Ett Scenario för ett Mänskligt Sverige i Fred

Låt oss titta framåt. Tänk er en framtid bortom systemskiftet när dert nuvarande pengasystemet kollapsat, den finansiella hierarkin förlorat makten, partipolitiker tappat greppet och en fredlig ny världsordning inträtt. Det följande scenariot ger ett antal inblickar i livets gång för två människor i en tid när tiden respekteras som en gemensam värdebas snarare än pengarna. I detta samhälle blir då tiden den resurs som varje människa vårdar ömt, gör storfamiljen till en lärorik fristad, som ger näringslivet sin rytm, som ger hela samhället en ny balans och en ny form av rättvisa. Människans livstid blir den nya enheten och värdenormen för den Ekonomiska Demokratin. Låt oss nu se hur två människor Ena och Uno utformar sina liv i detta framtida samhälle:

Som barn upplever Ena den kärleksfulla närvaron av en stor familj, ett lokalsamhälle på 20-30 personer som lever i en by av några gårdar på landet. Livet bland husdjur, odling, skörd, naturvård och ekologiska experiment ger sin rytm åt livet. Den grundläggande livsfärdighets-träningen sker i kärnfamiljen omgiven av sin storfamilj. Lekkamrater finns på gården och i byn, andra kommer dit som dagiskompisar och fritidskamrater. Med hjälp från föräldrar, far- och morföräldrar, dagmammors, dagispappor hjälp får Ena den grundläggande sociala träningen. Hon utvecklar ett naturligt sinne för ekologisk hushållning. Ekologi, kärnfamilj och storfamilj är viktiga i den bygemensam värdegrunden. Med Internet av högsta klass samverkar man med likasinnade över hela världen. Fördelning av mat, arbete och service inom byn sker med kärlek, den lokala räntefria valutan.

Uno växer upp i staden. Han lever med sina syskon i en kärnfamilj. Någon av föräldrarna är alltid hemma, men går iväg ca 4-6 timmar per dag för sina arbeten utanför hemmet. Baslönen gör att föräldraarbetet lönar sig. De små barnens baslön kommer föräldrarna till del som belöning för den tid de ägnar åt sina egna barn. Tiden i hemmet är lika mycket värt som tiden i ett arbete på kontor eller industri. Unos båda föräldrar, valda med omsorg, gläds åt samvaron med sitt lilla stjärnbarn som under-visar dem fantasifullt om de nya idéer, värderingar och uppgifter som ligger i tiden. Uno upplever vid sidan av sina kompisar i närheten en vuxenvärld av vänner till föräldrarna som träffas i yrket, i studiecirklar och gemensamma projektarbeten. Livet i stan är mer fysiskt och kunskapsinriktad än på landet. Storfamiljer och bygemenskaper över hela landet är de nya kulturbärarna.

Systemet med garanterad baslön för alla under hela livstiden gör det både meningsfullt och ekonomiskt att värna om storfamiljen över generationerna. När den materiella välfärden alltmer automatiseras, kan det sociala välbefinnandet skapas i de frigjorda familje- och byrelationerna. Det kan löna sig att ta ansvar för sina egna barn. Föräldrar får ansvaret för sina barns basinkomst tills dessa själva mognat till ansvar. Far- och morföräldrarnas generation finns även närvarande med sin baslön för gruppens bästa. Deras visdom och tid för barnbarnen gör dem till hedrade medlemmar i byn. Näramhället slipper de avarter som resulterades av att familjen krossades politiskt bara för att den var bärare av borgerliga värderingar. Unga föräldrar må känna ett glädjerus av att skapa barn, men de är vanligtvis för unga för att uppfostra barnen. Denna uppgift tillkommer far- och mor-föräldrarnas generation när de inte orkar fysiskt så mycket längre. I besvikelsen över att barn inte blir lyssnade till blev 1900-talets kärnfamilj en krigszon för juvenil frigörelse. Med närvarande visdom från mor- och farföräldrar kan den Internet-utvidgade bygemenskapen bli kreativ bortom de gamla genetiska ramarna för en familj. Storfamiljens ekonomiska regel följer det pengafria givandets princip. Med denna familjedynamik växer samhällena gradvis vidare för att kunna accumulera de livstider på upp till tusen år som människan är konstruerad för!

