med sitt LVU-system ett decennium till… Vill du det?
*   Kära svenska familjer, vakna upp till den verklighet som råder i landet! Barnet du skickar till skolan, kan bli kidnappat av Socialen i  eftermiddag, om politiker vid makten anser det lönsamt för Kommunen. Det är lättast att sno barn från en invandrarfamilj som inte har det svenska skriftspråket ’byråkratiska’ att försvara sig med.
*   Den ertappade Socialchefen i Hörby fick 2.2 miljoner kronor i avgångsvederlag, och 150000 kr för att flytta från kommunen. Det verkliga rötägget i härvan är alltså kommunchefen som fixar pengarna till den underhuggare som får betalt för att ta på sig skulden.
*   Presstödet, hindrar lojala tidningar att tala om saken.  SVT/Pravda använder Uppdrag Granskning för att göra propagandan spännande.
Vill du ändra på allt detta?

*   Be då Presidenten göra något åt det!

*   Alltmedan den gycklande hovnarren filosoferar sig fri med sin finurliga skaparglädje.
Ove Svidén

Det här inlägget postades i LVU. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Det Dolda Kommunala Sambandet

  1. Katarina skriver:

    Hej!

    Var kan jag hitta källor till dina uppgifter om tex hur mycket en kommun tjänar på att kidnappa barn?

    • Ida skriver:

      Jag har en annan siffra som är 27.400kr/barn/månad och en annan på 47.000kr. Jag tror siffran regleras och utjämnas i landstinget, det är alltså inte individuellt vad barnet är värt. Det beror på vart man bor och hur den kommunala ekonomin ser ut för tillfället. Att hitta en sån siffra går bara att göra via försäkringskassan när det är dags att kalla in pengarna. När siffran är hög sker fler omhändertagningar. Det finns de som jobbar för en kampanj att avskaffa landstingets förvaltning av socialförsäkringstillgångar.

  2. camilla wimark skriver:

    familjehemmen tjänar 3000 och mer per dygn och person plus att dom tar så många barn som möjligt, och dessutom behandlade oss som vi skulle vara på ett mentalsjukhus på 70 talet det var fruktansvärt, på mig tjänade dom 100 000 på 12 veckor på en annan mamma tjäna dom 700 ooo och vi var ganska många, hur kan det få gå till så här, och familjehemspersonalen skriver ner i sin blåa bok en massa lögner, ifrågasatte man någt så hitta dom på ännu en lögn, så dom kan köra med det i kammarrätten…så att man inte ska få tillbaka sina barn.

  3. jenni skriver:

    Socialen försöker tvinga min man att jobba för 1188kr; för enligt dom är min lön 10400 kr/månaden tillräckligt för 2 personer.

  4. Sara skriver:

    Allså, social-kärringarna jobbar som en maffia.

    • camilla wimark skriver:

      ja , helt rätt, vinstsyfte i allt, utan att tänka på barnens rättigheter och säkerhet, i Falken berg har det tagits ca 50 barn på kort tid och i Halmstad likadant, något måste göras , sparka oproffisionell personal, och anställ ödmjuka ambitiös personal som stärker puschar och ger verktyg med hjärtat istället för girighet…

  5. Linda skriver:

    Varje dag omhädertas tretton barn.

    Den här uppgiften är från 1981-sept-27, rapporterat i Riksförbundet för familjers rättigheter, RFFR tidning:
    -Det finns 22000 omhändertagana barn i Sverige. Hälften av dem är omhändertagna med tvång, sade ordföranden Sven Hassle. Varje dag omhändertas i genomsnitt tretton barn av socialmyndigheter.
    Det här på 80-talet. Hur många barn omhändertas idag? Är det någon som vet ???

  6. Lina skriver:

    ”Seriösa Socialarbetare kräver mer resurser”, sa: Agneta Cloarec vid Arbetarskyddsnämnden , år 1982.
    Alltså människors liv är som en lek hos myndigheternas maffia. Jag förstår inte varför vi har en Socialminister och Folkhälsominister överhuvudtaget, och de har förståss feta löner i riksdagen också.

  7. Jean-Raoul de Marcenac skriver:

    Jean-Raoul de Marcenac
    Valhallavägen 145
    11531 Stockholm
    Tel 0703404554
    jean-raouldemarcenac@hotmail.com

    December 2009

    Öppet brev till folkbokföringens tjänsteman Jenny Segeljakt

    Sten efter sten gräver jag upp de fundamentala underlag som har skilt och fängslat mina barn från mig främst Ludwig de Marcenac sedan mer än 15 år.

