Ökat straffansvar i stat och kommun!

För att stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för det offentliga ställer alla riksdagspartier nu upp på att straffansvaret för offentliga tjänstemän ska återinföras. Därmed går man Sverigedemokraterna till mötes, även om man inte går lika långt som partiet föreslagit i flera år.

På onsdagen ställde sig samtliga riksdagspartier bakom ett tillkännagivande till regeringen med krav på ett utökat straffansvar för offentliga tjänstemän. Riksdagen uppmanade regeringen att se över lagstiftningen och anpassa den till dagens förhållanden och skapa ett tydligt straffrättsligt tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. I klartext betyder det att statliga och kommunala tjänstemän som begår fel åter ska kunna straffas för det.

Det blir en ny regerings uppgift att efter valet i höst ta fram ett skarpt förslag om hur en sådan lagstiftning kan se ut. Den breda uppslutningen i riksdagen bör en sådan reform hamna högt upp på den nya regeringens dagordning.

Det var 1975 som S-regeringen i sin ”ämbetsansvarsreform” (prop. 1975:78) genomförde en betydande avkriminalisering som gjorde det omöjligt att straffa tjänstemän som gjort fel i tjänsten.

Före 1975 gällde ett långtgående straffrättsligt ansvar för offentligt anställda tjänstemän som innebar att de kunde dömas för tjänstefel (genom försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosätta vad som åligger dem) eller tjänstemissbruk (att missbruka sin ställning). Den som ämbetsansvaret gällde kunde vid sidan av vanliga straff dömas till de särskilda ämbetsstraffen avsättning och suspension. Dessutom fanns bestämmelser om disciplinansvar som innebar att tjänsteman kunde åläggas disciplinstraff – varning, löneavdrag, suspension eller, med
vissa begränsningar, avsättning – för förseelser.

Sverigedemokraterna har i många år motionerat om återinfört tjänstemannaansvar. Senast förra året avslog riksdagen förslaget. I år har alltså alla partier ställt upp på att straffansvar för tjänstemän borde återinföras. Riksdagen uppdrar åt regeringen att ta fram skärpt lagstiftning.

Konstitutionsutskottet skriver: ”Ett utökat straffansvar för tjänstefel skulle enligt utskottets mening stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga
verksamheten … Det innebär inte att utskottet förespråkar en återgång till de bestämmelser som gällde före ämbetsansvarsreformen.”

I KU-betänkandet gör Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD) ett särskilt yttrande: ”Vi välkomnar utskottets ställningstagande om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. Som framgår av våra motioner i ärendet skulle vi vilja gå längre än utskottet och ställa större krav, men vi ser utskottets ställningstagande som ett steg framåt och avstår därför från att reservera oss.”

*

Se mer: Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU37

Publicerat i Ansvar, Maktmissbruk, SAMTIDEN, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Lars Bern: Segrarna skriver historien

GEOPOLITIK, MORAL&ETIK

Västvärldens falskspel

Den moderna historieskrivning som präglat den bild som vi har av världen, har mer än någon annan skrivits av britterna och den angloamerikanska makteliten. Den historia jag fick mig till livs i skolan var ett typexempel på regeln; att det är segrarna som skriver historien, inte historikerna som vi blivit lurade att tro. Följaktligen fick vi aldrig läsa att det var Röda Armén som besegrade nazisterna och inte britter och amerikaner. Deras roll var underordnad. Allt om britternas och de övriga europeiska kolonialmakternas totalt hänsynslösa och upprepade folkmord i kolonierna, var likaså utelämnat i mina historieböcker. Detsamma gäller britters och amerikaners folkmord på tyska civila i slutet av kriget via sanslösa terrorbombningar, sedan nazisterna i praktiken var slagna.

Det är som om fattiga människor i väst och det som tidigare kallades tredje världen saknar betydelse och människovärde. De som Hillary Clinton rubricerade som deplorables i valrörelsen 2016 och den halva miljon barn som dog i Irak och som förra utrikesministern i USA Madeleine Albright tyckte var värt priset för störtandet av regimen där.

Dessvärre är nedvärderandet av icke västerlänningar en grundvärdering som fortfarande präglar den angloamerikanska propagandaapparat som kallas MSM (main stream media). Vår västliga värld som pratar en massa om bekämpandet av rasism, är kanske det mest rasistiska systemet under världshistorien. Vi hittar då och då uppräkningar i media av den moderna tidens folkmord där Stalin, Mao, Hitler, Pol Pot och Idi Amin brukar radas upp, men aldrig en stavelse om britternas folkmord i kolonierna och de 20 miljoner människor som fallit offer för USA:s alla krig mot i praktiken försvarslösa länder och människogrupper de senaste 70 åren.

Det imperium som en gång var Storbritannien har försvunnit och kvar är en beklagansvärd spillra som försöker leva på drömmar från fornstora dagar. Landet är nu inne i ett plågsamt sönderfall som bl.a. tagit sig uttryck i Brexit, ett Skottland som frigör sig och en ständig konflikt med Irland. Ett så fint imperium kan ju inte heller vara underordnat ett annat sönderfallande imperium som heter EU. Desperationen hos vissa kretsar inom den brittiska politiken över att försvinna ut i skuggan i dagens värld, har nu tagit sig ett uttryck som hotar hela världsfreden. Det verkar som om man tänker att, går Storbritannien under så skall hela världen följa med. En exit ur världshistorien med bomber och granater med andra ord.

Planen man av allt att döma hade, var att utnyttja en förgiftning av en avhoppad rysk agent genom att påstå att det var en nervgiftsattack iscensatt av den populäre president Putin och få honom framställd som en totalt hänsynslösa mördare. Självklart innan man kunde ha tillstymmelse till bevis, sådana behöver aldrig den angloamerikanska eliten, det är ju de själva som skriver historien. Hela upplägget saknar all trovärdighet. Varför skulle den annars ytterst kallt beräknande och rationelle Putin göra detta någon dag före sitt presidentval? Därefter planerade man åter att ordna en False Flag i Syrien där ryssarnas allierade, den hos sitt folk populäre president Assad skulle utmålas som en som bombade sitt eget folk med kemiska vapen. För vilken gång i ordningen kommer jag inte ihåg. På så sätt skulle man kunna mobilisera en ny militär attack på brittiskt initiativ mot ytterligare ett land befolkat av deplorables. Det sönderfallande Britannien skulle framstå som stort igen, genom att leda attacken hoppades regimen i London.

Nu gick det inte som de brittiska politikerna drömde om. Dels lyckades ryssarna i Syrien lägga beslag på en lastbil med kemiska vapen på väg till terroristerna från britterna och man kom den planerad Fals Flagen på spåret en månad i förväg. Den ryska militären gick ut och varnade för vad som var på gång. Tyvärr har britternas moral blivit så avtrubbad att man trots avslöjandet fortsatte sin plan. På något sätt har False Flag operationer blivit så vanliga inom västs utrikespolitik att man inte längre skäms för att iscensätta dem inför öppen ridå. Alla har vi de bevisat falska anklagelserna mot Irak inför anfallet 2003 i färskt minne.

Med sitt agerande pressade britterna USA:s president med sin vacklande ställning på hemmaplan till att stödja planerna på en straffexpedition i Syrien. Frankrike med sin nya president med Napoleonkomplex som i likhet med britterna ser Frankrikes roll i världen snabbt krympa ihop, hoppade givetvis på det vansinniga projektet. Tyskland vars roll i världen växer uttryckte pliktskyldigt ett muntligt stöd men vägrade att stödja aktionen militärt. Britterna hade även en biavsikt att tvinga Ryssland, världens största kärnvapenmakt, ut från sin permanenta plats i FN:s säkerhetsråd. Frågan man istället borde ställa sig är, vad har krympande gamla kolonialmakter som den brittiska och franska där att göra i dagens värld? Varför sitter t.ex. inte istället Indien med sin dryga miljard medborgare och växande ekonomi där? Och varför håller man betydligt inflytelserikare länder som Tyskland och Japan utanför?

Tanken hos britternas Theresa May var givetvis att bomba Damaskus sönder och samman, vilket garanterat hade utlöst direkta strider mellan ryska och amerikanska/brittiska förband. Hon kom även med ett löjeväckande hot om brittisk atombombning mot Ryssland. Amerikanska militärledningen som vet vilka vapensystem ryssarna förfogar över, varnade Trump för att ta en militär konfrontation med dem. Resultatet blev därför en begränsad straffexpedition som förhandlades fram med ryssarnas militär för att dessa skulle hålla sig på avstånd och inte ingripa.

Detta är bakgrunden till att britter, amerikaner och fransmän fredag den 13 april inledde ett begränsat angrep mot 8 förvarnade och utrymda mål i Syrien med 103 kryssningsmissiler. Enligt rysk militär eliminerades två tredjedelar av missilerna av syriska luftförsvaret (och kanske rysk elektronisk störning) varför bara 3 av målen träffades. De tre allierade förklarade att inga missiler gått förlorade men att hela 70 st hade använts för att slå ut tre tomma byggnader i utkanten av Damaskus, vilket låter helt osannolikt. Britterna menade att man slagit ut produktionsanläggningar och lager av kemiska vapen, vilket är en uppenbar lögn eftersom inga kemiska gifter läckt ut och i stort sett inga liv gått tillspillo. Arrogansen hos västliga politiker har nått en sådan bottennivå att man inte längre bryr sig om att man kommer med för alla iakttagare uppenbara lögner. Detta underlättas av att som brukligt numer, är dessa politiker uppbackade av västvärldens MSM som okritiskt sprider deras Fake News propaganda på beställning.