Nåväl, att gå i skolan innebär för Uno och Ena ungefär samma sak. Man går i väg från familjen till sin lärgrupp fyra timmar om dagen för att lära sig läsa, skriva och räkna på sin skoldator. Ju äldre man blir, desto mer arbete sker på distans vid hemdatorn. Skolarbetet blir alltmer en kreativ lek med datoriserad kunskap. Datorn är ju en maskin som kan minnas. Den kan även via Internet kommunicera med stora databanker, som minns ännu mer. Datorn minskar behovet av inlärning. Den individuella nyfikenheten är vägledaren för sökandet av kunskap. Kunskapsprov är meningslösa. Livsfärdighetsträningen i skolan går ut på att kombinera kunskapsfragment från olika ämnesområden till meningsfulla projekt. Kreativiteten belönas. Barnens intuitiva skaparkraft ger mening åt föräldraskapet och lärargärningen. Avgångsbetyget har ersatts med en personlig portföljdator med hela universitetsvärldens alla utbildningar åtkomliga – gratis. Under åren i skolan har eleven fått chansen att lära sig söka och använda den datoriserade kunskap som finns i samhället. Vidareutbildningen är sen Enas och Unos personliga ansvar och frihet.

Som 15-åringar, efter den obligatoriska grundskolan på 8 år, invigs tonåringar att pröva vuxenvärldens frihet under ansvar. Då erbjuds varje avgångselev minst tre jobb att välja emellan. De är enkla värdiga jobb inom den egna byn, i handel, lokal industri, förvaltningen eller i något serviceyrke. Arbetstiden är max 4 timmar om dagen. Baslönen ger den unga människan ett ekonomiskt oberoende och möjlighet att flytta från sina föräldrar om hän (=hon/han) så vill. Skolan övergår till ett livslångt lärande som ett deltidsarbete. Elever med extremt stor studiebegåvning må i undantagsfall(!) tillåtas studera vidare på heltid.

En fullvärdig garanterad arbetstid är 4 timmar per dag för alla vuxna. Många väljer 6 eller 8 timmars arbetsdag om och när familjeförhållandena så medger. Ingen skatt tas från den garanterade baslönen under hela livstiden. Industrin och handeln tillämpar flextid, arbetsdelning, övertid och inhyrda konsulter på ett sådant sätt att individuella erfarenheter, tidsönskemål och ekonomiska möjligheter balanseras på bästa sätt. När en ung människa kommer från skolan gläds en äldre åt att få lämna sin gamla arbetsplats till förmån för en omskolning och nya mer meningsfulla arbetsuppgifter.

En mängd nya och kreativa serviceyrken växer upp som en följd av den slopade baslöneskatten. När två människor tjänar varandra, har ingen myndighet rätt att blanda sig i. När två medmänniskor byter tjänster med varandra utgår ingen skatt till en mellanhand. Staten drar inte ekonomisk nytta av människors inneboende sociala behov att kärleksfullt tjäna varandra. Servicesektorn är numera den stora generatorn för den nationella ekonomin. Hjälpsamhet belönas med köpkraft. Behovet av hälsovård klaras av basinkomsten som utgör en grundförsäkring för hela livstiden. Inom basinkomstens ram kan man köpa sig skattefria tjänster från sina medmänniskor av alla åldrar i samhället.

Industriell massproduktion belastas med mervärdesskatt. Samhällets tjänster i form av energi, transporter och kommunikation betalas med smidiga användaravgifter, omöjliga innan datorernas epok. Pengar som accumuleras på konton avklingar dock enligt överenskomna regler. Detta motverkar tillkomsten av en finansiell elit som kan snedvrida den ekonomiska demokratin med sitt ägande. Spekulationsekonomin som följer det egoistiska mönstret från 1900-talet, tar en allt mindre del av hela samhällsekonomin, ju mer utvecklat samhället blir.

Genom att de demokratiska besluten i familjen, bygemenskaper, tätorter, regioner, och globalt samordnas av de välfärdsprogrammerade datorerna på Monetariasatelliterna, behövs inte längre en omfattande byråkrati av människor som tar kraften från det skapande arbetet i samhället. Den jämlika baslönen möjliggörs av två källföden:
1. Övervinster från en kvardröjande spekulationsekonomi från lönsam dold internationell valutahandel, handelskrig, militära erövringskrig och bonusarna till dem som vet något om den finansiella hemligheterna, men beordrats att hålla tyst om dem.
2. lönen till byråkrater som utan tidsansvar under lönetrygghet och ofelbarhetsgaranti som tidstjuvar hittar på och tolkar regler för byråkratins egna klåfingriga snubbeltrådar för ett kreativt kulturbärande näringsliv och social bygemenskap.

För att få igång i den nya demokratiska samhällsekonomin må utbetalningen av den jämlika baslönen till att börja med begränsas till 20% av BNP i landet. När människor sen inser de dolda tillgångarna som låsts i byråkratin och finansväldet, kan de icke önskvärda formerna av byråkrati och gammalt finansväsende alltmer ersättas med en välfärd baserad på jämlik baslön som efter federala politiska beslut kan stiga till 30, 40, 50% av landets BNP. Politik är konsten att utforma smidiga system för människors angelägenheter. Detta medför att det organiska flytet i samverkan mellan människor inte längre blir stoppat av byråkratisk klåfingrihet eller den dolda egoistiska önskan om kapitaltillväxt genom att spara pengar för personlig vinning.

Hur går det då för Uno och Ena i ett samhälle som har kommit en bit på väg in i den Ekonomiska Demokratin? Jo, de hinner etablera sig väl som ekonomiskt oberoende individer, som yrkeskunniga med erfarenhet från flera olika arbetsplatser, deltider, projekt och studier innan de når sina 30 år. Tiden fram till dess har varit ett prövande, omprövande och nyskapande av den egna personligheten. Människor experimenterar med relationerna till sina systrar och bröder, faddrar och möddrar. Den lekfulla relationen mellan tonåringar, mellan brödraskap och systerskap i olika yrken, mellan kvinna och man har mognat till en önskan om en stor meningsfull kärleksfylld relation. Den känns meningsfull för både Ena och Uno ganska sent i livet, då de gifter sig för att i kärlek bilda familj och skapa ett stabilt hem för sina barn. Kärnfamiljen blir en central uppgift för dem båda i ett starkt partnerskap mellan åldern 30 och 50.

Parallellt med familjeuppgiften, bereder sig både Uno och Ena på var sitt sätt utan stress för en ny typ av arbete: att leda andra människor, och/eller deltaga i viktiga utvecklingsprojekt. Det är en stor omställning att släppa det man kan göra med sina egna händer eller egen tanke-verksamhet, och själv växa in i rollen som ansvarig, för medmänniskor med kunskaper andra än ens egna. Denna ledarutbildning kan ge intellektuell och emotionell stimulans vid sidan om ansvaret att sörja för de egna barnens utveckling. Åter är det telekommunikationerna och datanätverken som gör det möjligt att väva ihop tid för familj, arbete och vidareutbildning i sådana individuella tidsmönster att de passar Unos och Enas respektive ambition och kapacitet. Tiden är ju deras stabila värdebas. Basönen är deras grundtrygghet och livförsäkring.

Den storskaliga massproducerande industrin är inte längre som förr den stora generatorn av samhällets ekonomi. En alltmer automatiserad tillverkning av hushållsartiklar, hus, individuella transportmedel, hemelektronik, fickelektronik och chip-intelligens på ringfingret gör produkterna billiga.  Industrins rationella verksamheter svarar nu endast för en mindre del av bruttonationalprodukten och statens inkomster. Ekonomier i Kina och Indien som länge halkat efter får nu sin revansch mot fackföreningsprotektoraten.

En större del av de lokala ekonomierna kommer från användaravgifter som följer med användningen av material, energi, transporter och kommunikation. Smarta användaravgifter har skapats för att rationellt kunna utnyttja och styra samhällets infrastruktur och välfärdssystem. Debiteringen av olika användaravgiftersker via bankkort med inbyggd dator (Chip-Card). Kortet är samtidigt en modern form av den föraktliga stämpelklockan som automatiskt registrerar arbetstid, serviceuttag och som utför fortlöpande deklaration av eventuell tidsskatt för inkomster bortom baslönen. På detta sätt administreras den ränte- och inflationsfria ekonomin i det framtida samhället. Grunden för den trygga baslönen är att varje människa erkänns som en människa med fysiska behov från födelse till död. Denna baslön räcker för ett stilla och rikt liv i kärlek till sin närmiljö och sin byenhet eller kvartersgemenskap. Denna grundtrygghet är basen för djärvt nyskapande bortom kärnfamilj och bygemenskapen.

Inkomster ovanpå basinkomsten för väl utfört arbete av vilket slag det än vara må förs automatiskt in på ett användarkonto. Detta konto är belastat med en avklingande funktion så att kontots ägare inte frestas utnyttja det för privat kapitaltillväxt utan att det återförs till näringsliv och samhälle som ett ’kreativt flyt’ i konsumtion av och investering i samhällsnytta.

Denna framtida värld präglas av ett mer kärleksfullt broderskap och systerskap i samverkan, partnerskap med social omtanke mellan generationer och med en ny intuitiv kraft mellan kvinna och man i en vid krets av vänner och olika yrkesgemenskaper. Invandrare slussas varsamt in i det svenska samhället för att bidraga till den kulturella mångfalden. Sverige är inte längre ett byråkratiskt styrt samhälle där endast en idé i taget får plats. Kreativitet och skaparkraft blir värdeskapande nytillskott efter sekelskiftets byråkratiska terror, stress och mänskliga utbrändhet.

När insikten om att barnen väljer sina föräldrar sjunkit in hos alla i samhället, blir det självklart att det inte räcker med två föräldrar för att uppfostra ett barn, det behövs en hel by! Dessutom vänder uppgiften. Den etablerade uppfostran och utbildningen som bygger på en abstrakt patriarkal kunskap som lagras utanpå, ersätts av en undervisning innifrån som en visning-av-under. Nu är det barnen som kommer med det verkligt nya och med sina färska erfarenheter från tidigare liv
ger föräldrar och andra vuxna en meningsfull under-visning av livets kosmiska under. Det är därför som Ena och Uno av hela sitt hjärta vill följa sina barns utveckling under deras första femton år. Med människornas integrering i storfamiljer kan hela samhället transformeras från materiell strävan till ett andligt livsbejakande. En helt ny respekt och vördnad för livet tar vid. Människa och samhälle börjar respektera Albert Schweitzers etiska credo att vilja leva, omgiven av liv som också vill leva. Under en andlig ledning från våra inre, börjar människor öppna sig för kärlekens högre dimensioner.

I den nya tiden bortom år 2012 är det kärleken som växer till sig. Den gamla illusionen om ekonomisk tillväxt var en kvarleva från Kung Peng milleniet. Människor hade då inbillats i tron att den tillväxt som var gagneligt för de banker som tillhandahöll pengar mot ränta, även var av intresse för löneslavarna. Så lurade 1900-talets slavar var under en massproduktion och en reklamstyrd konsumtion som de inte hade den ringaste kontroll över! De var grundlurade av industrimän, ekonomer, politiker och statsförvaltning med hjälp av dessas dolda pengamedel.

Nåväl, nu ersätter samverkan och skaparglädje det gamla patriarkala samhällssystemet byggt på rädsla. Att söka bli ett med helheten skapar trygghet inifrån. Män och kvinnor börjar bejaka både sina feminina och maskulina sidor. Män och kvinnor öppnar sig för den nya tidens andliga strömningar bortom de gamla religionernas gudar. Gudinnan vaknar åter upp. JAG ÄR Livets Gud inne i vår hjärtan, viskar hon med sitt harmoniska bultande. Parförhållandets kärlek utvidgas. Den passionerade kärleken med sina andliga rötter stängs inte längre in i ägandeinstinktens äktenskap. Kärleken är bortom makten.

Som 55-åringar väljer Uno och Ena att separera som vänner till förmån för skapande samarbete med andra partners, arbetsgrupper och/eller storfamiljer på olika håll i världen. Livet för Ena och Uno öppnar sig åter för nya kärleksfulla relationer när deras stora biologiska skapelseakt är över. Deras två barn har nu fått den start de behöver för sina liv. Nu får Uno och Ena chansen att ägna sina krafter åt de idéer som de innerst inne har burit på. Uno börjar utveckla sitt konstnärliga sinne, målar och skulpterar. Dessutom känner han ett behov att utveckla sin sociala sensibilitet. Han kör runt med mat till äldre och handikappade i sina hem och hjälper dem med olika praktiska göromål, samtidigt som han tar del av de äldres visdom. Denna dubbelriktade hemtjänst ger honom en social tillfredsställelse. Hemtjänsten ger honom lön i relation till den tid han ägnar åt sina gamla behövande vänner. Unos datoriserade chip card sköter omutligt den detaljen. Som konstnär är han sen fri och kan följa sin intuition för att tolka de idéer som ligger i tiden. De bilder han ser i sitt inre överför han som hologram på sin dator för att kunna deltaga i de parallella vernissagerna i Dublin, Sidney och Lima nästa vecka.

Ena dras till politiken. Sin tid delar hon mellan eco-feminism och politiska möten för att utforma en etik bortom religionerna som gör henne andligt skapande på livets område.  Mycket av arbetet sker under frihet och glädje i en ren miljö. Dagens idéer och erfarenheter skriver hon in i sin dagbok, förlåt, hemterminalen. Datasökning på vetenskapliga bibliotek, deltagande i globala datakonferenser och rapportering, allt sker på distans i nätverk som är meningsfulla för de inblandade. Givetvis inkluderar Ena även regelbundna resor till olika delar av världen för nyskapande kontakter. World Peace Foundation och människor i olika lokala University for Global Well-Being är återkommande resmål för hennes stora frigjorda skaparkraft.

Under alla år har både Ena och Uno deltagit i direktval av sina politiska ledare lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Proportionella folkomröstningar sker regelbundet i olika sakfrågor. Varje människa har en röst i dessa rådgivande direktval. Röststyrkan är proportionell mot levnadsåldern. Vid sidan av de proportionella direktvalen har varje medborgare full förslagsrätt så snart man är datamogen. Via datanätet kan ett konstruktivt politiskt förslag komma från en artonåring direkt till samhällets högsta styrande instans, vanligen kommunkansliet, regionchefen, presidenten eller Generalsekreteraren. Den nya tidens demokrati byggs upp av idéerna underifrån som förs fram till den lämpliga beslutsnivån i den federalistiska VärldsGemenskapen

I det konstruktiva arbetet på en Global Etisk Enhet, har varje människa ett oinskränkt lika värde. VärldsGemenskapen är öppen för varje andlig impuls, vilken människa som än får den, tolkar den och för den vidare till det ekumeniska arbetet på en enande etik bortom religionerna för världens alla nationer och kulturella enheter. Transnationellt nyskapande är nu grundat i en förnyad bygemenskap, ett förädlat utvidgat kosmiskt medvetande och en livsbejakande människokärlek.

Allt det ovanstående sker inom ramen för GAIA, de nyväckta feminina livsprinciperna: EVA för Moder Jord. Men hos de tidigare åldringarna som skyfflades undan för att inte vara i vägen för de lönsamma yngre började en filosoferande talang och visdom växa till sig. Människors livslängd bara ökade ju mer den Ekonomiska Demokratin fick verka. Äldre människor började i lekfull visdom pröva sin kreativitet bortom alla tidigare ramar. Förut Fattade Meningar föll bort när skolan med sina stereotypa minnesprov ersatters med datoriserade projektarbeten i nätverk bortom tid och rum.

Samhällen började utmana varann och tävla i positiva termer om att höja medellivslängden över den temporära gräns, 120 år som etablerades vid språkförbistringens tid för mer än 5000 år sedan. Dessutom har naturvetenskapens envisa fasthållande av att människan bara har två DNA-strängar grundligen kommit på skam. Det Kosmiska Bibliotektet innehåller insikter om alla de tolv strängar som gradvis kommer att bli människans rättighet, ansvar och potential bortom det andliga uppvaknandet, år 2012. Denna Apokalyps, dvs förståelsens tidsepok, när människor efter årtusenden äntlingen skulle nå insikt vilka de verkligen är, lade grunden för den utlovade tusenåriga freden.

Det blev nu även möjligt att utsträcka den Ekonomiska Demokratin bortom tidigare 50% av BNP, som ansåg som en absolut gräns under det 21 århundradet. Under det andra och tredje århundradet inom den Gyllene Tidsåldern började några enstaka samhällen närma sig nivån 80%. Ja några djärva filosofer gjorde sig till och med märkvärdiga med förutsägelser att årtusendet skulle sluta med att Sverige skulle bli först med att avföra egoismen och gruppväldet från den politiska dagordningen och nå fram till den altruism som en 100% jämlik baslön ger för det nya millenniets Ekonomiska Demokrati!

Åh, en så gudomlig vision! Den illustrerar väl de fredsälskande Hopiindianernas profetia för en tusenårig fred i världen. Men, både Nostradamus och Johannes fick även uppenbarelser om att att efter den tusenåriga freden skulle ’Satan’ släppas lös igen för en korrigering av sakernas tillstånd…

Nåväl, den som lever får väl se. Det finns ju till att börja med mycket intressant att uträtta redan under det kommande århundradet. Speciellt för de som överlever de närmaste decenniet på Moder Jord.

Kära Medmänniska , Må Du Leva I En Intressant Tid!
Med varma framtidshälsningar
ove@peace.se