    Att min äldste son Marcus blev bortadopterad på åttiotalet utan min kännedom visade sig också vara ett så kallat ”praktisk beslut” från Socialstyrelsen. (En förundersökning skulle ha lagts ner utan att jag någonsin blev informerad om dess påbörjan).
    Det resulterade i att när både Marcus, hans biologiska mor och jag själv ansökte tidigt på nit¬tiotalet att Marcus skulle få bära namnet de Marcenac blev detta avvisat av Stockholms tingsrätt pga. ”Alla band till den biologiske fadern skulle skyddas” och hindrade denna ansö-kan (Den smyg adoptivfadern blev betraktad som biologisk fader). Stockholms Tingsrätten blev tydligen vilseledd av konstiga ”rutiner”.

    Länsrätten i Stockholms län har till slut funnit att ett annat folkbokföringsbeslut gällande ett annat ”praktisk beslut/rutin” som den 6 september 1993 felaktigt folkbokförde min redan utvandrad yngste son Ludwig de Marcenac på Norrmälarstrand 18 i Stockholm, (detta utan min kännedom eller synliga dagboksanteckningar), inte skulle äga rätt att vara och skulle upphävas. Detta tidigare så kallad felaktiga rutin/beslut blev dock till stor hjälp för modern Ann-Catrin Weingård som den 30 augusti 1995 fick vid Stockholms tingsrätt och med omedelbar verkan, interimistisk ensam vårdnad om vår son. Detta beslut togs i ”parternas frånvaro” och utan någon form av preliminär förundersökning från sociala myndigheter eller elementär kontradiktorisk respekt till processen. Tingsrätten i Stockholms län blev tydligen ”vilseledd” en gång till.

    Jag tänker inte än en gång summera alla de djävulskap som olika myndigheter eller privata personer inom dessa förvaltningar har sedan 1994 enat sig om, när det gäller att förtala, förfalska och krossa min f.d. familjs motstånd och engagemang att försvara oss och vår egendom mot olika olagliga grova bevi¬sade och styrkta angrepp, utan vill bara konstatera att när den förra folkbokföringens högst ansvariga tjänsteman Ingegerd Sterbäck skrev och talade med mig per telefon redan i februari 1994, borde hon tydligen ändrat den felaktiga antecknade adressen Norrmälarstrand 18 i Stockholm C/O Weingård . Se de olika och tillrättade postadresserna på bilagda dokument. Detta vill väll säga att Norrmälarstrand 18 var endast en kvarlämnad postadress och att folkbokföringen visste att vi var år 1994 bosatta i Frankrike sedan 1992.

    Ingegerd Sterbäck som fortfarande arbetar på skatteverket och som numera heter Widell, har personligen ansett att de dokument (personbevis) som trots mina skriftliga protester skickades ändå till Frankrike till en Jean-Pierre de Graal, alias André Arbili (som påstod sig vara min bror !) var en form av magistralt fel. Ni tjänstemän delar tydligen skilda uppfattningar om vad som är rätt eller talar inte tillräkligt med varandra.

    Det är också mycket märkligt att det skulle ta mer än två år för Ann-Catrin Weingård att upptäcka att jag inte bodde på samma adress som hennes, Norrmälartstrand 18. Detta efter att hon återregistrerades som resident i Sverige i oktober 1995? ”flyttning” till denna adress som folkbokföringen anteckningar felaktigt påstod att hon skulle ha haft sedan september 1993. Om jag missförstår ”era anteckningar” rätt har Ann Catrin Weingård och min son flyttat mellan 1993 och slutet på 1995 från Norrmälarstrand till Norrmälarstrand ! Tyvärr verkar det så att folkbokföring nuvarande högste ansvarig Jenny Segeljakt (alias?) har svårt att kontrollera sina kryptiska anteckningar eftersom det är hennes undersåtar och medarbetare som gång på gång måste lysa och rätta till dessa.

    Även när Segeljakt framför Länsrättens domare med lågmäld röst påstod att folkbokföringen hade till slut återfunnit den anmälan om ny bostadsadress i Orust som jag hade registrerat år 1997 när jag blev tvungen att återvända till Sverige. Det blev nu svårt för folkbokföringen att fortsätta att förneka detta eftersom skatteverket 1997/98 hade tagit emot min skattedeklaration med rätt adress gällande både mig själv och den fastighet värde som Anne Catrin Weingård och Jean-Raoul de Marcenac ägde i Frankrike. Så Segeljakt hade lite svårt att förklara att folkbokföringen hade haft fräckheten att registrera mig senare endast i ”församlingens Röra” dvs. fortfarande utan känd hemvist. Alla dessa efterkonstruktioner visar sig vara patetiska.

    Att jag är ledsen? Jag är minst sagt dödstrött på det hela . Det har jag varit i mer än femton år nu…
    Hur många är som Ludwig, ledsna pga. myndigheternas missbruk eller s.k. slarv eller nonchalanta ” rutiner”?
    (Mest när det gäller de beskrivna metoder som myndigheter använde mot mig/oss för att sätta locket på avslöjade statliga och internationella penningtvätts skandaler som ”systemet” nyttjade av.)
    Att avslöja detta var tydligen mitt brott.(Crime de lèse majesté ?)
    Ingen bland alla dessa inblandade myndigheter har tänkt heller gjort något konstruktivt för att skydda Ludwigs ”bästa” , hans person integritet , hans social och mentala trygghet förutom att låta hans personnummer ändras under mer än ett år !