Den här skändliga aktionen har fått stöd från lilla lydriket Sveriges regering och opposition. Däremot har den socialdemokratiska brittiska oppositionsledaren Jeremy Corbyn kraftfullt kritiserat och motsatt sig operationen.

Fiaskot för USA, Britannien och Frankrike är åter ett bevis för västs snabbt sönderfallande hegemoni. Jag fruktar för den dag när resten av världen gör upp räkningen med oss västerlänningar. Den dagen kommer snabbt närmare.

Lars Bern

Publicerat i Europa, Lars Bern, Media, Pengar, politik, Putin, Terrorism, Trump, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Attacken mot Syrien är en sionistisk historia

 

Malmoe
fredag, april 13, 2018
Hem Länder Syrien  Attacken mot Syrien en sionistisk historia
 

Vad beror denna hysteri mot Syrien på? Vem gynnas av att Bashar al-Assad ständigt anklagas för att gasa sin egen befolkning? Varför skickar inte Donald Trump sina ”smarta” missiler mot terroristerna? Varför är man så snabbt att peka ut den skyldige, bara timmar efter att något hänt, utan minsta bevis? Varför lär man sig inget av sina misstag, de man själv erkänt begåtts i Irak och Libyen? Frågorna är många men svaret är bara ett, alla krig i Mellanöstern sker för att sionisterna vill det. Vad som är sant och falskt, rätt eller fel, spelar ingen roll. Det handlar om makt. Sionisterna styr USA – då har sanningen ingen som helst betydelse. Titelvideon och texten nedan kompletterar varandra.

Sionisternas makt i USA total

Sanningen är att all militär makt i västvärlden, framför allt i USA, existerar för att skydda Israel. 2006 publicerade John Mearsheimer och Stephen Walt boken The Israel Lobby. Deras bok slog ner som en bomb, dels för att de var professorer på ansedda universitet, dels för att de är judar. De skriver:

”Sedan 1990-talets början och speciellt efter 11 september 2001 har USA:s stöd till Israel motiverats med att båda länderna hotas av terrorister med ursprung i arabländer och/eller den muslimska världen. I praktiken betyder detta att USA ger fri lejd åt Israel att agera mot palestinierna som de behagar men, än värre, att USA ska i förebyggande syfte attackera länder som Israel upplever som hot, t.ex. Irak och Syrien. Med synsättet att USA hotas av de muslimska terroristerna, blir Israel en viktig allierad i området eftersom Israels fiender även är USAs. I verkligheten är det tvärtom. Israels fiender i regionen blir ett hot mot USA just för att vi hjälper Israel.”

I boken tar man upp många exempel på det israeliska inflytandet. Det handlar om direkt och omfattande spionage, den israeliska lobbyns kontroll och censur av kongressen, det vitt förgrenade nätverk av olika lobbyorganisationer och tankesmedjor och Israels utpressning för militärt och ekonomiskt stöd. Det man säger bekräftar det andra tidigare sagt. Överste Lawrence Wilkerson berättade att detta var något alla visste men man mer viskade om i korridorerna än talade högt om på cocktailpartyn. 2004 sade den då avgående senatorn Ernest Hollings inför senaten:

”Ingen president kan väljas, republikan eller demokrat, utan att AIPAC (israelisk lobbyorganisation) talar om för dem exakt vilken politik som ska föras, vilka dokument som ska skrivas under, o.s.v. I president Bush tal inför AIPAC bedyrade han sitt fulla stöd till dem, att ge stöd åt Ariel Sharons politik där några gränser från 1967, några förhandlingar om återvändande eller något tal om tidigare resolutioner inte längre skulle gälla. Detta är ingen konspirationsteori, detta är verkligheten. Jag vill utmana mina 99 kollegor i senaten att berätta varför USA är i Irak annat än om det inte vore för att den israeliska lobbyns policydokument, Project for a New American Century (PNAC), i verkligheten är USA:s officiella politik.”

Senator James Abourezk sade i en radiointervju:

”Jag kan berätta att från min personliga erfarenhet, åtminstone vad gäller kongressen, så bygger Israels stöd där helt och hållet på rädsla – rädsla att bekämpas av den israeliska lobbyn om man inte till fullo gör som de säger. Jag kan också säga att på min tid var det ytterst få som hade några varma känslor, varken för Israel eller den israeliska lobbyn. Jag har hört så många samtal där man öppet beklagar sig hur man känner men man är mycket rädd att det ska komma ut. Privat hör jag ofta ett förakt för Israel och den israeliska lobbyn, men ingen vågar göra sin uppfattning offentlig.”

Mearsheimer och Walt skrev att den israeliska lobbyn inte fungerar som en organisation utan ett nätverk med flera olika grenar och där den som opponerar sig attackeras från alla håll:

1984 hjälpte den israeliska lobbyn till att senator Charles Percy besegrades eftersom han, enligt dem, uppvisat

”en okänslighet, ja t.om. fientlighet mot lobbyns uppfattning”

Thomas Dine, då ledare för AIPAC förklarade:

”Alla judar i Amerika, från kust till kust, samlades för att slänga ut Percy. Alla politiker som sitter vid makten idag och de som vill bli valda i framtiden kunde se vad som hände.”

Douglas Bloomfield, f.d. AIPAC, sade:

“Det är vanligt att en kongressledamot och dess tjänstemän att de först hör av sig till AIPAC när de behöver information, innan de söker information någon annanstans. AIPAC kallas ofta in för att hålla tal inför utskott, arbeta med lagstiftningen, föreslå taktik, forska, leta efter stöd från andra i kongressen och samla in pengar.”

Demokraternas majoritetsledare i representanthuset, Nancy Pelosi, sade 2005:

”Det viktigaste är Israels överlevnad….och det största hotet mot den kommer idag från Iran. Israels monopol på kärnvapen i regionen är därför viktig.”

2003 anklagades Saddam Hussein för påstådda köp av uran från Niger. Bakgrunden var ett memorandum som skrivits om saken. Dick Cheneyskickade Joseph Wilson för att undersöka hur det förhöll sig. Hans slutsats var att ingen sådan försäljning ägt rum och att CIA hade vägrat att befatta sig med memot. Trotts detta hänvisade George W. Bush till detta memorandum (som ingen hittills sett) i sitt tal till nationen 2003:

”Den brittiska underrättelsetjänsten har fått kännedom om att Saddam Hussein har försökt att köpa signifikanta kvantiteter uran från Afrika”.

Timingen var här oerhört exakt eftersom Bush sökte övertyga kongressen om nödvändigheten att anfalla Irak. Det faktum att man så utstuderat ljuger är i sig avskyvärt men det sätter fingret på något ännu viktigare – varför var det så viktigt att anfalla Irak att man t.o.m. var beredd att ljuga? Nu ljuger man igen om Syrien men varför? Varför är man så mån om att få till ett anfall?

Varför Syrien och Iran?

Historiskt har Syrien varit det land som stått emot Israels agerande i regionen längst och mest konsekvent. Iran stod länge under USA:s kontroll, så även Irak. Syrien har dock sedan 1971 letts av familjen al-Assad. Först var det Hafez men nuvarande president, Bashar al-Assad, fick ofrivilligt ta över presidentposten i Syrien från sin far år 2000.

Syrien har motsatt sig bildandet av staten Israel redan från början. Efter att ett fredsavtal slutits 1989 vägrade Israel att dra sig ur grannlandet Libanons södra delar. Södra Libanon består i hög grad av shiamuslimer som flytt från Palestina efter fördrivningen 1948. En stark kraft där är Hizbollah. De var från början en paramilitär grupp men idag är det en komplett organisation som mer drivs som ett företag. Man har underrättelsegrupper, spiongrupper och militära förband men ägnar sig minst lika mycket åt samhällsbyggande verksamhet som skolor, sjukhus, infrastruktur, o.s.v. Man är idag en helt integrerad och viktig del i södra Libanon.

Organisationen har genom åren beskyllts för attacker, bl.a. i Beirut mot amerikanska mål, något organisationen bestämt förnekar. Det som däremot är helt säkert, vilket man själv erkänner, är att man inriktat sig på de delar av södra Libanon som varit under israelisk ockupation.

Hizbollah vägrar att avväpnas innan varje meter av ockuperat territorium av Libanon är återlämnat. Israel är fortfarande kvar i södra Libanon. Syrien är hatat av Israel för dess stöd till Hizbollah.

Efter störtandet av Shahen av Iran 1979 har landet kommit att bli en del av den shiamuslimska axel som sträcker sig från Iran i öst till södra Libanon i väst. När USA anföll Irak motsatte sig både Syrien och Iran det kraftigt. Irans inflytande i framför allt södra och mellersta Irak har ökat sedan Saddam Hussein störtades men det är högst troligt att landet alltjämt påverkas, direkt och indirekt, av USA.

Ryssland hatas för sitt stöd till Syrien och Iran.

Slutsats

Det råder inga som helst tvivel att ISIS använts i ett försök att störta Bashar al-Assad efter de misslyckade försöket 2013 att anfalla landet efter en påstådd gasattack. Rysslands stöd till Syrien förändrade bilden dramatiskt. Samtidigt som Ryssland bekämpat ISIS har USA, Israel och Saudiarabien stött dem, med målet att röja al-Assad ur vägen. Samtidigt ökar det shiamuslimska inflytandet i regionen och Hizbollahs högste andlige ledare finns i Iran.

Israels plan har nu gått i stå och Syrien börjar komma på fötter. Hatet mot Ryssland, Syrien och Iran måste ses i ljuset av ovanstående. Sionisterna styr USA och Israel hatar Syrien. Ryssland ger nu sitt stöd till Syrien och Hizbollah i södra Libanon stöds av Iran.

Just nu verkar tiden emot Israel. Syrien tillfrisknar snabbt och världen börjar se igenom dessa falska flaggor – iscensatta brott gjorda av egna agenter för att motivera ett militärt ingripande. Ett allt starkare Ryssland och ett nationellt uppvaknande i USA och Europa riskerar också att på sikt minska stödet för sionistiska anfallskrig långt bort.

Det är sionisterna som bestämmer. Inom några dagar vet vi vad de bestämt sig för.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Svensk neutralitet hotad av alla NATO-allianser

Hem Åsikter Ledare Världen på randen till WWIII

Världen på randen till WWIII

Fria Sidor ska i detta inlägg granska situationen i Syrien, varför vi har den, vad den innebär och hur Sverige bäst borde förhålla sig till den och dagens geopolitiska läge. Det blir en salig blandning av fakta, historia men även en hel del tyckande. Utgångspunkterna är två; dels att korrekt förstå dagens situation, dels att komma fram till hur Sverige bäst ska agera. Ambitionen är att göra detta på kortast möjliga sätt. Det blir ett inlägg med både historik, samtid och en hel del hjärta. Det behövs för världen nu känns otäck. Donald Trump har just tweetat att Ryssland nu ska göra sig redo för missilerna.

Små saker utlöser

Alla större krig börjar alltid med en mindre konflikt. I första världskriget var det några skott i Sarajevo, i andra världskriget konflikten i Polen och i det, som många anser pågående WWIII, var det 9/11. Detta är dock alltid bara en mycket liten del i ett betydligt större skeende som föregått händelserna.

Stora skeenden bakom

I första världskriget var det en önskan att stoppa Tysklands ökade inflytande på bekostnad av det brittiska väldet under Rothschild med bas i City of London. Tyskland växte fram, efter enandet 1871, som en mäktig och produktiv industrination, med egna ambitioner till havs och med en ambition att knyta samma Europa och Asien genom landbaserad järnväg. Då skedde all handel till havs och den kontrollerades till 100% av Rothschilds City of London. Ett krig var nödvändig för att behålla kontrollen.

Uppvaknande till judisk makt

Efter första världskriget var det många som insåg att det var judiskt inflytande bakom allt. Man såg att det var dessa internationella sionistiska ultraförmögna, fanatiska, judar som låg bakom både USA:s medverkan i första världskriget, kuppen i Ryssland och bakom det judiska hemlandet i Palestina. Man såg att det var denna lilla klick som stod bakom utlåning till alla krig, det militärindustriella komplexet men också de som sponsrade alla kommunistiska revolutioner runtom i världen för att störta den rådande ordningen.

En resning skedde i många länder, i Spanien med Franco, i Italien med Mussolini och i Tyskland med Hitler. Flera andra länder såg också tydligt vem fienden var. Därför var man från dessa judiska inflytelserika kretsar tvungen att fullständigt krossa denna strävan för evigt. Ett fullständigt ursinnig hatkrig följde, framför allt riktat mot tyska folket, som skulle förgöras, för deras fula önskan att råda över sitt eget öde och den lögnaktiga förintelsemyten skapades för att evigt påminna oss om det farliga att tänka självständiga tankar.

Sovjetunionens många roller

Vad gäller Sovjet finns det några olika spår men vi kan sannolikt bena ut en hel del genom att titta på situationen idag. Det är bevisat och klarlagt att det var judiskt inflytande och kapital som låg bakom kuppen i Ryssland 1917, plundringen av statens och kyrkans förmögenheter och sedan massmordet på miljoner oskyldiga människor. Stalins roll är något mer oklar men helt klart är i alla fall att han var nyttig att krossa det nationella uppvaknandet som skedde i hela Europa under 1930-talet.

Sovjet var sedan det första land som erkände staten Israel så fram till 1948 tjänade man således judiska intressen. Mycket tyder på att man efter detta år sedan kom att tjäna som en ond och farlig fiende genom vilken det ultraförmögna kunde förmå, inte minst USA:s befolkning, att skuldsätta sig och lägga enorma summor på olika militära projekt, försvarssystem i yttre rymden och att åka till månen. Utan en farlig yttre fiende hade detta inte varit möjligt. Det som pekar på detta är att internationellt kapital stöttade Sovjet både finansiellt och tekniskt fram till 1990.

Boris Jeltsin

När Sovjetunionen kollapsade, troligen p.g.a. det urusla ekonomiska systemet runt 1990, var det dags för nästa steg. Det är troligt att mycket av svaren finns i vad som hände under Boris Jeltsin. Fria Sidor har här en kunskapslucka men vet så mycket att hans far var anti-sovjet och hans mor, sömmerska. Redan detta faktum kan berätta något för oss. Han kom till makten med hjälp av de inflytelserika, ofta judiska, oligarker som under Sovjettiden byggt upp sitt inflytande runtom i Sovjet, både politiskt och ekonomiskt. Han vände sig omgående till internationellt kapital, IMF och världsbanken som föreslog en omedelbar privatisering.

För att få igenom sina förslag ändrades konstitutionen så att mer makt flyttades över i den ryske presidentens händer. Hela landet satte sig nu i skuld och fattigdomen bredde ut sig, den ryka rubeln störtdök. Alla råvarutillgångar och enorma statliga företag som delades ut till folket genom s.k. vouchers, således snabbt för att kunna ha råd att få mat för dagen. Köpare var de förmögna oligarkerna, understödda av internationellt kapital som nu fick mycket för sina dollar. Halva Rysslands samlade förmögenhet låg till slut i händerna på ett tiotal, judiska, oligarker. Ett helt land hade privatiserats, för en spottstyver.

Vladimir Putin

Så skulle det nog ha förblivit men ödet ville annorlunda. Den svårt alkoholiserade Jeltsin, blev allt mer opålitlig, hotades med riksrätt och sparkade fyra gånger hela sitt regeringskabinett. Han utsåg sedan den lågmälda, f.d. KGB-agenten, Vladimir Putin, till sin efterträdare, något han kunde göra med den nya utökade presidentmakten. Det tog inte lång tid innan Putin krävde samarbete från oligarkerna som i panik försökte överföra sina tillgångar bl.a. till Rothschild i City of London. Det rättsliga efterspelet pågår fortfarande. Sedan dess är Ryssland hatat i västmedia och i de judiska internationella finanskretsarna.

Med ett försvagat Ryssland, som låg på knä, med egna interna problem låg vägen öppen för de judiska oligarkerna i USA och Storbritannien att agera fritt i världspolitiken. Kina var ännu ett obetydligt land ekonomiskt/militärt och man flyttande fram sina positioner på alla sätt. Forna öststatsländer kom att kasta sig i händerna på NATO, vars militära närvaro i världen expanderade kraftigt.

Sionistisk aggression tilltar

Tiden var nu mogen att genomföra Yinon-planen, Project for a New American Century (PNAC) och andra sionistiska planer att en gång för alla slå ut det motstånd som fanns mot den judiska terrorstaten Israels aggressiva framfart i området. Redan tidigt hade planer dragits upp att man skulle störta sju regimer i regionen, något som inte bara finns dokumenterat utan också bekräftades av bl.a. NATO-generalen Wesley Clark. Som en skänk från ovan kom så 9/11 2001. Nästan samma dag pekades BinLadin, f.d. CIA-agent då under namet Tim Osman, ut som skyldig. Muslimerna, i störta allmänhet, fick nu ta över Sovjets roll som världens största hot. Veckor efter började förberedelsen för att attackera Afghanistan, sedan följde Irak 2003, Libyen 2011, Syrien 2013, o.s.v. Sverige har direkt och indirekt deltagit på NATO:s sida i flera av dessa konflikter, om inte alla?

2011 var Ryssland fortfarande för svagt för att protestera. Just då styrdes landet också av Dmitrij Medvedev, som lade ner sin röst vilket banade vägen för NATO-bombningarna av Libyen. 2013 var det så dags igen. Denna gång hetsade man mot Syrien som påstods ha använt kemiska vapen. Denna gång intervenerade dock Ryssland. Man krävde en oberoende utredning. Det hela resulterade sedan i att Syrien gick med på att, under bl.a. ryskt överinseende, skrota samtliga kemiska vapen.

Det israelisk-amerikanska inflytandet minskade också samtidigt i Irak. USA fick se sina utsedda knektar tappa inflytande inte minst på bekostnad av det shiamuslimska främst i mellersta och södra Irak. Plötsligt stärktes nu de personella, militära och ekonomiska banden mellan Syrien, Irak och Iran. Detta var en motgång för Israel som genast lanserade Al-Qaida 2.0, ISIS.

ISIS det nya Al-Qaida

ISIS, som man påstår vill upprätta ett islamistiskt kalifat, kunde dels skapa kaos i Syrien och Irak, dels ockupera mark för att hindra kontakten mellan Syrien, Irak och Iran, dels ge en legitim förevändning att låta USA befinna sig i området, helt oinbjudna, för att påstått bekämpa ISIS. Det har sedan bevisats att både USA, Israel och Turkiet gett sitt direkta och indirekta stöd till just ISIS. En del videos på halshuggningar av män i overaller, filmade i studios, måste ses i ljuset av detta. Inte sällan visade de sig först släppas av en israelvänlig intresseorganisation i London.

Donald Trump – The Real Rocket Man

Donald Trump gick till val på att USA skulle dra sig ur dessa konflikter långt bort. Sannolikt var det redan från början bara ett spel för galleriet. Idag gäller inte detta längre. Fria Sidor ber sina läsare om ursäkt för en initial naivitet som också grundade sig i en förhoppning.

Trump är troligen idag världen farligaste man som får Nordkoreas Kim Jong Un att framstå som en vindpust i jämförelse. Redan 2017 kunde vi se vartåt det barkade. I en helt uppenbart fabricerad falsk flagga, rapporterad av de korrupta Vita Hjälmarna (hyllade av vänstern i Sverige) påstås Bashar Al-Assad nu, igen, ha använt kemiska vapen mot sin egen befolkning. Donald Trump, The Real Rocket Man, skickade mitt under en middag med den kinesiske presidenten Xi Jinping, 59 missiler mot Syrien. Trumps egen dotters reaktion ska här ha spelat en stor betydelse enligt honom själv.

De sionistiska rysshatet

En hel värld ser så klart vad som pågår men i USA och stora delar av Europa kontrolleras berättelsen alltjämt av sionistiska krafter. Lögnerna har fortfarande ett grepp om den breda allmänheten. Ryssland hatas av det judiska inflytandet alltmer i framför allt USA och Storbritannien. För att hindra varje försök till närmande mellan Trump och Putin måste man till varje pris hålla liv i ryss-hetsen och skrämma Trump att inte ta, ens ett litet steg, till samtal och dialog. Det är i ljuset av detta vi måste se den falska kemiska attacken på en f.d. rysk dubbelspion och hans dotter i Salisbury tidigare i år. Det håller liv i ryss-hatet, det hetsar mot Ryssland och därmed hoppas man att det ska försvaga Rysslands hjälp till Syrien. Till detta har också kopplats ett batteri av olika sanktioner.

Underrättelser om förestående attack

Vladimir Putin fick genom sina underrättelser klart för sig att Israel inte ger sig. Man flyttar fram sina positioner och i USA har man nu ett rent krigskabinett helt och hållet rensat från sunt förnuft och moderation. Det är sionistiska fanatiska krigshetsare som Trump nu omger sig med hela dagarna och för ca: en månad sedan stod det klart att man förberedde en ny falsk flagga. Putin, för att stämma i bäcken, såg sig nödsakad att för hela världen visa upp att Ryssland kan och kommer att försvara sig om USA skulle göra verklighet av alla hoten. Det var inte för att imponera, utan för att avskräcka.

I april 2018 kom den så, den falska flaggan och Assad påstås nu, igen, för tredje gången, ha gasat sig egen befolkning – också denna gång rapporterat av de, i Sveriges vänsterkretsar, så hyllade Vita Hjälmarna. Detta i ett läge då Syrien är på väg att slå ut de kvarvarande terroristerna. Något t.o.m. ett barn kan räkna ut inte är något han skulle göra.

Kurderna samma funktion som ISIS

Kvar idag i Syrien finns snart endast USA och dessa skyddslingar kurderna som nu har fått ta över rollen från ISIS som förevändning för den amerikanska närvaron i Syrien, något som Turkiet, av naturliga skäl, inte ser med blida ögon på. Vad Syrien själva anser i frågan har sedan länge varit irrelevant både för USA och NATO-landet Turkiet. Endast Ryssland är inbjudna till landet och alla annan närvaro sker i strid med internationell rätt, men vad bryr sig det sionistiska inflytandet om det?

Trump målat in sig i ett hörn

Trump har nu målat in sig i ett hörn. Han har, nyligen, kallat Assad för ett djur och idag, 11 april 2018, tweetat ut att USA (eg. bättre Usrael) snart kommer skicka sina missiler och att Ryssland ska vara beredda. Den gemensamma övningen mellan Israel och USA i mars framstår nu i ett nytt ljus och uttalandet från en amerikansk general att amerikaner bör vara beredda att dö för Israel.

FN resolutionerna

Den 10 april 2018 debatterades och röstades om vidare åtgärder i FN:s säkerhetsråd. USA:s förslag lägger utredningen i händerna på en mekanism under FN, där generalsekreteraren, António Guterres, får stort inflytande. Syftet är att under ett år utreda frågan men att också utpeka den skyldige och med bindande konsekvenser som följd. Ryssland har, på goda grunder, hävdat att de som man ser kommer hålla i utredningen inte är opartiska utan i för hög grad kommer att ta politiska hänsyn. Man menar också att det därför inte heller går att koppla bindande konsekvenser till den. Ryssland och Bolivia röstade emot, Kina avstod och tolv andra länder, däribland Sverige (suck), röstade för USA:s resolution.

Rysslands resolution syftade till att ge mandat åt en oberoende internationell utredning under OPCW, Organisationen för förbud mot kemiska vapen, den har sitt säte i Haag, är oberoende från FN men samarbetar och fick Nobels fredpris 2013. Syrien har välkomnat en sådan utredning från OPCW. Förslaget bygger i hög grad på ett tidigare framtaget av Sverige. 6 röstade för den ryska resolutionen, Bolivia, Kina, Ekvatorial Guinea, Etiopien, Kazachstan och Ryssland, 7 emot, Frankrike, Nederländerna, Peru, Polen, Sverige, Storbritannien och USA. 2 avstod, Elfenbenskusten och Kuwait.

Fingret på avtryckaren

Nu när läget är så låst hotar ett mycket allvarligt läge. USA med Donald Trump, The Real Rocket Man, har fingret på avtryckaren och den sionistiska maffian gnuggar händerna, både i kulisserna och öppet. Ska man nu äntligen få den där stora konflikten som kan få Syrien, Iran och kanske Ryssland på fall? Ryssland har sagt att alla missiler som avfyras mot Syrien kommer att skjutas ner. Varje attack mot ryska baser och personal kommer att besvaras.

Donald Trump – The Real Rocket Man

Sveriges fredsbevarande röst förlorad

Lilla Sveriges roll som en modererande röst har nu gått helt förlorad genom stödet till USA. Det hade varit klädsamt om man avstått. Men vad kan vi förvänta oss när Sverige t.o.m. utvisar en rysk diplomat efter en uppenbart löjeväckande icke-utredning som beskyller Ryssland för den kemiska attacken i Salisbury. Den äkta traditionella vänstern i Sverige måste känna en djup frustration över Sveriges fullständigt patetiska underdånighet mot den sionistiska överhögheten. Så känner också den äkta traditionella högern i Sverige. Dessa står varandra mycket närmre i denna fråga än de själva vill erkänna.

Sverige styrs idag av de Rödgröna. Det är då givet att de, inklusive det s.k. Vänsterpartiet står bakom detta. Jonas Sjöstedt (V) och Jan Björklund(L) är ju överens om det ryska hotet. Alliansen är, om möjligt, ännu värre. SD hade fram till nyligen en återhållsam, balanserad och låt oss säga, traditionell svensk hållning. Avhoppet av Mikael Jansson från SD vittnar om att man har närmat sig Alliansen i sin iver att bli rumsrena och få komma in i stugvärmen. Hur många Sverigevänner och neutralitetskämpar känner sig idag grundlurade av SD och sjupartiet?

Vad kan vi svenskar göra?

Den som anser att dagens utveckling är helt sjuk och riskerar att föra Sverige rakt in i NATO och göra oss till en legitim måltavla för det ryska försvaret måste leta utanför de åtta riksdagspartierna inför valet 2018. Den nuvarande åttaklövern sätter Sverige som måltavla i en eventuell framtida konflikt och till skillnad från USA ligger vi granne med björnen i öst. Sionisterna i USA och Israel klarar sig alltid men svenska folket gör nog bäst i att hålla sig till sin hävdvunna linje att ha goda relationer både väster och öster ut. Faktum är att hela Europa skulle fungera som en fredens ö mellan de sionistiska krigshetsarna på andra sidan Atlanten, Nordsjön och det ockuperade landet i Levanten. Det skulle vår värld må bra av, om det nu inte redan är för sent?

Såg du detta:  BinLadin, f.d. CIA-agent???

Filosofens Ove fråga:  är alla krig riggade av CIA/Mossad/Israel ???

friasidor.is ovan är ett bra exempel på pressfriheten som råder i Sverige!

Publicerat i CIA, DÖ DecemberÖverenskommelsen, Europa, Fria Sidor, judiska lobbyn, korruption, Maktmissbruk, NATO, politik, sionism, Socialdemokrati, Trump | Lämna en kommentar

Välkommen till en Ny Framtida Verklighet

Mira from Plejaderna via Valerie Donner, 9 april, 2018

Mira från Plejaderna 180409

Var hälsade, jag är Mira från Plejadernas Höga rådsförsamling som för tillfället tjänar Jordens rådsförsamling.

Idag hälsar jag er med all mitt hjärtas kärlek. Vi är så imponerade över arbetet ni gör för uppstigningsprocessen. Ni presterar på topp.

Varje dag görs framsteg. Med er hjälp rycks onda krafter upp med rötterna från de platser där de gömt sig. De förs bort från planeten dit de inte kan orsaka mera skada. Den här processen är mycket omfattande och för några dagar sedan fullbordade vi en av våra största operationer så här långt. Den hade planerats noggrant och genomfördes med stor skicklighet. De blev mycket förvånade. Denna framgång banar vägen för allt mera komplexa operationer som fullständigt kommer att befria planeten från de varelser som dröjt sig kvar långt efter att deras närvaro slutade vara önskvärd.

De här operationerna sker med täta intervaller. Det är ohållbart att tillåta de mörka krafterna (kabalen) att stanna på planeten mycket längre. De har utfört ohyggliga saker som inte längre kommer att tolereras. De kommer att betala priset för vad de gjort. Det garanterar vi.

I takt med att vi rensar bort det här mörka avfallet kommer planeten att börja kännas mera avslappnad och fridfull. Ni kommer att lägga märke till en känsla av glädje, som om atmosfären förändrats. Den oro och ångest många upplever kommer att lösas upp. Det här kommer att bana väg för Uppenbarensens dag (Händelsen).

Er ekonomi kommer att förbättras och ni kommer att lära er förverkliga det ni behöver helt och fullt. Er tro kommer att blomstra och era älskande hjärtan växa. Ni kommer att vara redo att lära er leva i kärlek och enighet, på det sätt planeten ursprungligen ämnades vara. Inga fler inkräktare. Jorden kommer att återbördas till den heliga planet hon var från början.

Precis som ni själva har jorden lärt sig sätta gränser, att inte tolerera respektlöshet eller övergrepp. Hon håller på att vakna till sitt nya högre medvetande. Är det inte underbart att ni kan följa med henne på den här resan? Ni är båda hedrade över att vara i denna cykel av växande och lärande tillsammans.

Lär från jorden. Var uppmärksamma på vad hon gör och visar er. Hon är ofattbart mäktig, och det är ni också. Tro på er själva och stå upp för det som är rätt. Vet att ni kommer att ta er igenom de slutliga faserna av mörkrets avlägsnande, för att leva i den femte dimensionen och gå vidare med er utveckling.

Vi som sitter i Jordens rådsförsamling har fullt upp med att övervaka allt som händer. Utryckningsgrupperna är vältränade och arbetar flitigt. Vi vill ert bästa.

Kärleksfulla hälsningar från oss alla. Jag är Mira.

Översättning: Sara

Publicerat i Ascension, Framtid, spirituell tillvaro, Tro, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Vem vågar se hela bilden om de ensamkommande?

 

Publicerat i Bakom Kulisserna, DÖ DecemberÖverenskommelsen, korruption, LVU, Maktmissbruk, Människa, migration, Pengar, politik, Socialdemokrati, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

Lag, rättvisa och smart sexhandel i lyckolandet

Lag och Rättvisa, Sex och Pengar i Sverige
Om Sex, Pengar och Lönsam Kommunal Människohandel
i det lyckliga Landet Lagom.

Systemfelet bakom sexköpslagen, tvångsomhändertaganden med LVU av ca fyrtio tusen barn per år, från sina familjer till vanvård i Stora Starka Statens och dess Klipska Kommuners Korrupta regi, är vad vi nu tillsammans ska granska i sagans trygga form:

Detta är början till en Saga om hur de mest kreativa, rika pedofilerna i samhällspyramidens allrasom mest kriminella topp, skaffade sig små lekkamrater, i det aningslöst materialistiska lyckolandet, utan en annan Gud än Pengar… Geijeraffären var början att försöka klassa pedofili som en sjukdom, som kan botas med tillgång på små barn ….

Parallellt med framgångssagan Svensk Social Demokrati som växte till sig från ett idéarbete i Tyskland för hundrafemtio år sedan, växte i Italien för hundra år sedan en Fascistisk Korporativ rörelse fram som byggde på de starka fackföreningarnas makt över individens själsliv, efter familjens uppfostran av vilja, känsla och tanke hos den kommande generationen samhällsmedborgare. Maria Montessori, och hennes pionjärinsats Montessoripedagogiken, blev den idé och förskolemetod som överlevde Mussolinis Fascism genom att helt ta avstånd från den.

En annan överlevare var de starka fackföreningarnas korporativism som överlevt i Sverige i form av LO, Landsorganisationen och sina efterföljare TCO, Akademikerna osv. Med hjälp av Saltsjöbadsavtalets uppgörelse 1938, kunde den oheliga alliansen mellan Socialdemokratin, LO och Arbetsdomstolen, skapa den unika svenska formen för jämlikad fascistisk korporativism prägla den ‘fria arbetsmarknaden’ i blandekonomins förlovade land.

Allmänt om Arbetsdomstolen (enligt http://www.arbetsdomstolen.se)

Arbetsdomstolen (AD) är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

För verksamheten gäller lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen.

Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. I andra typer av arbetstvister skall talan väckas vid vanlig tingsrätt. Om en part är missnöjd med tingsrättens dom, kan denna överklagas till Arbetsdomstolen. I båda fallen innebär Arbetsdomstolens dom ett slutligt avgörande av tvisten. Arbetsdomstolens dom kan alltså inte överklagas.

Arbetsdomstolen är en vanlig domstol i den meningen att verksamheten bekostas av statsmedel. Ledamöterna i domstolen utses av regeringen. De enskilda parterna i en tvist har inget som helst inflytande över domstolens sammansättning. Domstolen tillämpar också i huvudsak samma rättegångsförfarande som de allmänna domstolarna. Rättegångsbalkens regler gäller för Arbetsdomstolen.

Enligt Wikipedia är Allmän förvaltningsdomstol i Sverige en typ av domstol som avgör mål som i huvudsak gäller förhållandet mellan den enskilde och det allmänna, exempelvis stat och kommun. De allmänna förvaltningsdomstolarna har tre instanser: förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. Vanliga måltyper inkluderar tvångsvård, rätt till ekonomiskt bistånd, skattemål samt återkallelse av körkort. Förfarandet vid en allmän förvaltningsdomstol regleras framförallt i förvaltningsprocesslagen.

ALLMÄNNA DOMSTOLAR
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen

FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen

SPECIALDOMSTOLAR
Arbetsdomstolen
Marknadsdomstolen
Mark- och miljödomstol
Migrationsdomstol
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Patentbesvärsrätten
Tryckfrihetsdomstol
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd

Ovanstående typ av förvaltningsdomstolar finns inte i övriga Europa efter världskrigen. De anses inte rättssäkra. Det var en eftergift från Europeiska Rådet (European Council) att Sverige fick behålla våra gamla förvaltningsdomstolar som sedan Stormaktstiden mellan Gustaf II Adolf och Karl den XII skulle garantera Kunglig Majestäts närvaro i länen medan Kungen av Guds Nåde var ute och krigade i Europa. ‘Europa’ var för tjugo år sedan så angelägna att vi sent omsider kom med och blev fullständiga medlemmar i EU: Parlamentet, Kommissionen, Domstolen, Council och det Europeiska CentralBank-Systemet ECBS, befinner sig alltså vid sidan av och bortom överenskommelsen om Euro-valutan.

Genom skenrättegångar i den ovanstående snårskogen av rättsinstanser har Sveriges dolda pedofiler kunna locka till sig unga lekkamrater i minst fyrtio år… I de dolda pedofilringarnas kölvatten har sen en lönsam kommunal människohandel kunnat utvecklas till en storindustri: Via den ovanstående smarta rättsordningen har det blandekonomiska LVU/HVB-Systemet kunnat skydda de inblandade myndigheterna med sekretess: ‘för barnens bästa’ som det så vackert heter enligt FN Barnkonvention.

Barnkonventionen eller Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter är en traktat som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. 195 länder har ratificerat konventionen. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och stipulerar vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om man inte blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. (Wikipedia)

Men att ratificera Barnkonventionen betyder inte att inte att inkludera den under svensk lag. Ty då skulle ju skyddet hindrat tillkomsten av den lönsamma kommunala människohandeln? Nej, sidoinkomsten från det sexuella missbruket av underåriga barn är ju grundpelaren i de lönsamma familjehemmen och HVB-bolagen som kan vara delägda av de socialsekreterare som har rätten att med en enkel orosanmälan och med polisens transporttjänst tillskansa sig ett barn för sexuella tjänster till det jämlikade landets politiska elit, under LVU-lagens stöd. Ja, så fungerar det.

Tänk er in i en situation när en invandrad familj söker asyl: Föräldrarna är upptagna med att lägga fram sitt ärende för Migrationsverket. En nitisk socialarbetare påstår att de bråkiga barnen på förläggningen behöver tvångsomhändertas med polisens hjälp under LVU-lagen. Sen får familjen inte asyl utan skickas hem med enkel biljett till det land de kom ifrån – utan sina barn. Vips, har ett ensamkommande barn hamnat i de smartaste socialvårdarnas händer ….

Hur länge kommer den svenska materialistiska modellen att hålla? Efter Europeiska Rådets granskning av Romernas situation i Europa, under 2016, skulle det smarta LVU/HVB-Systemet samt rättsrötan i svenska Förvaltningsdomstolarna granskas. Men de ca tjugo gånger som Sverige blivit fäll för bristen på mänskliga rättigheter, har det kunnat tystas av Regeringens Sanningsministerium: SVT/Pravda som dolt alla kalla fakta för den svenska befolkningen, så att Regeringen kunnat betala böterna, och kunnat fortsätta som om ingenting hänt …

EuropaRådets granskning, när den väl blir av, kan komma att ändra på detta: Resultaten kan i bästa fall, ge landet en grundlagsgsändring efter de fyra allmänna valen 2022:
Valen till Riksdag, Landsting, Kommun samt en President vid sidan av den motvillige Statschefen med politisk munkavle.

Ja, så kan vi med DirektDemokratiska val på Internet mellan de allmänna valen, försiktigt och i små etapper, pröva oss fram till att vitalisera det politiska innehållet för den Nya Kungliga Republiken Sverige.

Sedan boken Sverige Medelvägens land publicerades 1936, har vi haft ett fruktbart öppet samarbete mellan den korporativa Staten och det fria kapitalistiska näringslivet i de starka bankernas land. Vår väl inarbetade bland-ekonomi borde kunna utvecklas även till en förstärkning av den ärftliga Kungamakten under en enad och stark protestantisk Svensk Kyrka:

En sådan vald President kan tex bemyndigas att med folkets stöd behöva landsförvisa ett par, tre rötägg i den politiska adeln per mandatperiod. Denna lilla rättighet hos Presidenten skulle kunna dämpa ivern hos de mest maktgalna att söka de ansvarsfullaste högsta positionerna i samhället med garanterat avgångsvederlag om hän missköter sig.

Med andra ord:

Återför Ämbetsmanna-ansvaret med konsekvens!

Publicerat i DÖ DecemberÖverenskommelsen, korruption, LVU, Maktmissbruk, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar

New World Order, går mot sin slutstrid

Anglo-amerikanska imperiet har förklarat krig mot mänskligheten

15.07.2016 22:31

washington män

I denna artikeln går vi igenom hur den härskande klassen förstör den nationella suveräniteten och vill införa en global tyrannisk oligarki. Demokratiska regeringar och rörelser för social rättvisa blir gång efter gång störtade och deras ledare ofta mördade av det Angloamerikanska imperiet. Rebeller från knarknätverk och hemliga operationer, används för att destabilisera demokratier och självständiga stater i tredje världen, och för att hjälpa droghandeln av ämbetsmän, politiker och världens rika globalister. IMF, BIS och VB är finansiella vapen av USA:s nationella makt, som används för att sätta länder som inte spelar med i globaliseringens tyranni i schack, allt enligt officiella utrikes- försvars- och säkerhetsmanualer.

”Inga andra har gjort så mycket för att förverkliga en världsregering som vi amerikaner och britter har gjort.” – Clarence Streit, en tidig förespråkare för en federal Atlantisk Union och senare lobbyist för reformeringen av NATO, i sin bok ”Union Now With Britain” från 1941.

”En inflytelserik tankesmedja ledd av förre senatorn Sam Nunn och vägledd av styrelsemedlemmar som Richard Armitage, Zbigniew Brzezinski, Harold Brown, William Cohen och Henry Kissinger, håller på att avsluta en rapport till Vita Huset och den amerikanska kongressen angående fördelarna med att integrera USA, Mexico och Kanada i ett politiskt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt block”, rapporterar World Net Daily 2007.

FTAA, den s.k ‘Free Trade Area of the Americas’, föreslår inget mindre än en ekonomisk och politisk fusion av 34 nationer i den västra hemisfären. Genom att följa samma anfallsplan som användes för att tvinga de europeiska länderna in i den självständighetsförstörande Europeiska Unionen (EU), avser de internationalistiska arkitekterna i FTAA att transformera nationalstaterna i den västra hemisfären — inklusive USA — till rena administrativa enheter i det överstatliga FTAA.

FTAA representerar en omfattande ”breddning och fördjupning” av NAFTA, the North American Free Trade Agreement, som satte igång tvångsförfarandet genom att binda samman Kanada, USA och Mexico i ett system av ständigt expanderande och åtstramande politiska, ekonomiska, sociala och militära snaror. I enlighet med EU-modellen, lägger det trinationella NAFTA till nya medlemmar (som internationalister kallar ”breddning”) och gör anspråk på lagstiftningsrättigheter i ett ständigt ökande fält av funktioner (”fördjupning”) som tidigare har varit områden där nationella regeringar och lokala förvaltningar har fattat besluten.

NAFTA/FTAA-planen kräver ett system av regleringar för ett helt halvklot för att ”harmonisera” affärsverksamhet, industri, arbete, jordbruk, transport, immigration, utbildning, beskattning, miljö, hälsa, handel, försvar, rättsväsen, och andra politiska och juridiska angelägenheter ”från Alaska till Eldslandet”. NAFTA har inget, och har aldrig haft något, att göra med ”frihandel.” Frihandel — riktig frihandel– är ett frivilligt utbyte mellan två parter, obehindrat av regeringars inblandningar och bidrag.

Men NAFTA, precis som den Europeiska Unionen, försöker att reglera och kontrollera i stort sett alla frågor gällande industri, jordbruk, handel, miljö, arbetsrätt, såväl som alla sociala frågor. Istället för att skapa eller tillåta ekonomisk frihet genom att eliminera regeringsinblandning vill NAFTA homogenisera den uppsjö av socialistiska program som nu hämmar USAs, Mexikos och Kanadas ekonomier — och dessutom lägga till en ny hop av kontroller. Dessutom har NAFTA/FTAA-globalisterna, i enlighet med EU-mönstret, redan lanserat sin kampanj för en gemensam valuta för hemisfären, som en motvikt till euron, som ersatte valutorna i [vissa] EU-medlemsstater 2002. I nuläget framhålls dollarn som halvklotets betalningsmedel, men planer har redan sjösatts för att att ersätta dollarn med en ny valuta som döpts till ”Amero”.

1999 möttes Bilderberg-gruppen i Sintra, Portugal, där de diskuterade planer för en ny ekonomisk världsordning. Tack vare Jim Tuckers infiltration av den hemlighetsfulla gruppen kan vi ana vad som diskuterades på mötet. I sin bok ”Bilderberg Diary”, skriver Tucker, ”Kenneth Clarke, medlem av det brittiska parlamentet och tidigare finansminister, efterlyste en ny ‘internationell finansiell arkitektur’ vid Bilderberg-mötet 1999. Världen borde ha tre stora regionala valutor, sade Clarke till sina Bilderberg-kollegor. Den första finns redan på världsscenen: Den europeiska euron. Och Storbritannien kommer att gå med i den gemensamma valutan, sade han. Clarke sade att han skulle vilja se pundet tappa i värde för att förenkla Storbritanniens inträde i den gemensamma valutan…Nästa steg är mot en andra stor regional valuta på det västra halvklotet, sade Clarke. ‘Amerijo’ kommer att bli verklighet genom ‘dollariseringen’ av Latinamerika.” Tucker fortsätter, ”Bilderberg-kolleger var ense om att de nya regionala valutorna, som inte kommer att associeras med något specifikt land kommer att göra mycket för att eliminera ”nationalism” och ”föråldrade åsikter om självständighet.” Den ”Amerijo” som diskuterades av Bilderberg 1999 verkar ha ombildats till den gemensamma nordamerikanska valutan ”Amero,” som den myntats av Herbert Grubel, med stöd från Robert Pastor.

Handelsministern ansvarig för förhandlingarna som ledde fram till undertecknandet av NAFTA var Raul Salinas Lozano, far till Raul Junior, knarkkungen och Carlos, presidenten. När Carlos Salinas svors in som president, blev hela den Mexikanska statsapparaten kriminaliserad och huvudpositioner i regeringen besattes av kartellmedlemmar. Och det är exakt under denna period som Salinas regering inleder ett omfattande privatiseringsprogram, på inrådan av IMF. Privatiseringsprogrammet blir en penningtvättsoperation i mångmiljardklassen. Knark-dollar avleds till förvärv av statlig egendom och allmännyttiga företag.

Enligt Dallas Morning News var Bush-regeringen fullt medveten om kopplingarna mellan Salinas presidentskap och organiserad brottslighet. Den folkliga opinionen i USA och Kanada informerades aldrig för att inte äventyra undertecknandet av NAFTA: ”Före detta tjänstemän säger att de tvingades att hålla tyst eftersom Washington var besatt av att ratificera NAFTA” ”Underrättelserna om korruption, särskilt av narkotikalangare, har alltid funnits där,” sade Phil Jordan, som var chef för DEAs avdelning i Dallas från 1984 till 1994. ”Men vi hade instruktioner om att inte säga något negativt om Mexiko. Det var inte tillåtet eftersom NAFTA var en het politisk potatis.” (Dallas Morning News, 26 februari 1997)”. Det personliga förhållandet mellan familjerna Bush och Salinas är allmänt känt.

Slående uppenbart är att NAFTA/ FTAAs ”breddning och fördjupning” och ”harmonisering och integrering” innebär en radikal och omvälvande attack mot nationell självständighet och det konstitutionella statsskicket. Bit för bit slits regeringsfunktioner bort från skyddande brandväggar som så noggrant skapats av landets grundläggare. Dessa befogenheter håller på att förflyttas till internationella byråkratier som inte kan ställas till svars, som inte valts i demokratiska val, som inte är bundna av den maktfördelning som har förhindrat ansamlingen av absolut, tyrannisk makt i det konstitutionella styrelseskicket.

Människor i EU har endast nyligen börja inse att processen som började för 50 år sedan under parollen ”frihandel” endast var en attack i det tysta riktad mot att förstöra inget mindre än deras nationella självständighet och lura på dem en tyrannisk oligarki som styr över dem från Bryssel. EU har blivit ett överstatligt regionalt block i den nya världsordningen, och dess styrande elit arbetar nu för att ytterligare koncentrera och centralisera makten på global nivå — hos ett allsmäktigt FN.

FN har tillsammans med både IMF och VB sagt att de vill ersätta dollarn med en global valuta som stöds av en global centralbank. Något Rothschild och Rockefeller familjerna länge har jobbat för, under tiden de genom WCB banken har överfört skulder från länder i tredje världen och i gengäld fått mark av dessa länder. Banken är konstruerad så att Rothschild kan få kontroll över tredje världen, som motsvarar 30% av marken på jordens yta. Samt att de genom IMF och VB har satt tredje världen på ransoner för att kunna tvinga fram privatiseringar och nedskärningar i de redan fattiga nationerna, så att de inhämtar miljarder i ränta och ”återbetalningar” till de imperialistiska blocken från de skuldtyngda länderna. De har i strid mot sektion 10 av artikel 4 i VB-stadgan, systematiskt gett ut lån till stater för att påverka deras politik. Regim med stöd av stora kapitalistiska makter har fått ekonomiskt stöd även om deras ekonomiska politik inte uppfyllde officiella internationella finansinstitut (IFI) kriterier eller om de underlåtit att respektera de mänskliga rättigheterna. Samt att de fört en politik som enligt UNICEFs beräkningar har mördat miljontals barn i tredje världen.
CFRs komplott

”CFR har som mål att dränka USAs självständighet och nationella oberoende i en allsmäktig regering som styr över hela världen.” – Amiral Chester Ward, f.d. medlem av CFR och Chefsjurist i den amerikanska flottan i sin bok ”Kissinger on the Couch”, 1974.

Läs mer: http://www.bakom-kulisserna.biz/news/det-angloamerikanska-imperiet-har-forklarat-krig-mot-manskligheten1/

Publicerat i Bakom Kulisserna, Europa, korruption, Maktmissbruk, Pengar, politik | Lämna en kommentar

Lars Wohlin räddade Sverige från Euron

BOKRECENSION. Trots att han har integritet och gick emot trenderna i ekonomisk politik gjorde Lars Wohlin spikrak karriär som forskningschef åt Marcus Wallenberg, statssekreterare åt Gösta Bohman och av statsminister Thorbjörn Fälldin utsedd till riksbankschef.Jag gillar personer som tänker själva och inte ryggar för att tala om det, när de egna analyserna går sick i stäv med vad den ”allmänna uppfattningen” råkar vara.Lars Wohlin (f 1933) är en sådan person. Nu har en biografi om honom publicerats av Torsten Sverenius på Ekerlids förlag: Lars Wohlin – Stocksundspojken som blev chef för Riksbanken och hjälpte Sverige säga nej till eruon.

Redan släkten är unik: morfar var världsledande ekonomen Gustav Cassel, far var finansministern Nils Wohlin (högern), mor var Margit Wohlin, första kvinna i landet att disputera i nationalekonomi och riksdagsledamot (folkpartiet). Morbror var Leif Cassel, vice talman (högern), halvsyster var statsrådet Ulla Lindström (S) och syster var riksdagsledamoten Anna Wohlin Andersson (C).

Största insatens för Sverige gjorde nog Lars Wohlin när han blev ett ledande namn i kampanjen mot Sveriges anslutning till euron i folkomröstningen 2003. Ingen kunde hävda att nejsidan saknade kunnigt folk, när man hade förre riksbankschefen som framträdande företrädare.

Tack vare den starka akademiska traditionen i släkten studerade Wohlin på Handelshögskolan i Stockholm, på Harvard och Berkeley i USA, innan han blev ekonomie doktor i strukturomvandling. Men det framgår i boken att han efter föräldrarnas skilsmässa hade ont om pengar och aldrig kunde leva i sus och dus, som andra studenter på de prestigefulla universiteten. Han råpluggade istället.

Idogheten var något som lönade sig. Wohlin blev chef för IUI, Industrins utredningsinstitut (numera: Institutet för Näringslivsforskning), vars styrelseordförande var Marcus ”Dodde” Wallenberg. ”Jag har Wallenberg att tacka för att jag blev chef på IUI”, säger Wohlin i boken.

Efter den historiska borgerliga valsegern 1976 erbjöds Wohlin att bli statssekreterare åt nye ekonomiministern Gösta Bohman som ju också var Moderaternas partiledare. Wolhins kollegor inom ekonomiforskningen ansåg att Wohlin skulle tacka nej. Det var ett nerköp att ge sig in i politiken. Dessutom hölls Moderaterna kort av etablissemangen på den tiden. ”Ungefär som man behandlar Sverigedemokraterna idag, som pestsmittade.”

Men sin vana trogen följde Lars Wohlin sin egen intuition. Han tackade ja. Och fick vara med om en dramatisk tid i svensk ekonomi, då överbryggningspolitiken som S-regeringen fört hade nåtts vägs ände. Ekonomiska konjunkturen var i fritt fall samtidigt som svenska kronan var kraftigt övervärderad. Wohlin ville lösa det genom devalveringar, något som också skedde i tre mindre steg under sex år, även om många var emot. (S gjorde senare en gigantisk devalvering, även om Wohlin ansåg den vara alldeles för stor.)

I egenskap av partipolitisk obunden statssekreterare fick Lars Wohlin en stark ställning i regeringen som kontaktlänk mellan C och FP å ena sidan och M å den andra.

Wohlin berättar, ”Thorbjörn Fälldin hade ett stort förtroende för mig, han såg mig som en väg att få kontakt med alla, för de andra hade ju uppfattningen att det bara skulle vara C och FP medan M skulle hållas utanför. Då blev jag en sambandsman mellan partierna.”

När regeringen sprack 1978 och Folkpartiet bildade enpartiregering, ville Gösta Bohman att Lars Wohlin skulle lämna regeringskansliet och jobba på Moderaternas partikansli. Det tackade Wohlin nej till, vilket Bohman betraktade som illojalitet.

När Fälldin 1979 bildade sin andra regering visste han att Bohman inte ville ha Lars Wohlin kvar som statssekreterare. Men Fälldin ville inte förlora Wohlin. Därför utsågs han till riksbankschef.

I den positionen fick han möta den andra oljekrisen, som åter sänkte konkurrenskraften i svensk ekonomi. Wohlin såg flera viktiga orsaker: alltför höga offentliga utgifter, långsam strukturomvandling i industrin, brist på rörlighet på arbetsmarknaden och höga skatter som gjorde det mindre lönsamt att arbeta.

Efter S-valsegern 1982 blev Wohlin vd för Stadshypotek 1983-96. I den rollen fick han på uppdrag av finansminister Anne Wibblebesöka en rad europeiska huvudstäder 1992 för att söka stöd för svenska kronans fasta kurs inom ERM. Franske finansstatssekreteraren Jean-Claude Trichet var positiv, men i övrigt fick han tummen ner. Centralbankerna inom ERM stödköpte franc och pund för att hålla kurserna uppe, när dessa valutor var satta under press. Men inte svenska kronor.

Wohlin menar att det ”misslyckande” som statsminister Carl Bildttalade om när man tvingades släppa kronkursen fri, inte var ett misslyckande. Det som var misslyckat var istället att från början försöka upprätthålla en fast växelkurs.

Wohlin är starkt kritisk till att Bildt dagen efter kronan släpptes fri (19/11 1992), till Financial Times säger att Sverige så snabbt som möjligt måste gå tillbaka till en fast kronkurs. ”Genom sina kommentarer och politik har Carl Bildt dokumenterat sin bristande kunnighet i ekonomiska frågor”, säger Wohlin i boken.

Han hymlar inte heller med fakta som sätter Marcus Wallenberg i sämre ljus, då han menar att Wallenberg låg bakom politikernas uppfattning att så hårt tro på fasta växelkurser. Kronförsvaret fungerade som en räddningsaktion för stora aktörer som SEB. Istället vältrades kostnaderna över på svenska skattebetalare. Stora banker hann lösa in sina utlandslån innan kronkursen föll.

Försvaret av den fasta växelkursen innebar att statsskulden ökade med 300 miljarder kronor. Staten räddade de stora bankerna, medan småföretag och vanligt folk fick leva med arbetslöshet, sparpaket och nedskärningar i välfärden.

Men efter att den flytande växelkursen börjat gälla, började Sverige sakta men säkert att få igång hjulen igen.

Mot den bakgrunden är det inte svårt att förstå hur kritisk Lars Wohlin var när det åter började talas om fast växelkurs, nu i form av att införa euron i Sverige. Han är kritisk till att Sverige inte begärde undantag från euron i förhandlingarna om EU-medlemskapet.

”Varken regeringen Bildt eller Göran Persson (S) ville ha ett undantag, man ville få med oss i EMU och euron. Men det sa man inte inför EU-omröstningen, för då hade det blivit nej till EU.”

Eftersom man till svenska folket sagt att vi inte behöver gå med i euron, även om avtalet om EU-medlemskap kräver det, föreslog Carl Bildt en folkomröstning i riksdagsdebatt 1997, något som de flesta borgerliga och socialdemokraterna inte ville. Trycket blev dock så starkt att man tvingades hålla folkomröstning, som till slut hölls 14 september 2003.

Lars Wohlin var med att bilda organisationen Medborgare mot EMU. Med fastlåst valuta och utan penningpolitik skulle instabiliteten i svensk ekonomi öka, skrev han då. Staten skulle tvingas ha ett högre budgetöverskott som buffert, vilket innebär högre skatter för folket. Euron skulle fördjupa lågkonjunkturer och elda på högkonjunkturer, en förödande procyklisk effekt som förvärrar kriser.

Wohlins sakliga argument kom att dominera valrörelsen och ja-sidan hade svårt att svara, eftersom man inom ja-partierna aldrig grundligt diskuterat för- och nackdelar med euron. Det var bara något som skulle införas. Punkt slut.

Nej-sidan vann ju också tydligt, med 55,9 procent av rösterna.

När Wohlin får frågan varför stödet fortsatt är lågt för euron i Sverige svarar han, ”Det har gått bättre för oss utanför euroområdet, folk ser att euron skapar fler problem än den löser. Samtidigt ser de att problemen hopa sig ute i Europa, det är svårt att kalla det här för ett fredsprojekt.”

Wohlin tror, likt förre brittiske finansministern Nigel Lawson, att euron kommer att braka samman. ”Sådana här system håller i 40-50 år, sedan går de sönder. Det är som öststaterna och muren. Och guldmyntfoten, de går sönder efter en tid. De här systemen som är tänkta att vara för evigt, de håller vanligtvis bara några få decennier, det har vi lärt oss av historien.”

Tillsammans med ekonomen Nils Lundgren bildade han partiet Junilistan inför EU-parlamentsvalet 2004. Partiet fick 14,5 procent och Lars Wohlin blev EU-parlamentariker vid 71 års ålder. Efter fem år där, lämnade han politiken.

Om dagens politik säger Wohlin att förändringarna av Sverige går för fort och han vänder sig mot att man inte får diskutera allvarliga frågor öppet. Det har ändrats något, och ”det beror uteslutande på att SD har blivit så stora, därför tvingas medierna och andra partier att förhålla sig till frågan om invandringens baksidor”.

Wohlins ledstjärna har varit att om man skjuter problem åt sidan, då växer de. Tar man direkt tag i problemen, så löser man dem enklare. Och så framstår Wohlin i biografin: som en handlingens man, snarare än ordets, och med en enorm integritet, i en tid då följa etablissemangets röst blivit högsta mode, hur platt, tom och innehållslös den än är.

Författaren summerar om Lars Wohlin, ”Kampen mot euron är en insats som måste skrivas in i historieböckerna, detta trots att de medier vars agenda var att driva in oss i euron, av naturliga skäl, tystnade väldigt snabbt i ämnet efter september 2003.”

Man kan inte annat än instämma.

Publicerat i Pengar, politik, SAMTIDEN, Socialdemokrati | Lämna en kommentar

Washington Neocons gör bort sig igen!!!

ANTHROPOCENE

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

GEOPOLITIK

Ett ännu farligare Kallt Krig!

I kinesiska officiella Global Times publicerades den 27 mars ett uppseendeväckande skarpt uttalande med anledning av den diplomatiska Skripal-krisen mellan Ryssland och 19 västländer. Från officiellt kinesiskt håll brukar man normalt vara mycket återhållsam i liknande sammanhang, så inte nu.

Det mest anmärkningsvärda för oss i Sverige är att denna skarpa skrivelse passerat utan ett enda litet knyst i våra Fake News medier SVT, SR, SvD, DN m.fl.. Jag rekommenderar alla med intresse för den geopolitiska utvecklingen som vill följa med, trots att ni lever i förljugenhetens hemvist på jorden, att läsa texten som återges här. Det är uppenbart att Kina kastar handsken och försöker samla resten av världen bakom sig mot den angloamerikanska hegemoni som de senaste 200 åren dominerat världspolitiken.

Det är nog ingen tvekan om att vi nu är på väg in i ett kallt krig där Kina/Ryssland tillsammans med större delen av världen ställs mot den västliga angloamerikanska hegemonin. Detta blir ett kallt krig som är långt farligare för oss än en gång det kalla kriget mot Sovjetkommunismen var.

Notera speciellt det kinesiska uttalandet att: Väst är bara en liten bråkdel av världen och inte i närheten av den globala representant det en gång trodde sig vara.

Lars Bern

 

Russian diplomat expulsions signal crude side of Western intention


On March 26, the US, Canada, and several European Union countries expelled Russian diplomats from their respective foreign embassies and consulates in retaliation against Russia’s alleged poisoning of former double agent Sergei Skripal and his daughter.  As of this writing, 19 countries, including 15 EU member states, have shown their support to Great Britain by enforcing such measures.

On March 4, Skripal and his daughter Yulia were rushed to a hospital after they were found unconscious at a park in Salisbury. It was later reported the father and daughter had come into contact with an obscure nerve agent. UK government officials said the Skripals were attacked by ”Novichok,” a powerful Soviet-era chemical nerve agent used by the military.

The British government did not provide evidence that linked Russia to the crime but was confident from the beginning there could be no other ”reasonable explanation” for the attempted assassination. Great Britain was so convinced of their Russia theory, they wasted no time taking the lead in levying sanctions against the country by quickly expelling Russian diplomats from London.  Shortly afterwards, UK capital officials reached out to NATO and their European allies who provided immediate support.

The accusations that Western countries have hurled at Russia are based on ulterior motives, similar to how the Chinese use the expression ”perhaps it’s true” to seize upon the desired opportunity. From a third-person perspective, the principles and diplomatic logic behind such drastic efforts are flawed, not to mention that expelling Russian diplomats almost simultaneously isa crude form of behavior. Such actions make little impact other than increasing hostility and hatred between Russia and their Western counterparts.

The UK government should have an independent investigation conducted into the Skripal poisoning by representatives from the international community. An effort such as this would provide results strong enough for those following the case to make up their minds on who should or shouldn’t be accused of the crime. Now, the majority of those who support Britain’s one-sided conclusion happen to be members of NATO and the EU, while others stood behind the UK due to long-standing relations.

The fact that major Western powers can gang up and ”sentence” a foreign country without following the same procedures other countries abide by and according to the basic tenets of international law is chilling. During the Cold War, not one Western nation would have dared to make such a provocation and yet today it is carried out with unrestrained ease. Such actions are nothing more than a form of Western bullying that threatens global peace and justice.

Over the past few years the international standard has been falsified and manipulated in ways never seen before. The fundamental reason behind reducing global standards is rooted in post-Cold War power disparities. The US, along with their allies, jammed their ambitions into the international standards so their actions, which were supposed to follow a set of standardized procedures and protocol, were really nothing more than profit-seizing opportunities designed only for themselves.  These same Western nations activated in full-force public opinion-shaping platforms and media agencies to defend and justify such privileges.

As of late, more foreign countries have been victimized by Western rhetoric and nonsensical diplomatic measures. In the end, the leaders of these nations are forced to wear a hat featuring slogans and words that read ”oppressing their own people,” ”authoritarian,” or ”ethnic cleansing,” regardless of their innocence.

It is beyond outrageous how the US and Europe have treated Russia. Their actions represent a frivolity and recklessness that has grown to characterize Western hegemony that only knows how to contaminate international relations. Right now is the perfect time for non-Western nations to strengthen unity and collaborative efforts among one another. These nations need to establish a level of independence outside the reach of Western influence while breaking the chains of monopolization declarations, predetermined adjudications, and come to value their own judgement abilities.

It’s already understood that to achieve such international collective efforts is easier said than done as they require foundational support before anything can happen. Until a new line of allies emerges, multi-national associations like BRICS, or even the Shanghai Cooperation Organization, need to provide value to those non-Western nations and actively create alliances with them.

What Russia is experiencing right could serve as a reflection of how other non-Western nations can expect to be treated in the not-to-distant future.  Expelling Russian diplomats simultaneously is hardly enough to deter Russia. Overall, it’s an intimidation tactic that has become emblematic of Western nations, and furthermore, such measures are not supported by international law and therefore unjustified. More importantly, the international community should have the tools and means to counterbalance such actions.

The West is only a small fraction of the world and is nowhere near the global representative it once thought it was.  The silenced minorities within the international community need to realize this and prove just how deep their understanding is of such a realization by proving it to the world through action. With the Skripal case, the general public does not know the truth, and the British government has yet to provide a shred of evidence justifying their allegations against Russia.

It is firmly believed that accusations levied by one country to another that are not the end results of a thorough and professional investigation should not be encouraged. Simultaneously expelling diplomats is a form of uncivilized behavior that needs to be abolished immediately.

Publicerat i Kina, Lars Bern, Maktmissbruk, Media, Putin, VärldsGemenskap | Lämna en kommentar