    Överklaga? JO? JK? Varför inte hos Sankt Peter: -)
    Jag har inte slutat att engagera mig i min och min sons fall sedan Ludwig blev lömsk kidnappat från sitt hem i Frankrike år 1995 och överklagat alla de olika angrep som utfördes mot min person och min familj från:

    Tullverkets kränkandeskrivna förtal från Herr Fyhr, tjänsteman i Malmö, som skickades till franska tullen där det påstod att jag skulle vara misstänkt för knarksmuggling försök i Sverige! Detta blev konstaterade och nekades till slut inte mindre än 8 år senare av tulldirektionsverket

    SPM ”Speciella mål” numera ekobrottmyndigheter genom själva anklagaren Bo Skarinder har låtit utföra de grövsta brott gentemot sin huvudman genom att förstöra eller manipulerat bevis material . Skarinder har dessutom hindrat en internationell förundersökning och illegalt blandat sig i fransk rättssak genom att producera förfalskat köpeavtal av vår fastighet och bostad i Frankrike där min signatur såsom köpare blev bortsuddat.

    Åklagarmyndigheter i Stockholm som la ner (av särskilda skäl) en anmälan från A-C Weingård, mig själv och Bengt. Weingård för olika olaga hot som tvingade henne och hennes far att sälja vår fastighet till de personer och organisationer som hotade oss. Denna anmälan förblev utan åtgärd av Stockholm åklagarmyndigheter (kammaråklagaren Stefan Lind) under 17 månader.
    Jag kallar detta för aktiv korruption.

    Tingsrätten i Stockholm som med omedelbar verkan gav Anne Catrin Weingård ensam vårdnad för vår son den 30 08 1995 . Detta ”I PARTENAS FRÅNVARO”, utan förberedelser eller social förundersökning dessutom utan legal motivering annat att ”moder ansåg sig vara lämpligare vårdnadshavaren än fader” …

    Folkbokföringens diarier manipulationer, konstiga rutiner, lögner och grova förfalskningar…

    Skatteverket så kallad ”speciell avdelning som hotade mig att bli av med personnummer…
    Se Tjänsteman Christer Ångström som dessutom hela sin arrogans erkände brott i framför opartisk vittne men påstod att dessa var preskriberade. För vem då!

    Svea Hovrätt i Stockholm som beslutar mot eget tidigare beslut ”e contrario” sitt tidigare eget ”res judicata” ( Se dom beslut:Mål nr Ö 155-09 och Ö 154-09 den 2009-05-08).

    Högsta domstolen som styrker Svea Hovrätten”e contrarios” beslut och som har avslagit överklagan från sökande utan skäl eller motivering.

    ”Synkrati” ?
    Det finns väl inte i det svenska språket men svenska ”modellen” verkar finnas kvar…

    Rätten ?
    Den existerar när domstolens drängar är politisk fria

    Den enskilde medborgaren som oförskyllt råkar i konflikt mot tredje part som i sin tur stöds partiskt av myndigheter blir åsidosatt av rättens mekaniska maskineri. Maktfullkomliga myndigheter utövas en viss form av ostracism gentemot den enskilde och termen rättshaverist stämplas för att befria dessa myndigheter från sina brister gentemot den kritiska medborgaren utan att omprövas sina ställningstaganden.

    Kärrande medborgaren i frågan för en kamp som i stor del är berättigad men blir hånad såsom ”Don Quijote” eller liknande patetiska gestalter.
    För varje haverist finns en motpart: ett mekaniskt haveri i rättsystem.
    Likasom i fejden mellan Cicero och statsmannen Cato, som ansåg att de som opponerar sig till sin makt bör förstöras, vinner etablissemang med lakoniska och felaktiga beslut eller förrädiska medel som förvandlar rättsäkerhet till en chimär.
    En kall naturlig dotter födds som en avkomma emellan Justianius och Torquemada och ersätter Themis.

    För min del fortsätter jag envist att sätta ljus på dessa vidrigheter och kan stolt försäkra er att ni inte har fullständigt lyckats hindra mig och mina pojkar att dela respekt och kärlek för varandra. Dessa gamla patriarkala maktfasoner och pennalistiska metoder måste motarbetas. Allra mest när deras dolda syftanden gynnar och förtjänar detta internationella kriminella etablissemang.

    Jag kan försäkra att nämnda tjänstemän av den ovan beskriven sort står till helt andras tjänster än till det svenska folkets rätt och säkerhet.

    Jean-Raoul de Marcenac

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *